Visa fullständig version : Positiva minnen från Grekland.
Några positiva minnen från resor till Grekland från 1975 till 2018. Del 1.
Av alla öar som vi besökt har de allra flesta gett oss bestående, positiva minnen. De fåtal negativa upplevelserna har vi förträngt. Här kommer några positiva minnen utan tids- eller rangordning.
Kreta
Den första resan, 1975 gick med Fritidsresor till Kreta.
Juntan hade då fallit och alla kunde åka dit med hedern i behåll. Hersonissos blev den först orten vi valde. En ort som då var tämligen oförstörd av turism. Vi deltog i arrangerade utflykter till Chania med Kazansakis grav, Matala med grottorna där hippies hade bott, Faistos och givetvis Knossos. Med på utflykterna fanns då guiden Urban, en mycket kunnig person som kunde förmedla allt vi kunde önska oss av kultur och historia. Vi har aldrig senare stött på en bättre guide. En liten detalj var att han alltid tog av sig sina solglasögon när han, vänd mot oss passagerare, berättade under varje busstur spännande och informativa historier om de orter vi skulle besöka.
I Hersonissos fick vi också den bästa grekiska salladen som vi någonsin ätit som bl. a. bestod av hemlagad fetaost och vattenkrasse.
I Falassarna upplevde vi den mest underbara stranden med rosa sand som gav vattnet samma färg.
En kombinerad buss/båttur på södra Kreta till Sougia, Ag Ruomeli, Loutro och Sfakia kan vi också rekommendera.
Lipsi
En dam på restaurang Calypso lärde oss att även att äta fenorna på friterade barbouni. En delikatess. Här fick vi också lära oss att servitörens portlak, från egen trädgård, var rik på omega3.
På Panorama Studios fick vi också en överraskning i form av flera nyfriterade barbouni som erbjöds oss av dottern i huset. Pappan var fiskare. När vi skulle resa vidare bar han våra väskor ända in i Nisses bageutrymme.
På hemväg till fots i värmen från badviken Platia Giallos stannade en bil, som sedan länge skulle ha skrotats, och chauffören erbjöd oss skjuts. Vi accepterade med glädje och packade in oss bland bambukäppar och fiskredskap i den lilla hytten. Det var inte tal om någon ersättning för resan.
Fourni
Första besöket var ett dagsbesök från Samos med Flying Dolphing. Vi satt på ett kafé i hamnen och väntade på båten tillbaka till Samos. Koula, dottern till Toula kom förbi och frågade om vi inte ville tillbringa väntetiden i ett av hennes rum, Toula rooms, sträcka ut oss och duscha. Utan kostnad. Vi tackade givetvis för erbjudandet. Vi har bott där åtskilliga gånger under senare år.
Några år senare åt vi på Nickos, Den klassiska hummer med spagetti med en gigantisk rulle hushållspapper på bordet. Nickos fru undrade om vi hade varit där tidigare. Ja, sa vi men hur kan du känna igen oss? Det är mitt jobb kom svaret snabbt.
I Kambi, en liten by utanför, satt vi och åt lunch på Georgios Fisch taverna och ville ha barbouni. Tyvärr hade bordsgrannen, en typisk grek med silverfärgad mustash, redan beställt alla barbounis som ingick i dagens fångst. Han uppfattade vår besvikelse och lämnade över en fisk till Christina. Vi återgäldade gesten med att lämna en halv liten flaska Plomari ouzo till honom och hans fru. Tidigare kunde vi beställa fisk direkt från båten när Georgios kom tillbaka från fisketuren, vilket vi missade denna gång.
Uppe vid kyrkan fanns en restaurang, Kali Kardia, vars servitör också kände igen oss från tidigare års besök. Utmärker vi oss så mycket?
Uppe vid torget kan man också tillbringa någon timme på kafé Stelios och studera kommersen vid bageriet under inmundigande av något drickbart. I och utanför bageriet träffades många av byns invånare under förmiddagarna för informationsutbyte.
En präst från Skotlands BBC skulle göra en resa i St Johannes fotspår och reaktionen när han trodde, efter färden från Samos, att han var på Patmos och inte på Fourni, är ett annat roligt minne, för oss men inte för honom. Mycket semaforerande med armar och ben, dock inga svordomar på någon skotsk dialekt, så vitt vi kunde höra. Han ringde också hem till sin fru och frågade var Shirley Valentine fanns i Grekland.
Del 2 kommer inom kort.
Flera och utförligare beskrivningar av flera våra resor återfinns under Resebrev.
