Visa fullständig version : Vandring mellan Votsalakia och Karlovassi
I går - lördag - gjorde jag det som jag länge funderat över att göra; vandra mellan Votsalakias strand till Karlovassi. Egentligen att i långsamt tempo uppleva Samos två sidor; den torra södra och den betydligt frodigare norr.
Vädret var perfekt och svetten lackade endast i de starka uppförsbackarna till Marathokambos. En kopp kaffe på torget stärkte inför den fortsatta vandringen efter landsvägen upp till ”brytpunkten”, den högsta nivån, där man kan blicka ut över öns båda sidor. Här är en av vandringens höjdpunkter!
Fortsatte sedan efter landsvägen med etappmål Kastania. Vyerna som bjuds är fantastiska! Till skillnad mot tidigare år var torkan påtaglig. Det fanns inte en droppe vatten i bäckar och all växtlighet var i avsaknad av vatten.
I Kastania var allt stängt och under vandringen genom bebyggelsen slog det mig, att jag inte hörde ett ”mänskligt” ljud. Brunnen brusade, vinden ven i träden, katter jamade och höns kacklade, men inte en människa!
Jag valde i Kastania att vandra led 5 i nordlig riktning och givetvis - nedför. Det var ett misstag! Halkiga barr, löv och lösa stenar gav mig känslan av livsfara. Ett fall och sedan…… Lyckades ta mig ned till en mindre väg och var då fullständigt utpumpad. Laddade batterierna med bröd, apelsin och vatten, men krafterna kom inte riktigt tillbaka. Jag valde att fortsätta efter en mindre grusväg med en vidunderlig utsikt på vänster sida.
Anlände Lekka och på sätt och vis räddningen. Fortsatte efter vägen - den slingriga och bitvis mycket branta - mot Karlovassi. Krafterna var på upphällning och uppenbart vacklade jag in i Karlovassi. Det snurrade i hela kroppen! Jag lyckades med konststycket att ta mig till supermarket för köp av choklad och bananer. Sjönk ned på bänk utanför och åt. Kvicknade överraskande snabbt till och tog mig till strandkanten för att känna på vattnet. Därefter åter vila på en bänk, samtidigt som jag meddelade vännen Manolis var han kunde hämta upp mig för återfärd.
Nu helt OK och går, utan att stappla, strax de 100 meterna för ett morgondopp i det fantastiska vädret.
Hej Anders!
Det vore trevligt med lite bilder från din vandring- Samos är en fantastisk underbar ö, naturmässigt.
Hälsar Birgitta, som åker hem imorgon afton från Samos, med många upplevelser rikare.
Hej Birgitta!
Lägger in i kväll. Nu vila under parasoll på Votsalakias fina strand med utblick över Fourni och i soldiset Lipsi och Patmos.
Kalimera
2021-09-26, 15:06
Oj, vilken vandring! klapp_klap
Jag förstår verkligen att den tog på krafterna. Jag skulle aldrig orka med den vandringen. Ser också fram emot några bilder. :)
Vet du varför var allt stängt i Kastania?
Vi tog bilen å körde en del av din promenad
Bra jobbat👍💪
Mycke uppförsbacke var de!!!
Pia
Janne! Det var siesta och troligtvis håller man stenhårt på den, vilket numera är ganska ovanligt. Tidigare har åtminstone det sömniga ”fiket” vid brunnen varit öppen, men nu - ingen!
piam! Brantast är det genvägen från Votsalakia, förbi fotbollsplanen (som synes vara en internationell arena som knappast används och till denna en bred och nyasfalterad väg😳) och till Marathokambos. Här undrar man vad man gett sig in på…..😀 I dag hade det inte funkat med maxtemperatur om 34 grader.
Anders!
Tack så mycket för att du delar med dig! Kan riktigt känna hur det skulle varit om jag hade haft förmånen att vandra där vid din sida. En så härlig tur!
Masse
Fältjäntan
2021-09-26, 17:46
I går - lördag - gjorde jag det som jag länge funderat över att göra; vandra mellan Votsalakias strand till Karlovassi. Egentligen att i långsamt tempo uppleva Samos två sidor; den torra södra och den betydligt frodigare norr.
