Kalimera Grekland - Tunga mörka moln.

Ja, det ligger det inte bara boskstavligen utan också i sinnena här i byn.

Det är nationaldag i dag,det är även byns egen dag men ingen har lust att fira.

Vi har haft/har det mycket tungt i byn. Först var det sommarens torka och bränder. Även om vi inte hade några större bränder just i byn så drabbades vi av röken och anhöriga som fick sina hem förstörda på annat håll. Detta blir ju märkbart i en liten by som denna.

I detta så har vi haft/har många många dödsfall pga ålderdom,sjukdommar och olyckor. Det är ju inte mycket att säga om när de gamla "vandrar" vidare men det har varit många yngre. Yngre som stått i livets mitt och borde fått haft många år till har drabbats av sjukdom och olyckor som lett till en allt för tidig död.

Jag är numera omgiven av gamla och unga änkor. Eländet verkar aldrig ta slut!

Härom dagen träffade jag en "återvändare", en kvinna som bott i Canada i över 25 år som för sex årsedan flyttade tillbaka. Hon sa så här "fortsätter det så här då vågar inte jag bo kvar!Det är alldeles för många dödsfall i förhållande till innevånare.".
Det känns faktiskt så, en lite kuslig känsla över "vem som skall drabbas härnäst".

Olyckorna är värst! Den senaste var en pappa som tillsammans med sonen var ute och jagade. Pappan går med laddad hagelbössa i händerna, halkar och bössan går av. Haglet hamnade i ena sidan av hans huvud. Prognosen såg till en början bra ut och han var på bättringsvägen när han plötsligt avlider.
Frun hade just åkt till Albanien för att hälsa på sina föräldrar, för första gången på flera år. Hon åkte på lördagen, olyckan skedde på söndagen. Nu är hon ensam med två tonårsbarn, många djur,stora grönskaks-och olivodlingar lite drygt 40 år gammal.

Det sägs att det alltid finns en sol bakom molnen. Låt oss hoppas att den åter börjar lysa över byn!