Visa fullständig version : Funderingar om bloggskrivande
Monica P
2012-01-25, 17:17
Detta fenomen, bloggar, har fått en otrolig utbredning! Jag läser en del , många är intressanta, andra är mig likgiltiga. Det är rätt roligt, faktiskt, att tänka sig ett världsomspännande nät av berättelser , en mängd människor som sitter där och skriver, det är teknikens triumf, i mina ögon - jag vet hur livet är för svenska X i Kuala Lumpur, för norska Y i Singapore, för engelska Z i Stockholm...
Man läser en blogg och får tips på andra, en oändlig kedja faktiskt.
Jag undrar om det är en trend, om det kommer att bli fler eller färre som skriver, om man tröttnar på att sitta och ropa ut i världsrymden, om det bara fyller en funktion för en själv om sanningen ska fram...i stället för att skriva den där boken man kanske gått och grunnat på...
Jag undrar också om vi som skriver och har tid att läsa andras skriverier har för lite att göra eller för få som vill höra oss prata eller om vi saknar självkritik, kanske, eller om vi är så där intressanta som vi i hemlighet tror oss vara...
Försvar 1: ingen behöver göra sig besvär med att läsa.
Försvar 2: det ger en känsla av att man känner en massa folk som man aldrig skulle haft en chans att träffa i verkligheten.
Försvar 3: en massa kunskap förmedlas verkligen.
Det är förstås synd att detta medium först nu kommit ! Tänk om Columbus hade kunnat blogga, eller min morbror Olle som for till Kanada, eller tusentals andra personer vars liv var tråkigt eller spännande eller tragiskt eller underbart...
Som alternativ att samtala med vänner får det duga. En skön kväll på vår veranda med några vänner och lite gott att äta och dricka vore inte heller så dumt. Sommaren kommer...
Vi läser och lär!
Nog har vi också funderat, men vår slutsats är att allmännyttan vida överstiger egennyttan. Alltså fortsätter vi skriva om våra upplevelser vid resor kors och tvärs i världen!
Som vi ser det är det ett stort intresse från forumets läsare att följa kalimeramedlemmars resor och äventyr varhelst de sig tilldrager.
De som finner bloggarna ointressanta kunna ju med fördel sluta läsa dem.
Vi återkommer den 4 Februari med reseblogg från vår
tvåveckorsfärd färd till Röda Havet och Sharm El Sheikh.
Arne och Birgitta
Jag sitter just och sätter in pengar på olika konton för böcker jag beställt och fått från Bokbörsens säljare...massor av böckar av för mig till en del okända författare, som Pandelis Prevelakis(från Kreta) och Stratis Myrivilis(från Lesbos)....samt även Nicolas Gage (Eleni) och Victoria Hislop (The Island)...Böcker slår alla bloggar i världen!
Jag är sjuk idag, men har ändå varit på Kreta med Prevelakis och njutit av vacker natur och spännande människor i boken Dödens sol.
Jag läser alla Kalimerabloggar med glädje men inga andra....jag är väl ett unikum kanske:eek:
Jag skulle gärna läsa Din BOK också Monica, den Du förhoppningsvis ger ut om livet på Kalymnos...men bloggar Du nånannanstans än här på Kalimera så blir det nog inte läst av mig tyvärr...:o
Lissi-som älskar "riktiga" böcker
Monica P
2012-01-25, 17:35
Jag älskar också riktiga böcker och här på ön skickar vi runt alla möjliga böcker till varann.
Bloggar är en helt annan variant av skrivande, mer som dokumentation av livet när det pågår. Helt oemotsagd kan man säga vad som helst!
Någon bok blir det inte, Lissi, men snart ska jag skriva en sammanhängande berättelse uppdelad i bloggliknande avsnitt...på Kalimera, var annars?
Någon bok blir det inte, Lissi, men snart ska jag skriva en sammanhängande berättelse uppdelad i bloggliknande avsnitt...på Kalimera, var annars?
:D:Dklapp_klap_B-anana
Bloggandet har nog olika betydelse för både de som skriver och de som läser.
Hoppas du hittat det som är viktigt för dig. Med tanke på responsen du får här på Kalimera så har det stor betydelse för fler än mig.
//
KR
Så roligt Monica_B-anana Ser fram emot detta:)
Riittabye_bye
Kalimera
2012-01-25, 21:24
Med tanke på responsen du får här på Kalimera så har det stor betydelse för fler än mig.Kunde inte sagt det bättre själv!
Jag tror att det kommer att komma en motrörelse där dagens barn till facebloggande föräldrar som svarar på sms mitt i middagen kommer att införa bloggfria zooner och återvända till litteraturen, konsten och det vardagliga mötet människor emellan. Samtal som sker öga mot öga. Visst kan det vara spännande och socialt stimulerande att surfa på nätet men att surfa på riktiga vågor mäter det sig inte med.
Eva
Monica P
2012-01-26, 06:42
Det vore fint, Eva!
lugnagatan
2012-01-26, 11:35
Mycket bra reflektion över bloggandets funktion för den som skriver. Det är så livsviktigt med det dagliga struntpratet. Men det jag skriver på hörnan har legat i huvet och tagit form länge, men om jag hade någon att dela allt som rör sig i huvudet med , skulle jag nog inte blogga :-)
Varje vecka går jag in på Kalimera och letar upp Din blogg här för att se om Du har skrivit något sen sist. För oss som går här hemma i Sverige och längtar efter de där veckorna i Grekland är det så härligt att läsa om Din vardag på Kalymnos. Du skulle säkert kunna göra en bestseller som vi alla skulle köpa! klapp_klap
Sevasti & Eleni
2012-01-26, 17:35
Monica, varje dag är vi inne och läser på Kalimera och allra först går vi in på Din blogg. Eftersom Kalymnos ligger oss så varmt om hjärtat är det mycket intressant och viktigt för oss att läsa vad du skriver om "vår" ö:)Du skriver så fantastiskt bra och målande om Ditt liv därklapp_klap
Det får oss att längta tillbaka till Kalymnos varje minut som vi befinner oss någon annastans.