Vädret var perfekt och svetten lackade endast i de starka uppförsbackarna till Marathokambos. En kopp kaffe på torget stärkte inför den fortsatta vandringen efter landsvägen upp till ”brytpunkten”, den högsta nivån, där man kan blicka ut över öns båda sidor. Här är en av vandringens höjdpunkter!
Fortsatte sedan efter landsvägen med etappmål Kastania. Vyerna som bjuds är fantastiska! Till skillnad mot tidigare år var torkan påtaglig. Det fanns inte en droppe vatten i bäckar och all växtlighet var i avsaknad av vatten.
I Kastania var allt stängt och under vandringen genom bebyggelsen slog det mig, att jag inte hörde ett ”mänskligt” ljud. Brunnen brusade, vinden ven i träden, katter jamade och höns kacklade, men inte en människa!
Jag valde i Kastania att vandra led 5 i nordlig riktning och givetvis - nedför. Det var ett misstag! Halkiga barr, löv och lösa stenar gav mig känslan av livsfara. Ett fall och sedan…… Lyckades ta mig ned till en mindre väg och var då fullständigt utpumpad. Laddade batterierna med bröd, apelsin och vatten, men krafterna kom inte riktigt tillbaka. Jag valde att fortsätta efter en mindre grusväg med en vidunderlig utsikt på vänster sida.
Anlände Lekka och på sätt och vis räddningen. Fortsatte efter vägen - den slingriga och bitvis mycket branta - mot Karlovassi. Krafterna var på upphällning och uppenbart vacklade jag in i Karlovassi. Det snurrade i hela kroppen! Jag lyckades med konststycket att ta mig till supermarket för köp av choklad och bananer. Sjönk ned på bänk utanför och åt. Kvicknade överraskande snabbt till och tog mig till strandkanten för att känna på vattnet. Därefter åter vila på en bänk, samtidigt som jag meddelade vännen Manolis var han kunde hämta upp mig för återfärd.
Nu helt OK och går, utan att stappla, strax de 100 meterna för ett morgondopp i det fantastiska vädret.
Vilken häftig vandring. Låter som nåt vi skulle ha gjort för ett antal år sedan, men nu tar åldern ut sin rätt.
Åkte däremot med bil och såg fram emot att äta lunch i Kastania. Stor besvikelse, samma upplevelse som du hade - helt öde. Det här var också i mitten av september så man väntade kanske inte på så många gäster.
Räddningen blev Lekka för oss också. God lunch, billigt och trevligt.
Kerstin
klapp_klap
Vilken vandring! Inte ens innan reumatismen hade jag fixat det. Tom bilarna vi kört uppför dessa vägar har "stånkat", så brant på sina ställen. Imponerande:) Men vilka vackra vyer du måste ha sett och lugnet ute i landskapet.... Tack för att du berättar!
Catlady, som har Samos/Pythagorion som nr 3 på "älsklingslistan"......
http://www.kalimera.nu/forums/picture.php?albumid=2041&pictureid=22075
Startar i Votsalakia och har här kommit en liten bit upp i backarna med etappmål Marathokambos.
(Tar en bild i taget. Lite krångligt är det och måste ut för ett ”morgondopp”….☀️
Ingen bild! Vad gör jag för fel!!😩
Ingen bild! Vad gör jag för fel!!😩
Jo, jag ser den. Det ser jättefint ut :)
Kalimera
2021-09-27, 12:04
Janne! Det var siesta och troligtvis håller man stenhårt på den, vilket numera är ganska ovanligt. Tidigare har åtminstone det sömniga ”fiket” vid brunnen varit öppen, men nu - ingen! Okej, tack för svar!
Kalimera
2021-09-27, 12:05
Jag ser också, och håller med Wolfen: ser jättefint ut. :)
Jag ser också och längtar, fina Samos! Så vacker bild:)
Catlady, som ville hon vore där....
https://www.kalimera.nu/forums/picture.php?albumid=2041&pictureid=22080
Så det funkade! Tack för uppmuntrande besked!
Här uppe i Marathokampos ca. 250 möh och efter ca. 1 timmes vandring. Närmar mig här torget via den gamla infarten och genom alla trånga gränder. Vissa hus visar tecken på skador efter jordbävningen och det har uppenbart pågått betydande reparationer.
