larstommy
2013-11-24, 02:44
En semestervecka i Himara i södra Albanien, eller Xeimappa som byn heter på grekiska.
Först något om att ta sig dit. Himara ligger i södra Albanien, vid kusten, ca 50-60 km norr om Saranda som gränsar till Korfu och Grekland.
Vi tog oss dit norrifrån med hyrbil från Tirana, ca 300 km att köra tror jag. Det tar lång tid då vägnätet i Albanien ännu inte är up to date så att säja, och vägarna till stor del är bergiga, så räkna med 5-6 timmar. Till Tirana kommer man med flyg via Wien eller Budapest, för exempel. Det är också möjligt att ta sig till Saranda via Korfu med båt och hyrbil eller buss/minibuss därifrån. En hyrbil i ekonomiklassen kostade 30 euro om dagen. Bensinpriset är ungefär det samma som hemma, tyvärr. En sak att tänka på är att det krävs ett så kallat internationellt körkort i Albanien.
Nå så om själva Himara då, och vad vi upplevde där. Himara och området där runtikring är till sin naturella karaktär i mycket densamma som i nordvästra Grekland. Höga kustnära berg, fantastiska stränder, mycket grönska, vattendrag, gamla fina bergsbyar och slingriga vägar. Härliga gästvänliga jordnära människor som stretar på med livet bäst det går. Maten var god. där fanns oftast fisk o skaldjur att erbjuda på serveringsställena, mer av havsmat än där erbjöds kött.
Sommarsäsongen låg i startgroparna, matställen var ännu mest för de lokala invånarna, så maten som erbjöds var vad som fanns just då, menyer med mångfaldigt innehåll såg vi ikke mycket av.Det var inte dyrt att äta ute, en full middag för två med vin gick sällan på mer än 10 euro.
Himara är en plats där turismen finns, men byn styrs mest av innevånarnas liv, sida vid sida så att säja. Den huvudsakliga turistsäsongen infaller i juli och augusti, som i resten av medelhavsregionen. Turismen i Himara är präglad av småskalighet och turister som reser på egen hand, fast att vi såg att där fanns arrangerade bussturer, men då mest på genomresa.
Många av invånarna är av etniskt grekiskt ursprung, och många har liksom många andra albaner arbetat i Grekland och talar därför också grekiska. Förutom albanska och grekiska talar många medelålders och yngre dessutom andra språk, som engelska och italienska, beroende på att många arbetat och levt utomlands i många år. Jag läste någonstans att Albanien är europas mest flerspråkiga land, i vart fall vad det gäller den yngre befolkningen. I allmänhet vill jag påstå att albaner är språkintresserade, och speciellt kan jag säja att det stämmer överens med min fru i alla fall.
Och hur hade vi det nu då i Himara under veckan vi var där ?
Hotellet var enkelt, ett rum med en säng, ett kylskåp, en toalett med dusch, och en fantastisk vy från balkongen. För 20 euro natten var bara det sceneriet värt pengarna .
http://i32.photobucket.com/albums/d46/toy778/Albanien/himara/IMGP2506_zpseee6987d.jpg
Efter frukost på balkongen gav vi oss första dagen iväg till en bergsby som heter Queparo fshat, fritt översatt betyder det övre Queparo, ety nedanför vid kusten låg en by som heter Queparo.
Vi var lite nyfikna på denna bergsby då vi kvällen innan haft ett samtal med en restaurangägare vars familj var från denna by, ( nåja vi och vi, det var mest min fru som samtalade ) och till hans familj hörde en kusin vars namn är George Tenet som var chef för CIA 1997 - 2004. Och en plats med rötterna tillhörande en sådan dignitet måste vi ju bara besöka .
