Visa fullständig version : Jag är inte som andra...
Elisabet
2006-10-19, 09:17
Ingen är ju som alla andra och jag tror inte att jag är mindre som andra än någon annan är - men ibland säger/skriver andra saker som om de vore självklarheter - och jag håller inte alls med!
Ett par exempel:
"att planera resan är ju halva nöjet"
Det tycker jag inte alls. Själva resan är HELA nöjet för mig. Jag lägger så lite tid som möjligt på att planera i förväg, tar bara reda på fakta om resmålet och gör det ofta ganska sent innan avfärd. I de fall där jag måste boka något i förväg gör jag förståss det, men lägger så lite tid som möjligt på det.
"det är underbart att träffa alla vänner i Grekland och hålla kontakt med dem under vintern"
Tanken gör mig illamående av dåligt samvete! Tillspetsat gör jag allt för att inte bli för nära vän med någon i Grekland så att jag sedan ska måsta känna att jag borde hinna/orka hålla kontakten. Har tillräckligt många som jag missköter kontakten med och vill inte använda semestern till att spä på det dåliga samvetet ytterligare!
Ja det var två av mina exempel på att jag ibland känner mig som att jag inte är som andra.
Har ni andra något sådant?
Och finns det kanske någon som känner igen sig i mina egenheter? :)
Ett par exempel:
"att planera resan är ju halva nöjet"
"det är underbart att träffa alla vänner i Grekland och hålla kontakt med dem under vintern"
Och finns det kanske någon som känner igen sig i mina egenheter? :)
Jag är inte heller som alla andra. Vilken tur det är ! Jag vill inte vara som någon annan.
Jag planerar överdrivet mycket och blir sällan överraskad över vad som möter mig när jag kommer fram. Vet mycket väl om denna last och jag ska jobba på att få bort stora delar av den men inte allt. Jag "lider" nämligen av nyfikenhet (curiosity killed the cat......) vilket jag oftast tycker är en bra egenskap. Men vad beträffar resor vill jag kunna komma till en plats utan att veta för mycket, det har jag börjat tänka på mer och mer.
Jag nämnde nyligen i en annan diskussion att jag inte vill ha grekiska bekanta som jag vill lova att hålla kontakt med. För det första tycker jag ibland att greker inte alltid är så trevliga som många menar. Jag träffar många som är trevliga men hur de än är vill jag bara ha min resa som den är och skaffa minnen på annat sätt. Det räcker så bra att träffa greker på alla möjliga tänkbara ställen men jag är nöjd så.
Hasse :cool:
Admirala
2006-10-19, 11:09
Planlegging er ikke halve reisen, men å glede seg til å dra er jo en herlig følelse. Å lese om steder man kan besøke gjør gleden større. Lete fram bortgjemte perler som ikke er nevnt i guidebøkene, lese om gode tavernaer man ellers ikke ville visst om fordi de ligger utenfor allfarvei, kunne litt om historien til stedet/stedene man skal til... Slike ting gjør perioden før jeg reiser rikere for meg. Men selv om jeg planlegger, behøver ikke det å bety at jeg MÅ følge planen. Dukker det opp andre ting som frister mer, gjør jeg selvsagt heller det.
Greske venner har jeg også, noen av dem hadde jeg før jeg flyttet hit til Nafplio. Jeg er opptatt av den greske kulturen og levesettet, og synes det er både spennende og gøy å prate om dette, for eksempel. Å bli tatt med på bryllupsfest eller hjem til storfamilien på lunsj, som andre eksempler, er opplevelser jeg ikke ville vært for uten. Å holde vennskapet levende resten av året (når jeg bor i Norge), er ikke vanskeligere enn at vi sender noen mailer eller sms'er i ny og ne. Så travelt har jeg det ikke, at det er noe ork.
Det jeg imidlertid ikke skjønner, er folk som drar til samme sted år etter år, og bare dit. Hellas har jo så mange vidunderlige steder å dra til. Ikke forstår jeg dem som tror øyene er så mye bedre enn fastlandet heller, uten at de noen gang vært på fastlandet.:mad:
Kul ämne Elisabet!klapp_klap
"Vill ha tips på ställen som inte har för lång transfer, förra gången fick vi sitta och uggla i hamnen i väntan på båt alldeles för länge".
Sånt förstår jag knappt. Jag älskar att vänta i hamnar! I synnerhet allra först på resan, har jag landat på en ö gör det mig ingenting om jag så tvingas häcka på en hamntaverna i flera timmar - jag har hela resan för mina fötter och jag njuter av varje minut!
Ikke forstår jeg dem som tror øyene er så mye bedre enn fastlandet heller, uten at de noen gang vært på fastlandet.:mad:
Är det nån som säger det då? Jag älskar öarna men när jag säger det innebär det inte att jag samtidigt kritiserar fastlandet.
