Bröllopssviten i Heraklion på Kreta
 

Jag satt av någon anledning vad jag och Camilla gjorde denna dag när vi var ute på vår långresa 2007. Kollade upp dagbok och Kalimera, och blev glad av minnet. Det var första - men inte sista - gången vi hyrde bil och körde runt Kreta en månad. Dessutom var det första gången Camilla var på Kreta. Jag hade varit där tre gånger tidigare.

När vi kom fram till Heraklion med båten från Santorini möttes vi av mörker. och det krisade sig direkt, men en annan kris löste krisen.

Läs om denna dag här.

Sv: Kris löste vår kris i Heraklion
 

Heraklion gillar vi faktiskt efter 2 korta besök. Vi hade bokat rum för ett par år sen, men avbokade och åkte vidare...till Plaka.Lite skillnad. Kris, kul namn på ett hotell, men det var väl ett namn...inte ett tillstånd som det syftades på.:D
Lissi

Sv: Kris löste vår kris i Heraklion
 

Kommer ihåg att jag följde med er på denna långresa. Tänk så bra att dagboken finns, härligt att läsa om resan nu efteråt också. Och så fint att Camilla började gilla Kreta! fb_gilla

Längtar ni tillbaka till denna typ av resa nångång?

/ Anne :)

Sv: Kris löste vår kris i Heraklion
 

Vi gillar också Heraklion. Krisen var att vi kom sent på kvällen och hade inget rum bokat, och det var första gången i Heraklion.

http://www.kalimera.se/bilder/hotel-kris.jpg

Det tog väldigt lång tid innan vi hittade boende. Trodde att vi skulle få sova utomhus, så det var en liten krissituation, tills vi hittade Hotel Kris. :D

Nej, det gör vi inte. Hade vi bott kvar i Stockholm skulle vi säkert gjort om det, men nu när vi bor där vi bor har vi inte någon längtan att vara borta en hel sommar.

Sv: Kris löste vår kris i Heraklion
 

Vi har varit med om en liknande upplevelse i Heraklion för många år sen. Normalt har vi kommit med färja till stan. Då går vi till busstationen för att ev ta buss vidare. Ett par gånger har vi stannat och då har vi hittat ett hotell som man ser rakt upp från busstationen en bit.

Denna gången kom vi med flyg och tog en taxi till stan. Vi visste inte vad vårt hotell hette, det var mörkt ute och chaffisen propsade på ett hotell som han stannade vid och släppte av oss. Där inne stod en hel grupp vid receptionen och det skulle bli fullbokat. Dessutom tålde inte vår plånbok priset på boendet.

Vi irrade runt i kvarteren med två något så när tunga väskor, som bara blev tyngre och tyngre. Jag blev gråtfärdig. Klockan var framåt 1 på natten och vi tyckte vi var ensamma i stan.

Till slut hittade vi ett ställe som var upplyst och det hördes röster. Vi gick in och frågade om det var ett hotell. Det var en radiostation som hade sändningar! Hoppas vi inte kom med i sändningen. Vi hittade ett boende, kanske hjälpte radiostationen oss med det. Det kommer jag inte ihåg.

Det var också ett sätt att "komma in med fel fot" fast det var tredje gången vi kom dit. Men vi gillade busstationen och den lilla tavernan där med en liten lekpark och väldigt billiga priser.

Birgitta.