Åke och Christina
Härligt tema klapp_klap.Ser fram emot fortsättning.
bye_bye Ritta
Men så trevlig läsning, väntar på det 2!
//
KR
fb_gilla
Tack Åke och Christina!
https://www.kalimera.nu/forums/picture.php?albumid=1987&pictureid=19804
Birgitta.
Härliga minnen!
Kul grej med prästen!
Masse
Vi har också en ansenlig mängd minnen men de är av betydligt senare datum än era. De ni har varit med om är det få här på Kalimera som kan stoltsera med vad gäller personliga möten och speciella händelser.
/ Hasse:cool:
Kalimera
2019-08-05, 13:27
Tack snälla för härlig läsning! klapp_klap
Väntar ivrigt på del 2. :)
Några positiva minnen från resor till Grekland från 1975 till 2018. Del 2.
Av alla öar som vi besökt har de allra flesta gett oss bestående, positiva minnen. De fåtal negativa upplevelserna har vi förträngt. Här kommer fler positiva minnen utan tids- eller rangordning.
Aten
På 80-talet gick vi tillbaka till hotellet i centrala Aten på kvällarna utan att känna rädsla för överfall eller rån. Vi var väl naiva, men det gick bra.
i de ljumma kvällarna satt vi några gånger utanför amfiteatern Herodos Atticus och tjuvlyssnade och njöt av pågående koncerter.
Kos
Vi bodde på Achilleas med havsutsikt. Vi frågade värden om vissa böcker (grekisk kurslitteratur till Christina) fanns till salu i Kos stad. Han sa snabbt att ”det fixar vi”. Han engagerade sin son för att finna böckerna och det lyckades. Vilken service! Värden skjutsade oss också till färjan när vi skulle resa vidare. Vi fick inte beställa taxi!
Mytilini
Lägenheterna Pano Sto Kima alldeles vid stranden i Ag. Isidoros. Vi var de första gästerna där efter tillbyggnaden. Där var det fräscht och massor av eluttag (10 st.). Vi behövde inte krypa under sängarna för att hitta rummets enda uttag, vanligt i många andra rum.
Vi glömde en liten handväska av läder, tidigare inköpt för dyra pengar på Cypern, vid en vistelse i Mytilini stad. Någon vecka senare ”mellanlandade” vi på samma ö några timmar i väntan på en färja till Samos och uppsökte samma boende och där fanns väskan kvar med innehåll och allt.
Limnos
Stora portioner barbouni var de billigaste och bästa på alla semestrar.
Samos
Denna ö är vår ”hemö”. Vi bodde åtskilliga gånger hos Maria och Georgios på Sandalis Apts. I Pythagorion. Vi hälsades alltid välkomna med drycker och förplägnad. Om någon färja blev inställd kunde vi alltid komma tillbaka och disponera rummet till nästa färjas avgång. Utmärkt utsikt över klostret och delvis över Potokaki-stranden.
Ibland kom en flock getter ända fram till gräsplanen nedanför rummen. En tämligen sliten herdinna i lika sliten städrock lyckades styra flocken till vänster eller höger med enbart visslingar, rop och en och annan kastad sten. Hur bar hon sig åt?
Vi började ofta aftnarna på hamnkafé i Pythagorion och då ofta på Mougavi, ett litet ställe närmare piren där passagerarbåtarna lägger till. En ouzo innebar dryck i form av en miniatyrflaska (4 cl), en kanna vatten och en tallrik med oliver, fetaost, bröd och några salta småfiskar. Vi beställde utan is och bröd. Dagen efter och kommande dagar behövde vi endast sätta oss och den tidigare beställningen levererades på nytt och utan vår medverkan. Personkännedom?
På Dionysos strandtaverna, bortom piren med Pythagarosstatyn åt vi ofta lunch och i slutet av beställningen tillade jag: ”och en liten flaska ouzo”. Nästa gång behövde jag bara säga ”och…” då servitören snabbt kompletterade beställningen med den lilla flaskan ouzo (svindyrt literpris) vid kommande dagars beställningar.
Museet i Pythagorion, som det sades under de senaste 10-12 åren, skulle vara klart ”nästa år” blev äntligen klart för några år sedan. Väl värt ett besök.
Dryckesaffären vid taxistationen, inte den närmast hamnen utan butiken intill, har en manlig expedit som kan väldigt mycket om olika Samosviner och Ouzo från olika brännerier från många öar. Han föreläser gärna om dryckernas framställning och olika kvalitéer.