Och jag kan inte påminna mig att någon enda gång ha sett nån på Kalimera som säger "usch nej, inte fastlandet". Däremot är väl du en av dem som brukar tala om för oss som gillar öarna att det finns ett bättre och grekiskare Grekland på fastlandet;).
Jag förstår inte varför det skulle vara en motsättning.
"att planera resan är ju halva nöjet"
Att planera är roligt, men visst är resan det stora nöjet. Dock känner jag att jag vill planera så pass mycket att jag inte missar något jag lätt kunde fått uppleva om jag hade planerat...För mig är det väl snarare så att det är kul att glädjas länge innan man åker så vi försöker alltid boka tidigt!!!
Att ha vänner på resmålet som man ska vara social med och hålla kontakt med under året för att sen träffas igen..och igen....och igen, DET lockar mig inte alls..Jag och maken har så kul och mysigt ändå och vill bara improvisera dagen och göra det VI vill utan att ta sociala hänsyn...
Vänner har vi hemma så det räcker..
Sen brukar det förstås bli så att värdparet vill ha en adress av oss att skicka julkort till och då gör vi detsamma.... Jag har alltid undrat hur många julkort en hotellägare på en grekisk ö skickar!;)
Vi är väl ovanliga med att vi HELST är på fastlandet på våra semestrar!
Lissi
Jag och maken har så kul och mysigt ändå och vill bara improvisera dagen och göra det VI vill utan att ta sociala hänsyn...
Fast den sortens sociala hänsyn gillar jag - det är så grekiskt! Jag gillar att ha planerat att åka till byn X men det blev inte av i dag för på väg till bussen träffade jag nån som bjöd på kaffe och två timmars pratstund... Sånt är semester för mig:D
Admirala
2006-10-19, 13:07
Och jag kan inte påminna mig att någon enda gång ha sett nån på Kalimera som säger "usch nej, inte fastlandet". Däremot är väl du en av dem som brukar tala om för oss som gillar öarna att det finns ett bättre och grekiskare Grekland på fastlandet;).
Jeg sier vel ikke i innlegget at det er noen kalimerer som sier slik :D
Men jeg hører rett som det er fra venner, kolleger og bekjente det at "det er noe spesielt med øyene og øylivet, og derfor kunne jeg aldri tenkt meg å dra til fastlandet." da må man jo ha lov til å undre seg?
I tillegg husker jeg i farten en avstemning her på forumet i sommer (eller var det vår?), da fastlandet ikke var med som et alternativ en gang snyft_drop
Vitner iallfall om en holdning til fastlandet som uviktig, eller hva?
"det er noe spesielt med øyene og øylivet, og derfor kunne jeg aldri tenkt meg å dra til fastlandet."
Men det ÄR ju nåt speciellt med öar - just det att de är öar! De har hav på alla sidor och det i sig har en speciell dragningskraft, i alla fall på mig.
Titta bara på vilka bilder som brukar vinna i fototävlingen, det är rätt svårt att placera sig högt om man inte har med hav på bilden.
(Och JA, jag vet att det finns hav runt fastlandet också;) )
"att planera resan är ju halva nöjet"
För mig är nog planerandet en stor del av nöjet. Jag älskar att ha en flygbiljett bokad i god tid, gärna till Aten, för då har jag inte bundit upp mig kring en speciell ö-grupp.
Sen börjar planerandet. "Vilken ö-grupp ska vi besöka den här gången?" Man söker fakta om olika öar, läser resebrev på Kalimera och olika inlägg i forumet. Ställer frågor, får svar m m. DEN sortens planerande, eller kanske ska man kalla det processande, ÄLSKAR jag. Sedan när vi väl kommit överens om vilka öar vi ska besöka går man in i nästa fas. Kollar båttidtabeller för att se om ö-kombinationerna överhuvudtaget är möjliga, söker boende, tar reda på lite om sevärdheter, saker man inte får missa m m. Vi bokar oftast inte boende i förväg, det gjorde vi i början. Det är mer spännande, och billigare, att boka på plats.
Allt detta gör att planerandet blir en väldigt stor del av resan. Man har något att roa sig med i vintermörkret. Dock innebär det inte att man sedan slaviskt följer en väl tillrättalagd plan. Inte alls! Känner sig bara lite lagom påläst om de platser man ska besöka och kan sedan på plats välja vad man vill göra. Vi tycker också att det är viktigt att ha stort utrymme för spontanitet och att känna att vi "bara får vara". Det känns nästan som om det blir mer tid till det om man är lite mer förberedd innan - tycker jag alltså! Min sambo ägnar sig inte alls lika mycket åt att förbereda sig som jag gör. Men han är helnöjd med att jag har "koll på läget" som han säger.
Just nu planerar jag för fullt för min Londonresa om två veckorflabb_flab .
Carina - som längtar efter att få tag i billiga flygbiljetter till Aten snart!
Marianne
2006-10-19, 16:38
Ja, planerandet är en del av resan.
