Er man, men i Östersund, 17 mars 2020
 

Idag var den dag, då vår resa mot vårt Shangrila skulle ske --- trodde vi ja! I lördags, med av Ylva redan packade väskor, trodde vi fortfarande på möjligheten att resa, men vi ville avvakta UD:s utlåtande. På måndagen förstod vi: Vår längtan, alla våra drömmar att åter få träffa våra Kretavänner, bo i vårt lilla hus, byta ut våra dubbskor mot sandaler och ta våra bergspromenader lättklädda, fanns inte inom räckhåll.

Idag är tristessen i stället total. Vi har i alla fall tagit en promenad på både isiga och blöta gator iförda täckkläder och dubbskor. Det var knöligt! Känslan av att detta kommer att pågå länge än, gjorde stegen tunga och sinnet mörkt. Ylva har föreslagit, att vi ska städa köksskåpen och då sa jag, att jag kan putsa fönstren. Det gäller att muntra upp varandra en sådan här dag, när det roligaste som hände var, att jag klippte tånaglarna!

Nu rakar jag mig inte förrän jag blir fri igen! Jag tror skägget blir långt!

/ Jannis

Sv: Er man, men i Östersund, 17 mars 2020
 

Vad hände ?
Vi åkte idag, mindre folk men i övrigt som vanligt.
Läs mitt inlägg under Corona

Sv: Er man, men i Östersund, 17 mars 2020
 

Ni får trösta er med att det blir rent i huset. Och med att kanske det trots allt är bättre att stanna i Sverige för vad skulle hända om ni skulle bli sjuka på Kreta?

Kretahuset väntar nog snällt på er.

/ Anne :)

Sv: Er man, men i Östersund, 17 mars 2020
 

https://www.kalimera.nu/forums/pictu...ictureid=20739

I samma tillstånd av tristess befinner jag mig i. Samt många andra, tror jag. Jag skulle jag ha åkt den 31 mars och träffa mina vänner i bland annat Paleochora. Visserligen bara en vecka.
Nu hoppas jag att min nästa veckoresa den 2 maj blir av. Men jag befarar att även denna förhoppning har spolieras.

Birgitta.

Sv: Er man, men i Östersund, 17 mars 2020
 

Det kan säkert bli långt, men tänk så fantastiskt det kommer kännas när du rakar dig.

Sv: Er man, men i Östersund, 17 mars 2020
 

Nu är hälften av köksskåpen torkade och en del gamla produkter i skafferiet är kastade, så nu har jag tid att besvara din fråga Spizeman.
Eftersom UD avrådde för utlandsresor, betydde det att reseförsäkringen inte gällde. Skulle vi smittas eller bli sjuka på annat sätt, skulle vi inte få hemfärd betald (med eller utan kista)! Genom direktkontakt med vänner kring Ierapetra,
fick vi också klart för oss, hur snabbt man stängt ned "allt" i området. Hade vi rest ned och någon i byn smittats, hade nog misstankarna lätt hamnat på oss och då hade det blivit svårt att återvända. Vi måste alltså stanna och invänta den ovissa framtiden utan Kreta!
Hoppas du som trotsat myndigheterna ändå får en bra tid i ditt område. Till er andra läsande och skrivande: Håll ut! Ni över 70: Stå ut med att bli behandla som barn och mindre vetande.

/ Jannis

Sv: Er man, men i Östersund, 17 mars 2020
 

Tack Jannis för svaret som förklarar det jag inte begrep.
Ni har gjort ett bra val som stannat hemma tror jag.
Vi bor ganska avsiljda i ett hus i staden, staket runt om o bilen innanför.
Vi kommer att flytta till sommarstugan o hålla oss ännu mer isolerade i en dryg vecka.
Precis som du säger så vill man respektera grekerna o inte sprida något.
Nu ska vi ut o gräva i rabatterna, här är varmt o skönt.

Sv: Er man, men i Östersund, 17 mars 2020
 

Birgitta, vi har gjort en om bokning och hoppas på 1:a maj i Mochlos. Önskar att också din maj-resa blir genomförbar!

/ Jannis

Sv: Er man, men i Östersund, 17 mars 2020
 

Väskorna stod kvar ouppackade i en vecka, men igår tömdes de och fick återvända till källarförrådet. Det spirar en förhoppning om att de åter får fyllas i september, bland annat med svenska färskvaror till vännerna kring Ierapetra.
Själv ser jag ut som om en igelkott flyttat in i min skalle. Jag vill raka mig, men nu är det Ylva, som vill se hur jag ser ut med "riktigt" helskägg. Eftersom vi inte träffar andra, sedan vi slutade gå på gymmet, spelar det ingen roll hur jag ser ut! Sonsonen (8 år) kände i alla fall igen mig, när vi pratade på Facetime. Sonen tyckte att jag såg ut som Kadaffi! Tack och lov har vi ett litet gym i bostadsrättsföreningen, dit vi går 3 ggr i veckan och där finns inga speglar!
Var starka, stå ut!
/ Jannis

Sv: Er man, men i Östersund, 17 mars 2020
 

Jannis! Det är så inspirerande och uppiggande att då och då läsa några rader från dig. Att både förhoppningar och skägg spirar låter bra.

Vad gäller gymbesök så har jag sedan c:a en månad valt bort det. Daglig motion försöker jag ändå att upprätthålla genom promenad med vår lille Bichon-Havanais-valp som är 8 månader gammal och som tycker att det mesta i livet är lek och kul.

Masse