Patmos
Huston Kafé vid torget befolkades med stamgäster. Serveringen sköttes tidigare av två åldriga damer. Vid senaste besöket sköttes serveringen av en gammal dotter. Billig och utmärkt ouzo.
Astypalia
Efter en bussutflykt till Maltezana skulle vi ta bussen tillbaka men bussen hade motorproblem och gick inte mer denna dag. Vi ställde oss vid busshållplatsen och väntade ändå. Snart kom en bil vars förare erbjöd oss skjuts tillbaka på det lilla flaket. Inte heller denna gång var det tal om ersättning.
Agathonissi
Jannis och Voula på Pension Glaros, ett trivsamt par. Vi påminde Voula om talesättet ”huvudet upp och fötterna ner” som hon lärt sig på svenska av tidigare gäster som svar på frågan ”hur mår du?” Här åt vi fantastiska grillspett.
George´s taverna med getkött, en för oss ovanlig rätt som smakade förträffligt. Våra fördomar om getkött kom på skam.
Leros
I Pandeli har vi varit flera gånger och alltid ätit god mat. En gång beställde vi rödbetssallad som tillbehör varvid servitörens panna skrynklades. Han sågs strax ila iväg och köpte en burk Felix inlagda rödbetor i närbelägen minimarket.
Vi lokaliserade även Göran Schildts hus.
Flera och utförligare beskrivningar av flera våra resor återfinns under Resebrev.
Åke och Christina
Men, TACK Åke & Christina för dessa underbara små anekdoter. klapp_klap
Och precis som ni säger. Det som är negativt har man förträngt! Varför älta? :)
/Netwolf
Kalimera
2019-08-06, 14:13
Vi glömde en liten handväska av läder, tidigare inköpt för dyra pengar på Cypern, vid en vistelse i Mytilini stad. Någon vecka senare ”mellanlandade” vi på samma ö några timmar i väntan på en färja till Samos och uppsökte samma boende och där fanns väskan kvar med innehåll och allt.Det är sådana händelser som etsar sig fast i minnet och gör att man älskar Grekland. Har själv varit med om det några gånger, bland annat under min första resa till Rhodos 1979. Minns hur paff jag blev av att prylarna fanns kvar dagen efter, och "vaktades" av en äldre herre.
Det där med rödbetorna har vi också varit med om. :)
Tack snälla för fina texter! klapp_klap
Hoppas det inte gör nåt om jag slinker in med några poitiva minnen från Grekland även om det inte bara gäller Grekerna. Kändes lite onödigt att starta en ny tråd.
När vi var på Kreta för många år sedan så träffade vi ett svenskt par i 70-års åldern på Kalamakistranden på Chaniakusten. Åh vad mycket bra info vi fick av dom!
De pratade bla.a mycket gott om träffarna på "Svenskcafet" i Kato Stalos.
I vilket fall så skulle vi ta oss till Rethymnon nästa dag. Då säger mannen, Gösta, att vi kunde åka med honom. Han var kartritare åt Apollo😯!!..och skulle kolla upp lite vägar åt det hållet. Det blev en mycket trevlig biltur🚗..som kostade gratis!
Ett annat minne som satt sig är från Zakynthos när min make var såå sugen på en rejäl köttabit men Rochfordsås (stavas det så).. Restaurangen hade inte den såsen men kyparen lovade honom en "fantastisk rätt" om vi tog ett bord. Vi satte oss och fick ett krus vin.
Såg hur kyparen sprang bort till butiken intill och inhandlade ingredienserna till denna sås.
Gissa om det blev dricks den kvällen! Maken njöt veŕkligen!👌
/ Kajja bye_bye
Kalimera
2019-08-08, 14:33
Såg hur kyparen sprang bort till butiken intill och inhandlade ingredienserna till denna sås. klapp_klap
karinafp
2019-08-08, 19:29
Såg hur kyparen sprang bort till butiken intill och inhandlade ingredienserna till denna sås.