Det blir en obligatorisk fika på torget vid kyrkan. Det är lugnt och fridfullt. En kuriosa är ett trafikljus till hjälp för framfart i gränderna. Tidigare års samling av fikande och framför allt pratandes äldre herrar saknas.
Handlar några apelsiner i en grönsaksaffär som ger intrycket att vara en jordkula. Kanske för alla grönsaker och frukters bästa i den påtagliga svalkan.
Vandrar vidare upp i gränderna till den större vägen.
https://www.kalimera.nu/forums/picture.php?albumid=2041&pictureid=22074
Följer den svagt lutande asfaltväg från Marathokampos mot ”brytpunkten”, alltså den punkt där jag har utblick över både södra och norra sidan av ön. Och (framför allt) det börjar bära utför.
Det går långsamt för det blir ständiga stopp för att hinna ta in den fantastiska utsikten. Närmast Marathokampos och i diset i vänster kant skymtar Agathonissi och mitt i bild skymtar Lipsi.
Fortsätter på lätta fötter trots en förfärlig mängd vatten i ryggan.
Fina längtansbilder, Anders!
Säger jag som kom till Sverige från Samos igår.
Birgitta
Tack för det, Birgitta! Jag misstänker att du redan har löst returbiljett😀
För övrigt blåser det i dag friskt, däremot inte så kalla vindar som under vissa dagar förra veckan.
Ha det gott!
Anders
https://www.kalimera.nu/forums/picture.php?albumid=2041&pictureid=22081
Så, ”brytpunkten” är just passerad och jag satte mig på en sten vid vägkanten och skådade ut över grönskan i dalgångarna och målet; den lilla vita ”fläcken” i brytningen mellan grönt och blått - Karlovassi. Vingarna på raden av vindkraftverk ven i den måttliga och svala vinden. Värmen här var inte densamma som den var strax innan.
Trafiken på detta vägavsnitt var mycket gles. Uppenbart används den mest av lokalbefolkningen. Mitt antagande om ett betydlig frodigare grönska på denna sida stämde absolut inte. Torkan var påfallande och i de bäckar i vilka det fanns vatten i för två år sedan var snustorra. Nåväl, allt kan inte vara som förr…..
På höger sida hade jag en vidunderlig utsikt! Profitis Elias skymtade i fjärran. Betydligt närmare såg jag raden av byar inbäddade i grönska.
Fortsatte och tog raster med jämna mellanrum (håller stenhårt på max 45 minuters vandring och därefter vätska). Vägen slingrade sig fram bland odlingar, tallbestånd och ”djup” lövskog. En och annan nötskrika gjorde sig påmind. Några fordon passerade. Annars tyst. Avtagsvägen till Kastania närmade sig och där en efterlängtad enklare lunch. Förhoppningsvis…..
En del bilder liknar dom jag tog häromdagen!
Har varit till Votsalakia en gång förut,aldrig
till Marathokampos,så det var en ny bekantskap.
Vi var till Manolates idag,väldigt lite turister
mot hur det brukar vara.
Åt lunch på AAA som flyttat ner till Agios Kristianos.
Rätta vägen mot Karlovassi var avstängd
Så bilarna fick trängas på en smal liten gata,hur
dom kom runt med långtradarna utan å träffa nåt
hus vete sjutton!duktiga chaufförer👍
Pia
Kul att vi nyligen och delvis har ”gått” i varandras fotspår.
Marathokampos rekommenderas att besöka. Det första intrycket är kanske sådär, men väl inne i de vindlande gränderna, vilka går kors och tvärs i något för mig helt ologiskt mönster, upptäcker man det speciella.
Den som på förhand vet att benen inte bär upp- och nedför en oändlig mängd med trappsteg, ska vara försiktig och så gott det går hålla sig på en horisontell linje. Om det nu går! Oavsett, jag gillar Marathokampos mer än de byar som har blivit väl mycket ett mål för den stora skaran turister på Samos.
https://www.kalimera.nu/forums/picture.php?albumid=2041&pictureid=22086
Lunch behövdes, men här vid infarten till Kastania borde jag ha anat oråd. Under de senaste 10 minutrarna hördes några hundskall, en tupps hesa halade och några kacklande höns. Inget annat! Jo, vindens sus i träden.
