Tack Amorgos! Tack för att du finns!
 

När jag skriver om Rum med utsikt läser jag alltid igenom vad jag skrev då det begav sig. När jag kollade vad vi gjorde på Amorgos läste jag bland annat om vad vi gjorde det sista dagen på Amorgos, och det var lite känslosamt. Jag skrev så här och använde nedanstående bild:

https://www.kalimera.se/grekland/gre...pola-eleni.jpg



”Tack Amorgos! Tack för att du finns!

Vilken ljuvlig sista balkongmorgon vi hade i morse. Det var magiskt. Vi kunde inte slita oss. I nästan tre timmar satt vi och tittade ut över havet.

Det var som om Amorgos bestämt sig för att visa sig från sin bästa sida. För att vi ska komma ihåg, som om ön talade till oss: så här ser jag ut, se mig, minns mig och kom tillbaka till mig.

Tack Amorgos. Tack för att du finns. Tack för tavlan du gav oss i morse. Vi lovar att komma tillbaka!”

Sv: Tack Amorgos! Tack för att du finns!
 

Man blir både rörd och berörd av skönheten i både bild och ord!
Min längtan dit för ett första besök finns kvar och kämpar tappert i konkurrensen med mina återvändaröar.

Masse

Sv: Tack Amorgos! Tack för att du finns!
 

Tack för de fina orden och vackra bilden tror aldrig vi upplevt bukten så vindstilla . Du sätter ord på den känslan jag har för Amorgos från första besöket 2008 och har fortfarande. Nu finns en plan för återbesök i september och vi längtar och hoppas

Sv: Tack Amorgos! Tack för att du finns!
 

Passare. Amorgos-varianten är oehört smittsam och sen finns det ingen bot. Man bara MÅSTE åka tillbaka och tillbaka och... :D

/Netwolf - smittad

Sv: Tack Amorgos! Tack för att du finns!
 

flabb_flab fb_gilla

Masse

Sv: Tack Amorgos! Tack för att du finns!
 

Ja, upplevelsen av Amorgos liknar ingen annan. Jag kan inte peka på något särskilt, det var liksom allt... en oerhört hjärtöppnande ö.

Sv: Tack Amorgos! Tack för att du finns!
 

Så vackert!!!fb_gilla
Lenabye_bye