Så här är några bilder därifrån och ett möte vi hade där med en gammal dam som en gång varit småskollärare i byn. Kan ju tillägga att från denna by finns det möjlighet att vandra vidare upp i bergen längs åsnestigar som fortfarande används mer som transportleder av nyttotrafik än av turister. Vi parkerade bilen på vägen upp mot býn och gick de sista kilometrarna, det var en fin promenad.
http://i32.photobucket.com/albums/d46/toy778/Albanien/himara/IMGP2562_zps25dc4c12.jpg http://i32.photobucket.com/albums/d46/toy778/Albanien/himara/IMGP2574_zps23e77da8.jpg http://i32.photobucket.com/albums/d46/toy778/Albanien/himara/IMGP2577_zpsacc9c2b2.jpg http://i32.photobucket.com/albums/d46/toy778/Albanien/himara/IMGP2578_zpsa7b66b1a.jpg http://i32.photobucket.com/albums/d46/toy778/Albanien/himara/IMGP2588_zps2fe9f6e9.jpg
Det odlades en del vin på sluttningarna och i trädgårdarna runtikring, av det gör man sitt eget vin och/eller destillerar till den himmelska drycken rakiiii, vilken motsvarar den grekiska drycken Tsipouro och alltså inte är detsamma som den turkiska namnen. Förvirrat ?
Tjaa, så är det ju på Balkan
Efter besöket i bergen blev vi sugna på att svalka av oss något och begav vi oss ner till kusten och Queparo för att se om stranden där tilltalade oss. Stränderna var i allmänhet rätt tomma på folk o fä, fast på denna stranden var där lite liv o rörelse.
http://i32.photobucket.com/albums/d46/toy778/Albanien/himara/IMGP2615_zps970e9379.jpg
Vi stannade en stund och beundrade det lokala livet, dock begav vi oss sedan till en annan strand, det berodde inte på att vi ogillade sällskapet, men vi hade tidigare besökt en strand som låg några kilometer bort o begav oss dit istället.
Nedanför byn Lukova ligger en av stränderna som blev vår favorit på den albanska rivieran, här har gjorts en del satsningar med strandservice på ena sidan av den lilla klippan som delar stranden i två, den andra sidan är orörd och naturell. Varmt i vattnet var det också. Här ett par bilder från den stranden.
http://i32.photobucket.com/albums/d46/toy778/Albanien/himara/IMGP2622_zps0126ef64.jpg http://i32.photobucket.com/albums/d46/toy778/Albanien/himara/IMGP2625_zps092e147b.jpg
Vill albanerna ta emot turister ? Jag kan säja att i allmänhet är människorna vi mött mycket glada för turister på besök, men de som startat någon form av näring inom branschen å som vi talat med sa alla samma sak, de erhåller ringa eller ingen support alls från den albanska staten, ingen form av etablerings-stöd eller dylikt för att bygga upp businessen, och det var de rätt besvikna över. Kanske kommer en ändring framöver på den fronten?
Gammalt och nytt möts på många vis i Albanien, här ses en "äkta albansk cowboy" bringing home the milk.
http://i32.photobucket.com/albums/d46/toy778/Albanien/himara/IMGP2633_zps852dc83f.jpg
En kväll då vi var ut och åt middag kom vi samspråk med en familj som hade ett trevligt ställe i Himara där det både finns restaurant och boende. Dom hade tidigare arbetat på Hydra i Grekland i 18 år och var nu tillbaka i sin hemtrakt och har där byggt upp en affärsrörelse med pengarna de gnetat ihop i Grekland. Vi satt länge inpå småtimmarna där med mat o dryck, de producerade i stort sett allt inom familjen, till och med olivoljan och honungen, vinet och rakin .
Här en bild av värdparet och mat vi bjöds på att äta då vi var där, alldeles nyfångat och färskt direkt från havet, ner i grytorna och ut på bordet.
http://i32.photobucket.com/albums/d46/toy778/Albanien/himara/IMGP3136_zps2ce9848a.jpg http://i32.photobucket.com/albums/d46/toy778/Albanien/himara/IMGP3142_zps2a73db36.jpg
Ett återbesök i Llogara nationalpark blev det också såklart, med möjlighet att vandra, vi valde en gammal "romarväg" där självaste Julius Cesar trampat med sina trupper då han låg i fejd med Pompejus. Det är mycket orörd gammal skog och vackert bland bergen i Llogara.