Jag har varit med om något liknande. Vi ville ha rött vin till köttbiten, och kyparen sa att de hade ställt in allt rött vin i kylen, men om vi ville vänta någon minut så skulle han springa över till vin- och spritaffären en bit upp på gatan och köpa en tempererad flaska. flabb_flab
Karin
En liknande sak hände mig på Kalymnos för många år sedan :-) Jag skulle ha kaffe i en av ställerna vid strandpromenaden i Pothea och jag frågade mannen där ifall han inte hade någon kaka till kaffet. Det hade han inte, men han hoppade upp på moppen, lämnade mig ensam och kom tillbaka efter en stund med en ask goda kakor :-)
Riitta
karinafp
2019-08-09, 10:16
En liknande sak hände mig på Kalymnos för många år sedan :-) Jag skulle ha kaffe i en av ställerna vid strandpromenaden i Pothea och jag frågade mannen där ifall han inte hade någon kaka till kaffet. Det hade han inte, men han hoppade upp på moppen, lämnade mig ensam och kom tillbaka efter en stund med en ask goda kakor :-)
Haha, det får mig att minnas en kväll på Faros i Pigadia. Det var den 20 juli då jag som Margareta har namnsdag tillsammans med Ilias, så när vi slog oss ner och beställde in vår ouzo önskade jag givetvis Ilias "Xronia pollà", varpå han sprang ner till konditoriet som då låg där Apse svise nu ligger, och köpte en kartong chokladbakelser som han bjöd oss på. flabb_flab Det var första - och enda gången jag provat kombinationen ouzo och choklad. Jag minns också att jag spillde ett chokladflarn på klänningen. Det smälte direkt i värmen, så jag blev tvungen att gå hem och byta klänning innan vi kunde fortsätta till nästa stopp.
Karin
Så trevlig läsning Åke och Christina!
Snart kommer det mer positiva minnen hoppas jag! Ni har ju verkligen rest mycket i Grekland och under så många år. Så trevligt sätt att berätta på - väntar på fortsättning..... :p
SERVICE kan verkligen grekerna. En av dom minnen jag kommer på är från storstaden Aten.
Vi hade tagit in på ett hotell för avresa hem dagen därpå. Vi skulle gå ut och äta men jag mådde tjuvtjockt i magen och det enda jag kunde tänka mig att äta var en yoghurt.
Vi kom till en taverna, som var som en oas mitt i storstaden. En fin gräsmatta omgärdade tavernan. Ute på gräsplanen hade dom anlagt en grill och Arne blev så sugen på en maffig grillad köttbit. Jag kunde inte tänka mig det, men det blev den tavernan. Arne beställde ett kilo vitt krus, en grillad köttbit samt frågade om dom hade yoghurt åt hustrun. Nja, vi är ingen frukostservering, men,men,,,,,Han gick iväg och kom tillbaks med två yoghurt från supermarket! "Vilken sort vill du ha,jag tar själv den andra imorgon bitti"!
Han la på köttbiten på grillen samt gick och hämtade kruset. Ett halvt kilo! "Men vi beställde ett kilo vitt". "Javisst, men för att inte det vita vinet ska bli för varmt, kommer jag ut med den andra halvan när ni druckit upp det första". Vilken härlig kille!
Tack, än en gång, Åke och Christina för era berättelser. Jag vet att ni kan berätta mycket, mycket mer om era resor i Grekland. Ni har stor erfarenhet!
Hälsar Birgitta från underbara Paleochora.
Några positiva minnen från resor till Grekland från 1975 till 2018. Del 3 (sista).
Av alla öar som vi besökt har de allra flesta gett oss bestående, positiva minnen. De fåtal negativa upplevelserna har vi förträngt. Här kommer några fler positiva minnen efter inventering av hjärnans semesteravdelning, alla utan tids- eller rangordning. Vissa händelser kanske inte är lika underhållande för de inblandade t. ex. prästen som steg av på fel ö eller tjejerna nedan, men för oss åskådare gav de roliga minnen och det gör det nog för de ”drabbade” också – efter någon tid.
Kos
En av de första resorna tillbringade vi på Kos och i byn Kardamena. På torget där stod två tonårstjejer och tvättade kläder i den lilla fontänen. En äldre dam såg detta och tjejerna fick en utskällning de troligen sent skulle glömma. Även om de inte förstod ett ord vad damen uttalade var kroppsspråk, ordflöde och tonläge omöjligt att missförstå. Tjejerna packade snabbt ihop och avlägsnade sig skamset från platsen.
Patmos
Meloi, en strand med taverna en bit utanför Hora. En lunch på tavernan kan vi rekommendera, fridfullt och med vågskvalp. Men på söndagarna kommer det en eller flera bussar med grekiska turister som besökt öns kloster och St Johannes grotta. Alla skall äta lunch och full kalabalik uppstår. Bord och stolar arrangeras om av gästerna till långbord där den medföljande prästen får bästa platsen. Beställningarna haglar och ljudnivån når nästan smärtgränsen.
Om ni ser bussar som anländer nedför backen och ni tänker äta lunch kan det vara klokt att skynda dit och placera er vid ett bord med bra överblick och beställa innan bussresenärerna invaderar tavernan. När alla åkt iväg breder lugnet ut sig igen.
