Ursprungligen postat av Nadja L (Inlägg 280165)

Sist jag flög med mina barn, då 2 ½ och 4 ½ år gamla, somnade det ena barnet innan planet ens börjat rulla och det andra så fort vi kom upp i luften. Vaken tid spenderades med att äta och läsa böcker. Fötterna hade de i sätet (ja, utan skor!) Jag retade mig mer på dessa vuxna som måste gå på toa så fort säkerhetsbältesskylten släckts. Va fasen, kan man som vuxen inte planera sina besök lite bättre, vi föräldrar tjatar ju om att man ska gå på toaletten innan man åker någonstans! Stackars kabinpersonal som måste vända med matvagnen och vänta för att en vuxen inte kan hålla sig i 3 timmar eller i alla fall inte behöva resa sig efter 10 minuters flygtid! :D

Kanske dags att införa barnfria öar också? Så vi småbarnsföräldrar inte stör? Men då vill jag inför gubbsjukefria och fyllefria semestermål. Hellre lekande glada barn än kareokesjungande, whiskymarinerade 50 åringar. En liten parantes, helt ot. ;)

Ursprungligen postat av Eva L (Inlägg 279707)

Ja visst och det är mycket som är jobbigt i vår värld. Det jag tror Masse försöker säga är att ett samhälle utan barn skulle bli ganska konstigt och det skulle ju inte vara så länge. Tänk jag har aldrig störts av barn på flyget men däremot av sura kärringar och fulla gubbar.

Eva

Ursprungligen postat av monica (Inlägg 280255)

Håller helt med dig Evaklapp_klap

Ursprungligen postat av Masse (Inlägg 279579)

Det finns ju numera "barnfria" hotell. Kanske vore det nåt med "barnfria" flyg också. Skulle säkert finna sin målgrupp.

:) Masse

Ursprungligen postat av Masse (Inlägg 280256)

.................. och med mig också hoppas jag! :):):)

:) Masse

Ursprungligen postat av Riitta (Inlägg 280280)

Speciellt när jag har flygit ensam har jag ofta fått sitta bredvid väldigt trevliga människor:)

Ursprungligen postat av Siri A (Inlägg 280716)

Jag blir irriterad på barn som uppför sig illa eller som skriker och låter i öronen på andra oavsett vart jag befinner mig. Blir arg på föräldrar som inte ger sina barn en rättvis start i livet. Jag älskar barn och har dom gärna runt omkring mig, men inte på deras villkor.

Som medpassagerare tycker jag att man ska ha förståelse för att barn kan behöva röra lite på sig och leka men däremot tycker jag att det tillhör sunt förnuft att föräldrar ber om ursäkt om barnet på något sätt gör resan obekväm för en annan passagerare, även om det inte alltid går att göra något åt. Barn med diagnoser är inte alltid lätta att tygla vet jag av egna erfarenheter, vilket är viktigt att ha förståelse för. De provocerar, beter sig illa och förstår helt enkelt inte att de gör fel, oavsett om det är hundrade gången. Detta tycker jag dock inte är en ursäkt för föräldrar att luta sig tillbaka och se striden som avgjord. Jag gör allt jag någonsin kan för att människor runt omkring ska uppfatta mig som en trevlig och glad person som anstränger mig för att de ska trivas i mitt sällskap.

Över lag tycker jag att vi är dåliga i Sverige på att både tacka och ursäkta oss. Om möjligt ännu sämre på att ge andra beröm och uppskattning! Tänk vad mycket lättare det blir att släppa fram någon eller hjälpa till om man alltid fick ett leende eller ett tack. Här om dagen släpade jag mig ner för trappan på NK med barnvagn. Efter ett trappsteg var en engelsk affärsman i kostym och slips framme för att greppa tag i ett lerigt handtag. Bara en sådan liten sak kan göra mig glad en hel dag, vilket jag naturligtvis låter denna person få veta! :)

Ursprungligen postat av Siri A (Inlägg 280716)

Över lag tycker jag att vi är dåliga i Sverige på att både tacka och ursäkta oss. Om möjligt ännu sämre på att ge andra beröm och uppskattning! Tänk vad mycket lättare det blir att släppa fram någon eller hjälpa till om man alltid fick ett leende eller ett tack.