Jag stannade och funderade över om det hade sett ut såhär (ungefär) när befolkningen lämnat sin by i bergen på Tilos - den övergivna byn. Intakta hus, gator och mycket annat. Här var det möjligt att ”ta” på tystnaden, numera i sig en lyxvara.
Nåväl - torget och lunch väntade……kanske
Tack för det, Birgitta! Jag misstänker att du redan har löst returbiljett😀
För övrigt blåser det i dag friskt, däremot inte så kalla vindar som under vissa dagar förra veckan.
Ha det gott!
Anders
Ja Anders, dom sista 2 veckorna i oktober bär det av till Kretas sydkust.
Du vet, det är dom där gamla cash points man har på Norwegian gör att resekostnaden blir minimal. Nu hoppas jag bara att Norwegian håller vad dom lovar.....
Om du kommer till Fourni så ta en Jennys rakimelo för mig också!
Birgitta.
Väldigt trevligt att få följa följa med på din vandring, Anders. Fina bilder och det är inte alls lika tungt som det var för dig. :)
/ Anne bye_bye
Kalimera
2021-09-29, 09:29
Oavsett, jag gillar Marathokampos mer än de byar som har blivit väl mycket ett mål för den stora skaran turister på Samos.Håller med dig fullständigt. Det är en underbara by som man gärna går vilse i.
Kalimera
2021-09-29, 09:29
https://www.kalimera.nu/forums/picture.php?albumid=2041&pictureid=22081Åh så vackert! Tack! klapp_klap
https://www.kalimera.nu/forums/picture.php?albumid=2041&pictureid=22085
Väl framme på torget besannades min oro; restaurangen/tavernan/caféet eller vad serveringen betecknas som, var stängd. Och inte nog med det! Den verkade vara det för evigt! Vid tidigare års besök, satt det alltid en cigarettpuffande person på en vinglig stol utanför och som kunde bistå med ”något” även under siesta-tid. Men inte nu.
Bord och stolar uppställda runt det mäktiga platanträdet skvallrade om att det förekom servering. Ja, det stod t.o.m. några tomma inte avdukade Mythos-flaskor och lyste på ett av borden. Men gungan saknades.
De små vattenfallen i den kommunala brunnen brusade ikapp med vinden i platanträdet. Annars tyst…..
Med den fantastiska utsikten funderade jag över mina alternativ; vandring efter leden eller vägen - den enklaste. Det blev leden….
Bilden var oundviklig att ta. Den nya och välstrukna grekiska flagggan över en rostig och ett väl använt fordon. Nytt och gammalt.
Kalimera
2021-09-30, 09:23
Bilden var oundviklig att ta. Den nya och välstrukna grekiska flagggan över en rostig och ett väl använt fordon. Nytt och gammalt.Jättefin bild!
På Platantavernan har vi ätit några av de godaste luncherna någonsin på Samos. :p
Läs mer om det här (https://www.kalimera.se/grekland/samos/lunch-med-grekisk-sallad-i-bergsbyn-kastania-pa-samos-i-grekland.html).
Tack för rapporter och bilder, Anders! 😀
https://www.kalimera.nu/forums/picture.php?albumid=2041&pictureid=22088
Jag Jag borde ha tänkt till en extra gång för under tidigare vandringar har det alltid visat sig att det är enklare att gå uppför än nedför. Och dessutom hade den delsträcka som jag gav mig in på varit mycket besvärlig att vandra uppför vid ett tidigare tillfälle. Övermod men en gnutta rationellt för delsträckan hade trots allt röjts fram och markerats sedan den gången. Men vad hjälper det! Den starka lutningen var inte förändrad!
Rädslan grep mig och adrenalinet sprutade. Jag insåg givetvis att jag befann mig i stark fara. Ben och knän blev allt tröttare så bitvis fick jag hasa och hålla mig fast i förb-t taggiga växter. Mardrömmen nådd sin ände när jag kom ned till en av Potami-bäckens källor. Härifrån och till vägen mot Kosmadei var det slät mark - en skogsbilväg. Jag orkade inte jubla, bara vackla fram med en tanke i huvudet; hitta en lämplig plats att sätta sig ned, dricka och äta.
Innan dess blev jag tvungen att avvärja ett angrepp från en lös och ilsken hund. Det är ganska enkelt om man bara kan knepet……
Satte mig ned och utvärderade. Resultatet var nedslående men trots allt - jag levde!