Fourni
På Nikos taverna åt ett blandat sällskap av engelsmän och holländare krabbsallad. När Nikos fru skulle duka ut sa en engelsman ”det var den bästa salladen jag någonsin ätit”. Han gjorde en konstpaus, tittade på henne och utbrast högt ”är du gift?” Allmän munterhet utbröt bland tavernans gäster. Kanske en gammal kommentar men rolig då.
Mytilini/Lesvos
På ”gubbkaféet” på torget i Plomario beställde Christina två koppar kaffe med lite socker - på grekiska. Hon hade gått några kvällskurser i grekiska och tyckte att beställningen gick fram korrekt. Den äldre servitören levde ett rikt inre liv en stund medan han försökte identifiera språket, det var ju inte engelska eller tyska men vilket språk? Han kom sedan fram till att det ändå var grekiska och ropade den korrekta beställningen på klanderfri grekiska in till köket.
Vid kaféet vid kyrkan i Ag. Isidoros firades att stranden fått Blå Flagg d.v.s. högsta betyg. Långbord dukades med mat och dryck till alla. Dansuppvisning av grekiska ungdomar. Hög stämning.
Vi upplevde även en ouzofestival i Plomari hamn där långbord med ouzo och lättare förtäring fanns för alla. Hög stämning även här. Grekerna saknar inte fantasi när det gäller att komma på en anledning för att arrangera en fest. Lokala fester förekommer på nästan varje ö av olika skäl.
Tinos
Göran Schildts väderprognoser om hårda vindar, baserats på förekomsten av små moln runt berget Tsiknias topp, verkade stämma och vi var därför förberedda på att hålla i hattarna.
På Tinos finns några av världens vackraste duvslag utplacerade runt ön.
**********
Allmänt på de flesta öar
Om man är morgonpigg kunde man tidigare höra dunket från fiskebåtar med tändkulemotorer lämna hamnen för att hämta hem dagens fångst. Nu har båtarna modernare motorer som inte har lika mäktigt ljud. Vid återkomsten till hamnen samlades lokalbefolkningen för att handla färsk fisk direkt från båtarna, om fångsten blev god. Horder av katter fick skräpfiskarna. Bilder av dessa förväntansfulla katter har väl många tagit.
Nybakade, varma och välsmakande frukostbröd inhandlades på bageriet för att avnjutas på balkong.
Avskedspresenter i form av muggar, mindre ouzoflaskor och några väggdekorationer med lokala motiv fick vi några gånger av tavernor och boenden. Vi använder dagligen muggar med Pythagorasmotiv från taverna Maritsa och från Sandalis Hotell på Samos/Pythagorion.
*****
Detta var ytterligare några minnen från våra resor till Greklands öar. Vi hoppas att alla grekofiler har många positiva minnen som ni vill delge oss andra och att vi inspirerat till en ny eller förlängd tråd.
Christina och Åke Persson, Uppsala
Meloi på Patmos, som Åke och Christina beskriver, är en strand värd ett besök. Inte bara för tavernans skull utan även för den fina utsikten. Dessutom är det gångavstånd från Skala, hamnstaden.
https://www.kalimera.nu/forums/picture.php?albumid=1939&pictureid=20748
Birgitta.
Jeg har mange gode, og tildels morsomme og lattervekkende minner, fra tidligere tider. Pluss ett ferskt :) .
Fikk for noen uker siden uventet en flybillett i hånden. Vanligvis er det lett match å finne bosted i Myrties på Kalymnos, selv i en hektisk augusttid og selv om det sammenfaller med Mariadagen. Bookingsider meldte fulle hoteller, ofte er det feil, men mine telefoner og emailer til diverse viste at det var den brutale virkeligheten. Desverre. :eek:
Apostoli på hotell Nefeli beklaget at ingen rom hos dem var ledig, men skrev samtidig at han gjerne kunne prøve å finne noe hos andre. Hvis jeg ville? Klart jeg ville. :) Og ikke bare tryllet han frem et rom et annet sted, han booket det for meg, ordnet alt! :) En utrolig vakker gest, overraskende, og fantastisk service - ikke minst med tanke på at jeg aldri har bodd Nefeli - og at Apostili absolutt ikke kjenner meg fra før. - Hjemkommet i går etter flott uke på Kalymnos. Alt pga gode Apostoli, som jeg nå har hilst på og takket. bye_bye
Det här kan bli en hur lång och omfattande tråd som helst och den är ju dessutom av mycket positiv karaktär !!klapp_klap
Själv försöker jag febrilt hitta liknande minnen som jag vet finns, men från när och var? Jag vet också att det blev flera små trevliga minnen nu på Syros vi kom hem ifrån den 1/8, sådana som jag sorterar ut och menar är "hur många turister är med om något sådant HÄR" - typ?
