Monica P
2013-11-03, 13:45
...oförglömlig film, eller är det bara jag som minns den?
Jag och kompisen Gunnel, nybakade sjukgymnaster, gjorde Storviks omgivning osäker där vi susade runt med en röd Amazon , distriktet var Gästrikland, vintern var kall , snörik och underbar.
En gång , när det inte var smällkalt utan halt, for vi i diket, det var lite pinsamt, vi skulle till en Bingokväll. Bingoutroparen frågade hur många som slirat av vägen den dan, vi erkände och fick en skyffel och folkets jubel...
Vid något tillfälle såg vi också den här filmen, som jag ibland får anledning att tänka på, när jag ser någon ovanligt klantig manöver här vid segelbåtarnas övernattningsställen.
Emborio, populär natthamn, skyddad från otrevliga vindar. Det finns en rad röda bojar som segelbåtarna förtöjer vid, sen sätter de sig i sina små jollar och paddlar i land .
Inte för att jag prövat själv, men det är otroligt hur många sätt det finns att missa den där bojen...en stackare sitter beredd med båtshaken , förmodligen den som är lägst i rang på båten, och ska försöka ta fatt i bojens metallögla, och sen trä igenom en lina, allt utan att ramla i och medan den som står vid ratten, förmodligen högst i rang, gormar och skriker...
Nu vill jag inte på något sätt särbehandla olika folkslag, men det är markant så högröstade somliga tyskspråkiga är...
För oss i land är det ett sant nöje att kolla det här, särskilt när det blåser lite.
Jag och kompisen Gunnel, nybakade sjukgymnaster, gjorde Storviks omgivning osäker där vi susade runt med en röd Amazon , distriktet var Gästrikland, vintern var kall , snörik och underbar.
En gång , när det inte var smällkalt utan halt, for vi i diket, det var lite pinsamt, vi skulle till en Bingokväll. Bingoutroparen frågade hur många som slirat av vägen den dan, vi erkände och fick en skyffel och folkets jubel...
Vid något tillfälle såg vi också den här filmen, som jag ibland får anledning att tänka på, när jag ser någon ovanligt klantig manöver här vid segelbåtarnas övernattningsställen.
Emborio, populär natthamn, skyddad från otrevliga vindar. Det finns en rad röda bojar som segelbåtarna förtöjer vid, sen sätter de sig i sina små jollar och paddlar i land .
Inte för att jag prövat själv, men det är otroligt hur många sätt det finns att missa den där bojen...en stackare sitter beredd med båtshaken , förmodligen den som är lägst i rang på båten, och ska försöka ta fatt i bojens metallögla, och sen trä igenom en lina, allt utan att ramla i och medan den som står vid ratten, förmodligen högst i rang, gormar och skriker...
Nu vill jag inte på något sätt särbehandla olika folkslag, men det är markant så högröstade somliga tyskspråkiga är...
För oss i land är det ett sant nöje att kolla det här, särskilt när det blåser lite.