Så till nästa delmål; Lekka
OBS! Bilden är inte tagen efter delsträckan (fanns inte i tanken att ta någon) utan efter en mycket bra ledavsnitt någon kilometer sydost om Vourliotes. Leden utgör ett avsnitt av en åsnestig, som genom åren nötts ned så hårt att den bildat en sk. hålstig. På sina ställen kan jag med mina 1.88 inte se över kanterna! ha tänkt till en extra gång för under tidigare vandringar har det alltid visat sig att det är enklare att gå uppför än nedför. Och dessutom hade den delsträcka som jag gav mig in på varit mycket besvärlig att vandra uppför vid ett tidigare tillfälle. Övermod men en gnutta rationellt för delsträckan hade trots allt röjts fram och markerats sedan den gången. Men vad hjälper det! Den starka lutningen var inte förändrad!
Innan dess blev jag tvungen att avvärja ett angrepp från en lös och ilsken hund. Det är ganska enkelt om man bara kan knepet……
Vilket knep är det? Det här blev ju riktigt spännande! :eek:
/ Anne bye_bye
Du får ta det lite försiktigt efter knaggelstigarna
så du inte ramlar å gör illa dig.
Hundtricket🤔
Pia
Knepet blev jag tipsad om av en väl initierad grekisk man för många år sedan. Det har funkat vid ett flertal tillfällen! Jag vill redan nu nämna att jag fullt ut inte har behövt tillämpa metoden för den står ju i stark kontrast till hur vi i Sverige med varsam hand uppfostrar hundar.
Alltså - angriper hund böjd dig omedelbart framåt och om inte annat låtsas att du tar upp en sten. Hunden förstår omedelbart signalen - ja, ni förstår - och lämnat dig i fred. Men det gäller att vara snabb för att få övertaget i händelsen.
Det fungerade även den här gången! Mitt på den asfalterade körvägen med flera meter till närmaste sten, böjde jag mig framåt. Hunden tystnade, stirrade förskräckt på mig, vände sig om och försvann med svansen mellan benen. Muttrade säkert att den gubben gick inte att skrämma…..
Kalimera
2021-10-01, 13:25
Satte mig ned och utvärderade. Resultatet var nedslående men trots allt - jag levde! Men jösses Anders! Du borde inte vandra själv på sådana här vandringar! Jag blir rädd bara av att läsa din text. Har mobilen täckning där?
Hur som helst är jag glad att du klarade dig, och att du skriver om det. klapp_klap
Kalimera
2021-10-01, 13:28
Alltså - angriper hund böjd dig omedelbart framåt och om inte annat låtsas att du tar upp en sten. Hunden förstår omedelbart signalen - ja, ni förstår - och lämnat dig i fred. Men det gäller att vara snabb för att få övertaget i händelsen. Det fungerade även den här gången! Mitt på den asfalterade körvägen med flera meter till närmaste sten, böjde jag mig framåt. Hunden tystnade, stirrade förskräckt på mig, vände sig om och försvann med svansen mellan benen. Muttrade säkert att den gubben gick inte att skrämma…..Tack för tips! En sten har jag ofta med mig när jag vandrar.
Jag har ett annat knep, som troligen bara funkar i Sverige.
När en hund kommer springande mot en ska man snabbt ställa sig med ett ben framåt och ett bakåt, och stå bredbent. Sedan sträcker man ena handen snett upp i luften och skriker: NEEEJ! så att det hörs till grannkommunen.
https://www.kalimera.nu/forums/picture.php?albumid=2041&pictureid=22087
Jag valde att fortsätta vandringen på en mindre grusväg till etappmål Lekka. Benen hade absolut inte återhämtat sig efter. Näringen, bl.a. en gudomligt god apelsin, rättade till en del i huvudet, men benen……
På min vänstra sida och i riktning framåt hade jag den mäktiga utsikten över grönska i skiftande nyanser, vilka övergick i skarp linje till flera nyanser i blått - havet. Just den typ av utsikt lockar alltid till att återvända och återuppleva.
