Monica P
2007-04-23, 12:59
Det är nu länge sen, men jag tror nog att JP från Fornåsa kommer ihåg den här händelsen än idag.
Vi campade på Peleponnesos, stranden kallas Lagouvardos. Vänner från Sverige var på besök och de hade med sig en ung släkting, JP. Han var väl inte så sjövan, men självklart skulle han med när min man och några till skulle ut och fiska. Vi hade en gammal Avon , tung och stadig, och jag var som sig bör kapten, styrman och skeppspojke, för att inte tala om utrustningsansvarig.
Vi hade åkt till västsidan av ön Proti, och medan dykarna simmade längs bergssidan och då och då dök ner och försvann någon minut, satt jag och JP kvar i båten. Jag körde i åttor så där en sextio meter ut, med minimalt gaspådrag, för det var både strömt och rätt stora vågor, så jag ville inte slå av motorn.
JP var lite blek om nosen, men en tonåring kan väl inte erkänna sånt, han höll ut. Så kom min man gestikulerande utsimmande till båten och hade en jättelik muräna på harpunen - Ge mig den andra harpunen , ropade han, och skär huvudet av muränan , så kommer jag om en stund och hämtar harpunen...-och stack iväg igen...
Nu blev JP mer grönaktig i tonen. Muränan snodde runt, runt i båten, fast den satt fast på harpunen strax bakom huvudet. Jag fick fram en kniv och pekade var JP skulle karva. Det är inte lätt . Inte ens när den är död och på land. Nu, i båten som guppade hur som helst, och med en slö kniv, var det ett riktigt företag. Men skam den som ger sig! Det tog ett tag, så kunde vi skrapa av huvudet tillbaka till havet igen. Tro inte att muränan låg stilla sen! Den snodde runt i båten ett bra tag och jag trodde JP skulle hoppa överbord...
Lagom tills den lugnade sig något kom min man simmande med en jättelik bläckfisk som vi fick ta hand om. Men då bytte vi plats...
Ska sägas att JP inte klagade alls, han tyckte väl inte det var nåt särskilt...men när hans morbror tog honom med till frisören fick han sitt livs mest spännande stund: att bli rakad med rakkniv!
JP, om du läser detta! Hör av dig, jag vill ha din version nu så här efter många år! Stor kram från Monica!
Vi campade på Peleponnesos, stranden kallas Lagouvardos. Vänner från Sverige var på besök och de hade med sig en ung släkting, JP. Han var väl inte så sjövan, men självklart skulle han med när min man och några till skulle ut och fiska. Vi hade en gammal Avon , tung och stadig, och jag var som sig bör kapten, styrman och skeppspojke, för att inte tala om utrustningsansvarig.
Vi hade åkt till västsidan av ön Proti, och medan dykarna simmade längs bergssidan och då och då dök ner och försvann någon minut, satt jag och JP kvar i båten. Jag körde i åttor så där en sextio meter ut, med minimalt gaspådrag, för det var både strömt och rätt stora vågor, så jag ville inte slå av motorn.
JP var lite blek om nosen, men en tonåring kan väl inte erkänna sånt, han höll ut. Så kom min man gestikulerande utsimmande till båten och hade en jättelik muräna på harpunen - Ge mig den andra harpunen , ropade han, och skär huvudet av muränan , så kommer jag om en stund och hämtar harpunen...-och stack iväg igen...
Nu blev JP mer grönaktig i tonen. Muränan snodde runt, runt i båten, fast den satt fast på harpunen strax bakom huvudet. Jag fick fram en kniv och pekade var JP skulle karva. Det är inte lätt . Inte ens när den är död och på land. Nu, i båten som guppade hur som helst, och med en slö kniv, var det ett riktigt företag. Men skam den som ger sig! Det tog ett tag, så kunde vi skrapa av huvudet tillbaka till havet igen. Tro inte att muränan låg stilla sen! Den snodde runt i båten ett bra tag och jag trodde JP skulle hoppa överbord...
Lagom tills den lugnade sig något kom min man simmande med en jättelik bläckfisk som vi fick ta hand om. Men då bytte vi plats...
Ska sägas att JP inte klagade alls, han tyckte väl inte det var nåt särskilt...men när hans morbror tog honom med till frisören fick han sitt livs mest spännande stund: att bli rakad med rakkniv!
JP, om du läser detta! Hör av dig, jag vill ha din version nu så här efter många år! Stor kram från Monica!