Jag kan berätta ett:
Vi åker en hel del lokalbuss på Syros, alla orter vi vill besöka ligger längs "ringlinjen", varvet runt södra sidan av ö som bussen kör. Det är fascinerande med de killar (OCH tjejer) som är de som går i mittgången och säljer biljetter med sin dosa antingen i midjebältet eller i en rem runt axeln. Chaufförerna har slutat hantera betalningar. Vi träffade på en osedvanligt gemytlig och trevlig ung man två resor i rad. Under den andra så stannade han till vid oss (jag sköter alltid vår betalning för 2 personer eftersom jag alltid har massor av Euro-mynt redo). Han såg min börs och undrade - "Sir, have you got 5 20-cents for me, I give you 1 euro, I need some change". Just 20-centarna går tydligen åt mer i växel hela dagarna, förståeligt med att få en sådan fråga. Självklart fick han sina 20-centare.
3:e gången vi träffade ytterligare någon dag senare så kom han ihåg mig/oss då jag faktiskt frågade honom. På något sätt, minns ej hur men han hade nämnt att han var studerande egentligen och hade väl detta som något slags sommarjobb. Så jag frågade honom, "do you study economics"? "No, I am in to computers", svarade han. Så jag tänkte, jag kan väl skoja lite med honom så jag sa "If you had been in to economics, you didn´t win anything for yourself when we exchanged coins". "To be a good economic person, you always have to think you must make a profit, WIN something if you make deals with people". Ungefär som det där med att man måste "börja med ett skosnöre om man har planer på att bli rik"......
Han skruvade på sig och förstod nog inte riktigt vad jag menade men han skulle hur som helst inte bli ekonom. Han log i alla fall.
/Hasse:cool:
Kalimera
2019-08-19, 13:00
[B]Detta var ytterligare några minnen från våra resor till Greklands öar. Vi hoppas att alla grekofiler har många positiva minnen som ni vill delge oss andra och att vi inspirerat till en ny eller förlängd tråd.
Tack än en gång Christina och Åke! klapp_klap
Ni har ju även skrivit många resebrev. Jag letade upp det första ni skrev, det var år 2002. Ni skriver bland annat:
Vi som båtluffat är Christina och Åke och vi kan med god marginal klassas som "geriatric backpackers" eftersom vi tillhör ålderskategorin 50+.
Geriatric backpackers hade jag inte hört talas om då, och inte senare heller för den delen. :)
Läs ert första resebrev här (https://www.kalimera.se/resebrev/2002/christina_ake.html).
Det var faktiskt detta resebrev som gjorde oss intresserade av Fourni och som vi sedan 2002 aldrig har övergett. Resebrevet var så roligt och trevligt skrivet, så vi var bara tvungen att testa ön.
Jag tog då kontakt med Hasse, som jag visste bodde i samma stad som Åke och Christina. Och på något sätt fick jag kontakt med dem och fick lite mer information om Fourni. I många år har det blivit boende på Toulas.
Fördelen med forumets resebrev är att det inspirerar andra att resa till nya öar. Jag återvänder ofta och läser "gamla" resebrev. Dom är lätta att hitta. Jämför med facebook!
Birgitta
Kalimera
2019-08-20, 12:58
Jag återvänder ofta och läser "gamla" resebrev. Dom är lätta att hitta. Jämför med facebook!Håller helt med dig. Det som skrivs på FB är i princip försvunnet efter några dagar medan inlägg här, och resebrev, finns kvar för gott.
Ett litet kort sidospår med anledning av Jannes kommentar:
Geriatric backpacker är inget begrepp vi kommit på utan det är en rolig bok med samma namn som vi lånade på biblioteket omkring 1998-2000. Sökning efter boken på nätet gav ingen exakt träff men väl liknande, dock inte på denna bok.
