yannis
2012-06-21, 08:55
Inte alls Grekland – men Skären är så underbart vackert ändå.
I helgen som var kom vi äntligen ut till vårt älskade skär, några mil söder om Umeå. Promenaden på 2 km från färjeläget till stugan gick jag på lätta steg, vilket gladde oss båda. Med alla sjukhusbesök under året var det härligt att jag nu kunde gå den vägen utan att det tog emot. Visserligen en och en halv månad försenade.
Väl vid stugan satte Arne igång kyl, frys och vattnet, fyllde fågelmatarna och satte upp EU-flaggan. Jag tömde den lilla packning vi hade med oss och sen satte jag mig ner och bara njöt. Tittade på det spegelblanka havet och lyssnade på det enda ljud som hördes, fåglarnas sång.
Nu var vi äntligen tillbaka! Helgen förflöt som det brukar på skäret. Arne försökte få bort ”djungeln” runt stugan. Jag gjorde i ordning alla blomlådorna för kommande plantering. Vi grillade på kvällarna och fick då besök av Jösse hare. Nattade oss tidigt för att tidigt på morgonen se solen gå upp över havet. Vi njöt. Tänk att ha en sådan oas! Som Pollebosse skulle uttrycka det: ”Att bara få vara.”
Måndagen åkte vi tillbaks till fastlandet och jag passade på att dokumentera skären i försommarskrud. Har ni lust att titta, kan ni gå in på albumet med texten: Inte alls Grekland – men så underbart vackert ändå.
Birgitta och Arne.
I helgen som var kom vi äntligen ut till vårt älskade skär, några mil söder om Umeå. Promenaden på 2 km från färjeläget till stugan gick jag på lätta steg, vilket gladde oss båda. Med alla sjukhusbesök under året var det härligt att jag nu kunde gå den vägen utan att det tog emot. Visserligen en och en halv månad försenade.
Väl vid stugan satte Arne igång kyl, frys och vattnet, fyllde fågelmatarna och satte upp EU-flaggan. Jag tömde den lilla packning vi hade med oss och sen satte jag mig ner och bara njöt. Tittade på det spegelblanka havet och lyssnade på det enda ljud som hördes, fåglarnas sång.
Nu var vi äntligen tillbaka! Helgen förflöt som det brukar på skäret. Arne försökte få bort ”djungeln” runt stugan. Jag gjorde i ordning alla blomlådorna för kommande plantering. Vi grillade på kvällarna och fick då besök av Jösse hare. Nattade oss tidigt för att tidigt på morgonen se solen gå upp över havet. Vi njöt. Tänk att ha en sådan oas! Som Pollebosse skulle uttrycka det: ”Att bara få vara.”
Måndagen åkte vi tillbaks till fastlandet och jag passade på att dokumentera skären i försommarskrud. Har ni lust att titta, kan ni gå in på albumet med texten: Inte alls Grekland – men så underbart vackert ändå.
Birgitta och Arne.