http://i32.photobucket.com/albums/d46/toy778/Albanien/himara/IMGP2680_zps6c0098cd.jpg http://i32.photobucket.com/albums/d46/toy778/Albanien/himara/IMGP2682_zpsa124ade6.jpg http://i32.photobucket.com/albums/d46/toy778/Albanien/himara/IMGP2701_zps7c7a9ecd.jpg
På albanska kallas området i södra Albanien och även nordvästra Grekland ( Epiros ), för Chameria, och den albanska befolkningen som förr också levde på den grekiska sidan kallar sig chamer . En grekisk minoritet lever kvar på den albanska sidan, och har sina starkaste rötter Himara. Vilka orsakerna är till det kan man fördjupa sig i om man vill studera den balkanska historien närmare, och den är ju intressant och mångfasetterad i sig, men också lättantändlig.
Så vi struntade i det och tog en stund på en strandsäng istället.
http://i32.photobucket.com/albums/d46/toy778/Albanien/himara/IMGP2852_zps5b6fc5fe.jpg
I Himara serverades som sagt ofta färsk fisk på matställena, från vår balkong hade vi ju också en fin utsikt över fiskafänget i bukten nedanför densamma, som här.
http://i32.photobucket.com/albums/d46/toy778/Albanien/himara/IMGP3029-1_zpsed6146af.jpg
Vatten är inte bara bra för att där kan finnas fisk, utan också gott och nödvändigt för hälsan och livsuppehället. Speciellt det från bergskällorna i Llogara sägs det. Så på återvägen passade vi på att tanka upp av när vi ändå var där, vilket uppskattades av svärföräldrarna vid återkomsten till Tirana.
http://i32.photobucket.com/albums/d46/toy778/Albanien/himara/IMGP3170_zpsd6bc6919.jpg http://i32.photobucket.com/albums/d46/toy778/Albanien/himara/IMGP3171_zps768c2a04.jpg
Ett par aftonbilder med en rakkabajsare i solnedgången får avsluta denna lilla kavalkad i ord o bild från vår härliga vecka i Himara. :)
http://i32.photobucket.com/albums/d46/toy778/Albanien/himara/IMGP2643_zps0e3f6e01.jpg http://i32.photobucket.com/albums/d46/toy778/Albanien/himara/IMGP3052_zps563f34bb.jpg
Först något om att ta sig dit. Himara ligger i södra Albanien, vid kusten, ca 50-60 km norr om Saranda som gränsar till Korfu och Grekland.
Vi tog oss dit norrifrån med hyrbil från Tirana, ca 300 km att köra tror jag. Det tar lång tid då vägnätet i Albanien ännu inte är up to date så att säja, och vägarna till stor del är bergiga, så räkna med 5-6 timmar. Till Tirana kommer man med flyg via Wien eller Budapest, för exempel. Det är också möjligt att ta sig till Saranda via Korfu med båt och hyrbil eller buss/minibuss därifrån. En hyrbil i ekonomiklassen kostade 30 euro om dagen. Bensinpriset är ungefär det samma som hemma, tyvärr. En sak att tänka på är att det krävs ett så kallat internationellt körkort i Albanien.
Nå så om själva Himara då, och vad vi upplevde där. Himara och området där runtikring är till sin naturella karaktär i mycket densamma som i nordvästra Grekland. Höga kustnära berg, fantastiska stränder, mycket grönska, vattendrag, gamla fina bergsbyar och slingriga vägar. Härliga gästvänliga jordnära människor som stretar på med livet bäst det går. Maten var god. där fanns oftast fisk o skaldjur att erbjuda på serveringsställena, mer av havsmat än där erbjöds kött.
Sommarsäsongen låg i startgroparna, matställen var ännu mest för de lokala invånarna, så maten som erbjöds var vad som fanns just då, menyer med mångfaldigt innehåll såg vi ikke mycket av.Det var inte dyrt att äta ute, en full middag för två med vin gick sällan på mer än 10 euro.
Himara är en plats där turismen finns, men byn styrs mest av innevånarnas liv, sida vid sida så att säja. Den huvudsakliga turistsäsongen infaller i juli och augusti, som i resten av medelhavsregionen. Turismen i Himara är präglad av småskalighet och turister som reser på egen hand, fast att vi såg att där fanns arrangerade bussturer, men då mest på genomresa.
