lugnagatan
2013-10-30, 12:50
http://i1202.photobucket.com/albums/bb372/lugnagatan/hostblomma/SANY1624_zps3e6d914c.jpg
(Gardenian blomstrar efter att den fått regnvatten.)
Katastrof och chock-tillstånd .
Jag hade precis kört iväg den vita han-katten med sopborsten, och ångrat mig och tänkt att den kunde väl få äta sig mätt den också, som allting började att gunga, och sedan att ruskas omkring.
Det var lördag eftermiddag och alla vara hemma. Det hördes en del skrik och vi var alla ute ur huset utan att tänka. (Jordbävningen på 6,4 på västra Kreta. )
Vid en hotell-pool började vattnet att skvätta upp, och några reagerade med att springa iväg från poolen i panik. En svensk kvinna från Kalmar kom ut ur en affär med två mat-kassar och såg hur bilarna tvärstannade. Någon stod i duschen. Några satt och åt.
Ögonen öppnas.
Dottern , Maria, i lägenheten ovanpå, hade skrikit och var i chock-tillstånd. Hon kan skrika en del, men mest är det av lycka. I början kunde jag inte fatta var dom där skrikena kom ifrån . Ett tag lät dom dämpat, och jag såg framför mig ett barn som satt fast-bunden vid en stol i sitt rum och skrek hysterikt på hjälp,men det visade sig att barnen bara var med sin mamma i ett hus längre bort, så att lycko-skrikena lät mera avlägset. På kvällen var det tyst, och barnen lagda, tänkte jag.
I köket finns ett fönster mot ett hörn av trädgården där det är en stor hundbur, som är tom. Då jag reste blicken från köksbordet, står en flicka alldeles utanför fönstret, med uppspärrade ögon, och allvarlig blick, och stirrade rakt in, och länge:
Bus-fröet nummer Ett ! (Maria!)
Ögonöppning kan också vara när man ser eller inser något för första gången: Efter att i nästan två år bara hört ljudet av turtur-duvor, visar den sig för första gången. Det var vid fornstaden Elefterna , i år, öster om Rethymno. Ljudet låter verkligen "turr-turr", och hörs på landsbygden på högsommaren, t.ex. inne i en olivlund, men är mycket svårlokaliserat, och jag kunde inte förstå att det verkligen var en turtur-duva, förrän den visade sig tydligt och satte sig uppe i ett träd.
En annan gång ögonen öppnade sig var för den grekiska gästfriheten och acceptansen. Jag hade nämligen på ett större sjukhus i Herakleon bokstavligen fått ett öga öppnat, och efter att ha blivit utsläppt efter två nätter, kom jag till den gamla basaren med ett illrött öga och tre sorters ögondroppar, och satte mig på "Kalogero", där allting släppte, och inga ögon droppar behövdes, dom kom naturligt. Jag hade avböjt en lapp för ögat, och det såg säkert hemskt ut. Men jag firade verkligen och gick från ställe till ställe, och hade inga problem att komma in. Det slutade med levande kretensisk folkmusik , med en stor grupp, bl.a. lira och säckpipa, och det var alldeles fullt, och servitrisen kom med ett glas rött vin från huset. Det var en helkväll, och tror jag aldrig skulle kunna ha varit möjligt i Stockholm, med detta illröda öga.
En grekisk man som söker kontakt kommer och sätter sig framför och ställer några frågor och knackar otåligt i bordet.
När man ser en grekisk kvinna för första gången i ögonen är det som om någon står med ett stopp-ur och räknar tiondels sekunder. Det gäller att snabbt få ur sig ärendet, och understödja talet med gester och mimik. Det kan vara svårt men genom vanlig medmänsklig förståelse brukar det gå bra i fortsättningen , då har kvinnan förstått att jag inte är så bra på levande och känslosam gestik, och jag kan få leenden, och även lite mer...
(Gardenian blomstrar efter att den fått regnvatten.)
Katastrof och chock-tillstånd .
Jag hade precis kört iväg den vita han-katten med sopborsten, och ångrat mig och tänkt att den kunde väl få äta sig mätt den också, som allting började att gunga, och sedan att ruskas omkring.
Det var lördag eftermiddag och alla vara hemma. Det hördes en del skrik och vi var alla ute ur huset utan att tänka. (Jordbävningen på 6,4 på västra Kreta. )
Vid en hotell-pool började vattnet att skvätta upp, och några reagerade med att springa iväg från poolen i panik. En svensk kvinna från Kalmar kom ut ur en affär med två mat-kassar och såg hur bilarna tvärstannade. Någon stod i duschen. Några satt och åt.
Ögonen öppnas.
Dottern , Maria, i lägenheten ovanpå, hade skrikit och var i chock-tillstånd. Hon kan skrika en del, men mest är det av lycka. I början kunde jag inte fatta var dom där skrikena kom ifrån . Ett tag lät dom dämpat, och jag såg framför mig ett barn som satt fast-bunden vid en stol i sitt rum och skrek hysterikt på hjälp,men det visade sig att barnen bara var med sin mamma i ett hus längre bort, så att lycko-skrikena lät mera avlägset. På kvällen var det tyst, och barnen lagda, tänkte jag.
I köket finns ett fönster mot ett hörn av trädgården där det är en stor hundbur, som är tom. Då jag reste blicken från köksbordet, står en flicka alldeles utanför fönstret, med uppspärrade ögon, och allvarlig blick, och stirrade rakt in, och länge:
Bus-fröet nummer Ett ! (Maria!)
Ögonöppning kan också vara när man ser eller inser något för första gången: Efter att i nästan två år bara hört ljudet av turtur-duvor, visar den sig för första gången. Det var vid fornstaden Elefterna , i år, öster om Rethymno. Ljudet låter verkligen "turr-turr", och hörs på landsbygden på högsommaren, t.ex. inne i en olivlund, men är mycket svårlokaliserat, och jag kunde inte förstå att det verkligen var en turtur-duva, förrän den visade sig tydligt och satte sig uppe i ett träd.
En annan gång ögonen öppnade sig var för den grekiska gästfriheten och acceptansen. Jag hade nämligen på ett större sjukhus i Herakleon bokstavligen fått ett öga öppnat, och efter att ha blivit utsläppt efter två nätter, kom jag till den gamla basaren med ett illrött öga och tre sorters ögondroppar, och satte mig på "Kalogero", där allting släppte, och inga ögon droppar behövdes, dom kom naturligt. Jag hade avböjt en lapp för ögat, och det såg säkert hemskt ut. Men jag firade verkligen och gick från ställe till ställe, och hade inga problem att komma in. Det slutade med levande kretensisk folkmusik , med en stor grupp, bl.a. lira och säckpipa, och det var alldeles fullt, och servitrisen kom med ett glas rött vin från huset. Det var en helkväll, och tror jag aldrig skulle kunna ha varit möjligt i Stockholm, med detta illröda öga.
En grekisk man som söker kontakt kommer och sätter sig framför och ställer några frågor och knackar otåligt i bordet.
När man ser en grekisk kvinna för första gången i ögonen är det som om någon står med ett stopp-ur och räknar tiondels sekunder. Det gäller att snabbt få ur sig ärendet, och understödja talet med gester och mimik. Det kan vara svårt men genom vanlig medmänsklig förståelse brukar det gå bra i fortsättningen , då har kvinnan förstått att jag inte är så bra på levande och känslosam gestik, och jag kan få leenden, och även lite mer...