Ja du
Peter, pensionat har jag också hittat ett som är toppen, tack o lov. Fast grannarna slåss om att få vara kattvakter så jag vet inte hur det blir. Än.
Det är ju lite synd att lämna bort dem när de precis hunnit känna sig som hemma, men vad göra man.....
De får ju bara stanna en vecka på panget, dotter o son åker bara en vecka med oss o åker hem sedan.
Kastrering är redan bokad för den stora pojken. Det bokade jag innan jag ens hade fått hem honom. Han känner sig väldigt manlig där hemma och lillkissen tycker inte alltid att det är så roligt att agera tjej....
Kattägd för livet, det är vad man är! Med glädje!