Kalimera
2019-08-21, 15:09
Ett litet kort sidospår med anledning av Jannes kommentar:
Geriatric backpacker är inget begrepp vi kommit på utan det är en rolig bok med samma namn som vi lånade på biblioteket omkring 1998-2000. Sökning efter boken på nätet gav ingen exakt träff men väl liknande, dock inte på denna bok.Det lite lustiga från de första åren när folk skickade in resebrev från sin öluffar var att många skrev vilken ålder de var i. Det gällde inte minst de som var 50-60 +. Anledningen var att visa andra i samma ålder att det gick bra att öluffa trots att man kommit upp i åldrarna. Nu är ju 50-60 år ingenting. :)
sjöborren
2019-08-22, 13:26
Det var när jag och en väninna var på ön Agistri som väninnan, tillsammans med två andra kvinnor, fick för sig att hyra en moped. Själv föredrog jag cykel eftersom jag inte åkt moppe sen var jag 15 år och har träffat flera som fått semestern förstörd efter att ha kört omkull med mopeder/motorcyklar.
Uthyraren såg något orolig ut då tre medelålders kvinnor, efter några minuters övningskörning, ”puttrade” iväg med sina moppar - själv trampade jag efter.
Det var då jag kom till en liten by med bara några få hus och en kyrka, jag såg mopederna stå utanför något som liknade ett skjul där en äldre man stod och sålde drycker av olika slag. Jag hade gått en nybörjarkurs i grekiska, så jag frågade om kyrkan var öppen. Mannen tycktes inte förstå utan försvann bakom ett skynke, men kom snart tillbaka med en rejäl nyckelknippa som han räckte mig. Det blev ett fint minne; jag hade blivit förstådd, dessutom fått förtroendet att själv få låsa upp kyrkan.
Efter kyrkobesöket och återlämnandet av nycklar, dök det plötsligt upp ett orosmoln på den annars molnfria himlen, då en av mopederna vägrade starta. Efter några minuter kom en ung kvinna springande från ett av husen, och med ett vant handgrepp startade hon mopeden. Det visade sig vara moped-uthyrarens fru som gissningsvis fått ett telefonsamtal från sin man. Några timmar senare kom vi nöjda och helskinnade tillbaka, och cykel/moped-uthyraren kunde andas ut.
Innan jag började skriva var jag tvungen att googla lite, och när jag läste tänkte jag: är det verkligen samma ö? Minns den stora kyrkan vid stranden, några hotell, några tavernor och en butik. Och skjulet och kyrkan i den lilla byn, där inga turister fick bo.
Efter att ha funderat en stund tänkte jag: Det kan inte vara så länge som 36 år sen jag var på Agistri ...men det kunde det. Det var 1983.
sjöborren
2019-08-22, 13:40
Att göra indrag vid nytt stycke tycks inte fungera. Här lever texten sitt eget liv ... :D
Kalimera
2019-08-23, 12:23
Det var då jag kom till en liten by med bara några få hus och en kyrka, jag såg mopederna stå utanför något som liknade ett skjul där en äldre man stod och sålde drycker av olika slag. Jag hade gått en nybörjarkurs i grekiska, så jag frågade om kyrkan var öppen. Mannen tycktes inte förstå utan försvann bakom ett skynke, men kom snart tillbaka med en rejäl nyckelknippa som han räckte mig. Det blev ett fint minne; jag hade blivit förstådd, dessutom fått förtroendet att själv få låsa upp kyrkan.
Efter kyrkobesöket och återlämnandet av nycklar, dök det plötsligt upp ett orosmoln på den annars molnfria himlen, då en av mopederna vägrade starta. Efter några minuter kom en ung kvinna springande från ett av husen, och med ett vant handgrepp startade hon mopeden. Det visade sig vara moped-uthyrarens fru som gissningsvis fått ett telefonsamtal från sin man. Några timmar senare kom vi nöjda och helskinnade tillbaka, och cykel/moped-uthyraren kunde andas ut. klapp_klap
Kan bara hända i Grekland!
Det er s å hyggelig med denne ‘minneboken’ :):):). I tillegg til gamle reiseskildringer, blogger og diverse tråder. Noe jeg stadig tilbakeleser og gleder meg over. bye_bye
Ännu ett litet och kort sidospår med anledning av Jannes kommentar om åldersangivelser i reseberättelser.
Från 1975 till 1993 reste vi alltid charter och till noggrant utvalda hotell. Vi såg då övernattande ungdomar på stränderna. De bodde i tält eller endast i sovsäckar och vi inbillade oss att det inte fanns några rum som kan bokas på plats. Vi vågade därför inte välja några andra resealternativ. Mycket fegt visade det sig senare.