Bilden är tagen i riktning snett bakåt. Bakom närmaste skogsridå till vänster i bild och en bra uppåt ligger Kastania. I brytningen mellan grönska och himmel ligger ett härifrån sett ett skymt Kosmadei, ca. 800 möh - öns högst belägna by. Melllan Kastania och Kosmadei finns en vandringsled, som till huvuddelen har varit en viktig länk transportlänk mellan byarna, alltså en åsnestig. Jag anser att den leden är öns absolut vackraste och åsnestigen i sig borde kulturminnesmärkas.
https://www.kalimera.nu/forums/picture.php?albumid=2041&pictureid=22090
Mitt hälsoläge var minst sagt skralt när jag nådde fram till Lekka. Trots det fortsatte jag efter den asfalterade vägen till Karlovassi. På höjden strax efter vinodlingarna och i skogskanten på höger sida om vägen, finns monumentet över stupna bybor under det grekiska inbördeskriget. Det har alltid känts bra att stanna till där för en stunds eftertanke….. Och så gjorde jag även denna gång, med utsikt över delar av Lekka, höjderna och himlen.
Vandringen efter serpentinvägen ned till Karlovassi vill jag glömma. Den var outhärdlig och lång. Väl i Karlovassi var kroppen helt slut och jag vacklade fram efter smågator till Supermarket för köp av bananer och choklad. Jag slog mig ned på en bänk utanför affären och åt! Märkligt nog piggnade jag raskt till och sneddade sedan över vägen för att känna på vattnet - på denna sidan av ön. Målet var nått efter lite drygt 6 timmars vandring.
Jag satte mig ned på en bänk och meddelade vännen Manolis att nu var det dags för återresa. ”You are a crazy man” fick jag besked om. Jo, jo - jag var i viss mån tvungen att hålla med……
Efterspel: Förlust av en stortånagel, som nu gör himla ont. Och dessutom råkade jag sparka till ett sängben och bröt en tå! Konvalescent…… 😀
Hur som helst, jag kommer att göra om vandringen men kommer givetvis då att göra andra vägval.
Så Birgitta! Det blev foton som du önskade och lite text därtill.
Sol och hav
2021-10-03, 11:17
Tack Anders för din berättelse!
Det var en väldigt tuff vandring du har gjort!
Maria
Tack, Anders, för fina bilder och mycket läsning! Aj, aj, både stortånagel och bruten tå! Inte kul!
Nå, kan bara säga att jag beundrar din viljestyrka:)
Catlady, som endast går kortare sträckor ;) .......
Tack Anders för spännande läsning och vackra bilder! Men du ....... var rädd om dig! Vill ju att du ska ha hälsa och kraft kvar för framtida turer för dig och trevlig läsning för oss.
Masse
Tack på det ödmjukaste för omtankar! 😌 På sätt och vis hade jag även ödmjukt böjt mig för innehållet i en kommentar med ett tydligt budskap om jag passerade stolligheternas gräns för stolligheter. För så var det! Och det har vid två tidigare tillfällen legat i dess närhet, men då med sällskap. De slutade lyckligt och är faktiskt ganska lustiga historier.
Janne - jag tror att jag var i täckning för mobil, men just här och i övriga nordliga sluttningar av Samos kan det vara lurigt. För högt upp kan mycket starka signaler från Turkiet ta över kommandot. För att förhindra det måste man alltid låsa sin mobilanslutning till en grekisk, här bäst Cosmote. Sedan om den täcker alla konstiga vrår är oklart……
Det har varit blåsiga dagar här i Votsalakia och frågan är hur säkert det hade varit att vandra under under dessa dagar. För jag glömmer aldrig en försynt hotellvärdinnas välmenande ord när vi skulle ge oss ut på en vandring i bergen ovanför Kokkari; ”Be careful! It can start to burn!” Jag hade tidigare inte tänkt tanken! Och så - det är inte länge sedan det brann just där….
Kalimera
2021-10-04, 14:35
Tack snälla Anders! Det var riktigt spännande att följa dig, eller som Manolis sa: ”You are a crazy man”. flabb_flab
Vandringen mellan Kastania och Kosmadei skulle jag gärna göra. Om den är enklare (mycket) än den du har gått nu.
Ta nu hand om din kropp, din tånagel och din tå! bye_bye
vBulletin® v3.8.8, Copyright ©2000-2025, Jelsoft Enterprises Ltd.