Många av invånarna är av etniskt grekiskt ursprung, och många har liksom många andra albaner arbetat i Grekland och talar därför också grekiska. Förutom albanska och grekiska talar många medelålders och yngre dessutom andra språk, som engelska och italienska, beroende på att många arbetat och levt utomlands i många år. Jag läste någonstans att Albanien är europas mest flerspråkiga land, i vart fall vad det gäller den yngre befolkningen. I allmänhet vill jag påstå att albaner är språkintresserade, och speciellt kan jag säja att det stämmer överens med min fru i alla fall.
Och hur hade vi det nu då i Himara under veckan vi var där ?
Hotellet var enkelt, ett rum med en säng, ett kylskåp, en toalett med dusch, och en fantastisk vy från balkongen. För 20 euro natten var bara det sceneriet värt pengarna .
http://i32.photobucket.com/albums/d46/toy778/Albanien/himara/IMGP2506_zpseee6987d.jpg
Efter frukost på balkongen gav vi oss första dagen iväg till en bergsby som heter Queparo fshat, fritt översatt betyder det övre Queparo, ety nedanför vid kusten låg en by som heter Queparo.
Vi var lite nyfikna på denna bergsby då vi kvällen innan haft ett samtal med en restaurangägare vars familj var från denna by, ( nåja vi och vi, det var mest min fru som samtalade ) och till hans familj hörde en kusin vars namn är George Tenet som var chef för CIA 1997 - 2004. Och en plats med rötterna tillhörande en sådan dignitet måste vi ju bara besöka .
Så här är några bilder därifrån och ett möte vi hade där med en gammal dam som en gång varit småskollärare i byn. Kan ju tillägga att från denna by finns det möjlighet att vandra vidare upp i bergen längs åsnestigar som fortfarande används mer som transportleder av nyttotrafik än av turister. Vi parkerade bilen på vägen upp mot býn och gick de sista kilometrarna, det var en fin promenad.
http://i32.photobucket.com/albums/d46/toy778/Albanien/himara/IMGP2562_zps25dc4c12.jpg http://i32.photobucket.com/albums/d46/toy778/Albanien/himara/IMGP2574_zps23e77da8.jpg http://i32.photobucket.com/albums/d46/toy778/Albanien/himara/IMGP2577_zpsacc9c2b2.jpg http://i32.photobucket.com/albums/d46/toy778/Albanien/himara/IMGP2578_zpsa7b66b1a.jpg http://i32.photobucket.com/albums/d46/toy778/Albanien/himara/IMGP2588_zps2fe9f6e9.jpg
Det odlades en del vin på sluttningarna och i trädgårdarna runtikring, av det gör man sitt eget vin och/eller destillerar till den himmelska drycken rakiiii, vilken motsvarar den grekiska drycken Tsipouro och alltså inte är detsamma som den turkiska namnen. Förvirrat ?
Tjaa, så är det ju på Balkan
Efter besöket i bergen blev vi sugna på att svalka av oss något och begav vi oss ner till kusten och Queparo för att se om stranden där tilltalade oss. Stränderna var i allmänhet rätt tomma på folk o fä, fast på denna stranden var där lite liv o rörelse.
http://i32.photobucket.com/albums/d46/toy778/Albanien/himara/IMGP2615_zps970e9379.jpg
Vi stannade en stund och beundrade det lokala livet, dock begav vi oss sedan till en annan strand, det berodde inte på att vi ogillade sällskapet, men vi hade tidigare besökt en strand som låg några kilometer bort o begav oss dit istället.
Nedanför byn Lukova ligger en av stränderna som blev vår favorit på den albanska rivieran, här har gjorts en del satsningar med strandservice på ena sidan av den lilla klippan som delar stranden i två, den andra sidan är orörd och naturell. Varmt i vattnet var det också. Här ett par bilder från den stranden.
http://i32.photobucket.com/albums/d46/toy778/Albanien/himara/IMGP2622_zps0126ef64.jpg http://i32.photobucket.com/albums/d46/toy778/Albanien/himara/IMGP2625_zps092e147b.jpg
Vill albanerna ta emot turister ? Jag kan säja att i allmänhet är människorna vi mött mycket glada för turister på besök, men de som startat någon form av näring inom branschen å som vi talat med sa alla samma sak, de erhåller ringa eller ingen support alls från den albanska staten, ingen form av etablerings-stöd eller dylikt för att bygga upp businessen, och det var de rätt besvikna över. Kanske kommer en ändring framöver på den fronten?