Vid 50 års ålder fick jag av Christina välja mellan klistallkrona eller båtluffning. Med viss tvekan valde jag båtluffning, ett val som jag senare aldrig ångrat. Med våra efterföljande resebeskrivningar hoppades vi att andra och kanske inte helt unga eller tveksamma resenärer kan finna att båtluffning är ett alternativt sätt. Detta var vår anledning till att vi då redovisade vår ålder.
Vi har dock senare inte ratat charterresor om priset varit oemotståndligt.
Åke
Kalimera
2019-08-24, 14:34
Vid 50 års ålder fick jag av Christina välja mellan klistallkrona eller båtluffning. Med viss tvekan valde jag båtluffning, ett val som jag senare aldrig ångrat. Klokt val. :)
Bland alla positiva minnen vi har hände även något roligt på Patmos.
Vi har alltid haft som vana att sitta taverna på ett litet ställe vid hamnen i Scala. Innehavaren kallade vi för Fisherman och tillsammans med sin mor skötte han tavernan.
https://www.kalimera.nu/forums/picture.php?albumid=1939&pictureid=20812
Vid ett tillfälle när vi satt där skulle han iväg för att göra något ärende. "Håll ställningarna" sa han till mig och Arne. Vi var för tillfället ensamma där.
Efter en stund kom två fransyskor och satte sig ner. Tittade lite fundersamt. "Vad önskar ni?" sa Arne till damerna. Varsitt glas vitt vin. Arne gick in i köket och kom ut med två glas vin. Efter en halvtimme kom Fisherman tillbaka. Blev lite förvånad men så tittade han på maken lite pillemariskt och log. Fransyskorna log också.
Birgitta.
Kalimera
2019-09-11, 13:21
Vid ett tillfälle när vi satt där skulle han iväg för att göra något ärende. "Håll ställningarna" sa han till mig och Arne. Vi var för tillfället ensamma där. Efter en stund kom två fransyskor och satte sig ner. Tittade lite fundersamt. "Vad önskar ni?" sa Arne till damerna. Varsitt glas vitt vin. Arne gick in i köket och kom ut med två glas vin. Efter en halvtimme kom Fisherman tillbaka. Blev lite förvånad men så tittade han på maken lite pillemariskt och log. Fransyskorna log också.Underbar historia Birgitta! klapp_klap
Kalimera
2019-09-11, 13:21
Kom på en annan av många positiva och roliga minnen. Denna är från den lilla byn Vrotsi på Amorgos.
Vi gick till den ena tavernan och beställde som vanligt in en varsin grekisk sallad och en kall öl. Innehavarinnan nickade glatt, tog av sig förklädet och gick sin väg. Vi satt kvar och undrade vart hon tog vägen, vi tog upp varsin bok och började slöläsa, pratade lite med åsnan som stod utanför tavernan, tiden gick men någon sallad såg vi inte till.
När nästan 30 minuter förflutit kom hon sakta gåendes med en plastpåse i ena handen. I påsen fanns ost, lök och tomater. Hon log brett. Vi också. Efter några minuter fick vi våra sallader. Antingen hade hon varit hemma och hämtat, eller så hade hon varit i affären och handlat. :)
nickelena
2019-09-11, 14:29
Snarlik historia hände oss, Janne,
Första gången vi kom till Nikos på Colombo i Chania... Vi beställde (som så ofta) greksallad, tzatziki och öl. Givetvis nåt mer till sonen, då knappt 7 år gammal. När vi fått vår dryck, tog Nikos vår son i handen. Hoppade upp på sin vespa och drog iväg.
Vi tittade på varandra och konstaterade att "Vi är i Grekland, dä årner säj. De kommer tillbaks, vi har ju inte betalat;)"
Efter en stund återkommer moppen. Yoghurt och gurka i en shoppingpåse, en banan i sonens hand. Inga sorgsna miner nånstans.fb_gilla
Detta hände i maj månad, när vi kom tillbaks till Chania i september samma år gick vi förbi Colombo. Då kom Nikos ut och ropade "Where have you been, have not seen you for long time?!" Att vi varit hemma och återvänt trodde han inte på.flabb_flab
Lenabye_bye
Vilka solskenshistorierklapp_klapklapp_klap
/ Kajja bye_bye
Kalimera
2019-09-12, 12:40
Detta hände i maj månad, när vi kom tillbaks till Chania i september samma år gick vi förbi Colombo. Då kom Nikos ut och ropade "Where have you been, have not seen you for long time?!" Att vi varit hemma och återvänt trodde han inte på.Sådant är också väldigt roligt, och inte ovanligt. :D
vBulletin® v3.8.8, Copyright ©2000-2025, Jelsoft Enterprises Ltd.