Men så gräsligt
 

Vi nåddes nyss av besked från vännerna i Paleochora att någon illasinnad person under gårdagen lagt ut köttbitar preparerade med råttgift i byn.


Resultatet hittills; Tre döda hundar och ett antal kattor därtill.
Lokalbefolkningen samt den lokala polisen hava nu inlett en frenetisk jakt på marodören.


Men, så grymt! Huru kunna någon vara funtad som hängiva sig åt dylika bestialiska grymheter? Bliva de påkomna, då förmenas straffet vara att vederbörande tvingas äta det preparerade köttet...


Hundarna på Haris har dock klarat sig fick vi erfara.


Arne

Sv: Men så gräsligt
 

Fy f......n!

Sv: Men så gräsligt
 

Hur man bara kan är en gåta!! Finns inte ord. Måtte man hitta förövaren!

Lissi

Sv: Men så gräsligt
 

Såå.. grymt verkligen!!.. __D

Sv: Men så gräsligt
 

Man blir ledsen och ARG!!!__D

Sv: Men så gräsligt
 

Fy vad arg och ledsen man blir - igen!
Tyvärr så hör detta till vardagen på Kreta och många andra ställen i Grekland. Att den lokala polisen skulle bry sig tror jag inte så mycket på. Men hoppas......annars får det aldrig ett slut.

Detta drabbar både gatuhundar och hundar/katter med ägare. Vilken tur att Haris hundar klarade sig.
Tack för att du berättade Arne.


https://www.facebook.com/pages/Stop-...374113?fref=ts

Sv: Men så gräsligt
 

Tyvärr är detta nog inte så ovanligt, och som Deia säger, inget unikt för Kreta. Har t ex träffat djurägare på både Leros och Lipsi som blivit av med hundar o katter på det här viset:mad:

Re: Men så gräsligt
 

Det är fruktansvärt!
Det förekommer även här i Sverige.
Tycker det har varit ganska mycket nu de senaste månaderna.
//
KR

Sv: Men så gräsligt
 

Så fruktansvärt :mad: Men tyvärr så är djuren många gånger inte värda så mycket i Grekland. En av de negativa sakerna med detta så annars underbara land.

RAN - både hund- och kattägare

Sv: Men så gräsligt
 

Jag ur minnet återkallar ett par episoder angående usel djurhållning i övärlden.


Det första tillfället inträffade i sent 19 90-tal på Amorgos, i Katapola.
Vi hade oss härbärge tagit på centralt beläget härbärge. Första morgonen när Arne gångat till bageriet ned att inhandla frukostbröd och återkommit till studion, då uppmärksammade han att en hungrig get hade fattat posto invid den låga muren just invid innergården.


Den stackars geten var mycket hungrig och erhöll därav halvan av det inhandlade brödet. Geten mumsade gott och Arne uppmärksammade till sin förskräckelse att det arma djuret hade ett elakt rep fästat mellan frambenen.


Men så grymt. Arne genast upp till rummet att hämta universalkniven. Med ett raskt snitt kapades sagda rep och den stackars geten kunde ånyo hoppa och skutta obehindrat. Arne och geten skildes som goda vänner.


Ett par timmar därefter när Arne och Birgitta togo promenaden ner till byn kunde viss uppståndelse förmärkas. En get stod att botanisera i den lokala butikens grönsaksförråd, placerat i lådor utanför butiken. Krisläge. Ett uppbåd trummades genast ihop i akt och mening att det förrymda djuret infånga.


Morgonen därpå kunde Arne konstatera att en ilsken getägare placerat sig uppe i backen försedd med ett hagelgevär, förslagsvis laddat med varghagel nr 5.


Arne avstod därav från varje försök att befria den nu åter med rep mellan frambenen försedda geten...


Arne och Birgitta

Sv: Men så gräsligt
 

Tyvärr så är det ej ovanligt att detta sker även på Kreta att man förgiftar kött oftast med starkt råttgift.
Vi har hos veterinär köpt två olika sprutor som motgift som vi har med oss när vi reser runt ön.
Motgiftet skall sättas in inom en halvtimme.
De olika sprutorna beror på hur hundens reaktion på förgiftningen är medvetslös eller vaken.

Men oron finns med oss hela tiden eftersom Milo går lös för det mesta.
Vi håller ständigt ett vakande öga,vad tuggar han på, vi har försökt träna honom att ej äta ute men klart att kommer det en god köttbit så äter han nog den utan att fråga oss.
http://www.kalimera.nu/forums/pictur...ictureid=12542

Lite orolig hundägare
Olle

Sv: Men så gräsligt
 

Milo är verkligen en fin hund, trevlig bild!.. :)

Sv: Men så gräsligt
 

Tack Arne och Birgitta för berättelsen om geten. Det var modigt att skära loss repet. Det värmer att någon agerar när men ser djur som inte mår bra. Jag skulle gärna sett geten mumsa på grönsakerna :).


Vilken underbar bild Fysimera! Jag har följt din och vovven Milos resa.....och man blir så glad av att läsa och av din bild.