Gammalt och nytt möts på många vis i Albanien, här ses en "äkta albansk cowboy" bringing home the milk.
http://i32.photobucket.com/albums/d46/toy778/Albanien/himara/IMGP2633_zps852dc83f.jpg
En kväll då vi var ut och åt middag kom vi samspråk med en familj som hade ett trevligt ställe i Himara där det både finns restaurant och boende. Dom hade tidigare arbetat på Hydra i Grekland i 18 år och var nu tillbaka i sin hemtrakt och har där byggt upp en affärsrörelse med pengarna de gnetat ihop i Grekland. Vi satt länge inpå småtimmarna där med mat o dryck, de producerade i stort sett allt inom familjen, till och med olivoljan och honungen, vinet och rakin .
Här en bild av värdparet och mat vi bjöds på att äta då vi var där, alldeles nyfångat och färskt direkt från havet, ner i grytorna och ut på bordet.
http://i32.photobucket.com/albums/d46/toy778/Albanien/himara/IMGP3136_zps2ce9848a.jpg http://i32.photobucket.com/albums/d46/toy778/Albanien/himara/IMGP3142_zps2a73db36.jpg
Ett återbesök i Llogara nationalpark blev det också såklart, med möjlighet att vandra, vi valde en gammal "romarväg" där självaste Julius Cesar trampat med sina trupper då han låg i fejd med Pompejus. Det är mycket orörd gammal skog och vackert bland bergen i Llogara.
http://i32.photobucket.com/albums/d46/toy778/Albanien/himara/IMGP2680_zps6c0098cd.jpg http://i32.photobucket.com/albums/d46/toy778/Albanien/himara/IMGP2682_zpsa124ade6.jpg http://i32.photobucket.com/albums/d46/toy778/Albanien/himara/IMGP2701_zps7c7a9ecd.jpg
På albanska kallas området i södra Albanien och även nordvästra Grekland ( Epiros ), för Chameria, och den albanska befolkningen som förr också levde på den grekiska sidan kallar sig chamer . En grekisk minoritet lever kvar på den albanska sidan, och har sina starkaste rötter Himara. Vilka orsakerna är till det kan man fördjupa sig i om man vill studera den balkanska historien närmare, och den är ju intressant och mångfasetterad i sig, men också lättantändlig.
Så vi struntade i det och tog en stund på en strandsäng istället.
http://i32.photobucket.com/albums/d46/toy778/Albanien/himara/IMGP2852_zps5b6fc5fe.jpg
I Himara serverades som sagt ofta färsk fisk på matställena, från vår balkong hade vi ju också en fin utsikt över fiskafänget i bukten nedanför densamma, som här.
http://i32.photobucket.com/albums/d46/toy778/Albanien/himara/IMGP3029-1_zpsed6146af.jpg
Vatten är inte bara bra för att där kan finnas fisk, utan också gott och nödvändigt för hälsan och livsuppehället. Speciellt det från bergskällorna i Llogara sägs det. Så på återvägen passade vi på att tanka upp av när vi ändå var där, vilket uppskattades av svärföräldrarna vid återkomsten till Tirana.
http://i32.photobucket.com/albums/d46/toy778/Albanien/himara/IMGP3170_zpsd6bc6919.jpg http://i32.photobucket.com/albums/d46/toy778/Albanien/himara/IMGP3171_zps768c2a04.jpg
Ett par aftonbilder med en rakkabajsare i solnedgången får avsluta denna lilla kavalkad i ord o bild från vår härliga vecka i Himara. :)
http://i32.photobucket.com/albums/d46/toy778/Albanien/himara/IMGP2643_zps0e3f6e01.jpg http://i32.photobucket.com/albums/d46/toy778/Albanien/himara/IMGP3052_zps563f34bb.jpg