Här är det också jag som sysslar med att planera, hämta upplysningar på nätet, ser till att vi är pålästa - och maken är också helt nöjd med den fördelningen.:D
Jag har aldrig uppfattat ordspråket ”Planering är halva resan” så bokstavligt att jag tänkt att planeringen verkligen skulle utgöra hälften av en resa. Snarare som en del av resans många fasetter. Liksom hemkomsten, minnena, fotografierna, någon att dela sina upplevelser och erfarenheter med.
Planering är ibland praktisk och nödvändig, andra gånger överflödig. Beställer jag en resa lång tid på förhand kan jag gå och glädja mig till den resan, ”planera”, drömma och se fram till resan. Har jag möjlighet att åka impulsivt, vilket jag sällan har, men när jag gjort det, då har det varit kul att kunna sticka iväg och ta det som det kommer – helt utan månaders planering.
Åker jag till en välkänd plats, kanske mest för vila och få avkoppling med sköna bad – då behövs ingen noggrann planering, men drömmarna och längtan den har jag!
I våras åkte vi på ”våra livs resa” (får man väl säga) när vi besökte dottern i Australien. Innan vi kom till hennes stad besökte vi Sydney några dagar. Fem övernattningar hade vi där = fyra hela dagar. Ska man få maximalt ut av ett så kort besök på egen hand, en helt okänd plats, så tycker jag att det är nödvändigt att vara påläst och göra sig några tankar om vad man vill se och hur dagarna ska användas. Vi bodde mycket centralt och helt perfekt, vi fick maximalt ut av besöket, helt underbara dagar – vi vandrade runt och kände oss hemma i Sydney redan från första stund. Varför? Planering (och en bra karta)! Rolig planering under årets första, mörka vintermånader. Det finns så mycket upplysningar bl.a. på nätet och det var rolig planering som gjorde vårt besök i Sydney till något alldeles extra!
Många åker på en arrangerad resa när de åker på längre resor med okända mål. Jag vill hellre själv! Men då är planering ett av nyckelorden!
Så för mig är frågan om ”planering eller ej” en fråga om vilken resa jag gör. Reser jag runt bland välkända öar är det lycka att kunna vara oberoende av fasta planer. När vi besöker Aten vintertid gör jag mig ofta några tankar på förhand om vilka gamla resp. nya platser vi kunde tänka oss att besöka. Sen blir det ju inte alltid så….
Ja tänk vad olika vi är... Jag planerar aldrig, bokar gärna in mig i sista minuten (jaaa även när jag inte reser till Grekland, vilket är rätt ofta ;) ). Jag HATAR verkligen att planera!
Jag älskar att komma till en ny plats, gå vilse, fråga en främling om vägen och kanske få en pratstund, sätta mig på ett kafé och insupa atmosfären...
De bästa tipsen får man garanterat på plats, av hotellpersonal eller folk man möter ute. Jag tycker dessutom att reseguider är rätt tråkiga och ofta dåligt uppdaterade.
Mina reseförberedelser består av helt andra saker. Kanske hitta den perfekta boken att läsa på planet, pyssla om mig lite extra innan jag reser - kanske ett frisörbesök, ansiktsbehandling eller massage... Jag tycker mycket om själva resandet, älskar flygplatser, stämningen, förväntningarna. Känslan av att allt är möjligt. Oj vad barnslig jag låter nu, men det hoppas jag få fortsätta att vara ett tag till!:p
En av de bästa stunderna på resan är själva inflygningen. Förväntningarna är på topp!
Men... innan dess har jag rest, säkert i flera månader. Först till olika platser för att slutligen bestämma det fysiska resmålet. Därefter inleds en ny resperiod till RESMÅLET!
Jo, jag njuter av att resa länge, om än bara i fantasin. Planera gör jag däremot inte, bara funderar på vad man skulle kunna göra. En del blir av, annat inte.
Just nu reser jag till Tilos, Thassos, Alonissos och ett antal andra ställen.:o
Inger
Jag planerar inte särskilt mycket. Ibland bokar jag i sista stund och ibland mycket långt innan. Läser på lite ibland som inför resan till Amazonas förra vintern men sen lämnar jag det mesta åt slumpen. Gjorde dock en del efterforskningar vid val av djungelföretag eftersom jag ville komma nära naturen utan att störa människorna och djuren allt för mycket var såna faktorer viktiga. Gick runt lite i Manaus och pratade med olika guideföretag. Många lovade "guld och gröna skogar" medan Gero som jag fastnade för direkt sa inte vet jag om ni får se några sällsynta djur men fem härliga dagar kommer ni att få om ni orkar gå, står ut med myggorna, regnet och att inte kunna duscha varje dag. Vi fick inte bara fem härliga dagar utan en otrolig fantastisk upplevelse som kanske tom. förändrade min världsbild lite.
Eva
vBulletin® v3.8.8, Copyright ©2000-2025, Jelsoft Enterprises Ltd.