Siw o Lenabye_byebye_bye
Längtan tillbaka är stor!
Monica P
2012-01-26, 18:04
När jag talar om för folk här att det går en grupp människor omkring i Norden som längtar hit hela tiden tittar man mycket förvånat på mig!
Hjalta99
2012-01-27, 15:14
När jag talar om för folk här att det går en grupp människor omkring i Norden som längtar hit hela tiden tittar man mycket förvånat på mig!
Varför då? Det är väl en alldeles naturlig känsla att längta till Kalymnos! :D Det gör jag varje dag!
/Eva
Varför då? Det är väl en alldeles naturlig känsla att längta till Kalymnos! :D Det gör jag varje dag!/Eva
Men visst är det så.
Vår familj har en alldeles fantastisk "triangel" som ger oss mer än glädje, så ofta vi kan och har möjlighet: Kalymnos, Telendos och Leros.
För oss är just de öarna det ultimata av det vi söker.
"Den grekiska vardagen i ett nötskal", eller hur man nu vill kalla det.
Underbara människor, fantastisk natur, gudomlig mat, en odefinierbar känsla av att ha landat "rätt", eller hur man nu ska säga.
Jag mår oerhört bra av att pendla i vår "triangel":
Kalymnos. Som svänger från storstadspuls i Pothia till den totala stillheten i Emporios. En ofrånkomlig del av min själ sedan snart 30 år.
Leros. Får jag välja mellan ett matställe som har hur många stjärnor som helst i någon fisförnäm fransk bok och vilken enkel taverna som helst på Leros, så är valet inte svårt för min del. Greklands allra bästa mat finns på Leros. Jag vet inte varför, men det bara är så att allt smakar bättre där.
Telendos, för det unika lugn jag upplever där. Att trava över till "vår" lilla vik och på vägen ge åsnan Odysses några äpplen eller morötter ger mig en mental kick som inte går att jämföra med någonting.
Och denna oändlighet av vänlighet man möter på dessa tre öar...
För mig är den lika konstig och fascinerande som den var i mitten av åttiotalet. Totala främlingar som öppnar sin själ och bjuder på ett brett leende, överallt. "-Ella! Ella!" och helt oväntat sitter man ner med ett fat fikon eller en frappé och försöker förstå ett eller annat ord blixtsnabb grekiska. Det är skönt och det är som det skall vara...
:D
ÅH så fint Du beskriver Dina öar!! Det är som om man vore där!
Leros har ju lockat i många år och är nog tillsammans med Nisyros och Kythera de enda öar som jag skulle vilja till av de jag inte varit på. Jag har ju också hittat min ö dit jag alltid vill åter och det "försvårar" ju planeringen av nya öar;).
Lissi
Sevasti & Eleni
2012-01-28, 17:21
Men visst är det så.
Vår familj har en alldeles fantastisk "triangel" som ger oss mer än glädje, så ofta vi kan och har möjlighet: Kalymnos, Telendos och Leros.
För oss är just de öarna det ultimata av det vi söker.
"Den grekiska vardagen i ett nötskal", eller hur man nu vill kalla det.
Underbara människor, fantastisk natur, gudomlig mat, en odefinierbar känsla av att ha landat "rätt", eller hur man nu ska säga.
Jag mår oerhört bra av att pendla i vår "triangel":
Kalymnos. Som svänger från storstadspuls i Pothia till den totala stillheten i Emporios. En ofrånkomlig del av min själ sedan snart 30 år.
Leros. Får jag välja mellan ett matställe som har hur många stjärnor som helst i någon fisförnäm fransk bok och vilken enkel taverna som helst på Leros, så är valet inte svårt för min del. Greklands allra bästa mat finns på Leros. Jag vet inte varför, men det bara är så att allt smakar bättre där.
Telendos, för det unika lugn jag upplever där. Att trava över till "vår" lilla vik och på vägen ge åsnan Odysses några äpplen eller morötter ger mig en mental kick som inte går att jämföra med någonting.
Och denna oändlighet av vänlighet man möter på dessa tre öar...
För mig är den lika konstig och fascinerande som den var i mitten av åttiotalet. Totala främlingar som öppnar sin själ och bjuder på ett brett leende, överallt. "-Ella! Ella!" och helt oväntat sitter man ner med ett fat fikon eller en frappé och försöker förstå ett eller annat ord blixtsnabb grekiska. Det är skönt och det är som det skall vara...
:D
Rasmus, det är EXAKT så vi känner det för dessa öar! Kalymnos är ju nummer ett för oss och Telendos hör ju liksom tillflabb_flab Leros besökte vi för första gången nu i somras och kände direkt att vi måste hit igen:) Kanske en kombinationsresa Leros-Kalymnosklapp_klap
Siw o Lenabye_byebye_bye
Wardakis
2012-01-28, 19:44
Min blogg har jag av olika anledningar, dels att förmedla till släkt o vänner vad som händer under mina ibland rätt långa vistelser här på Kreta. Sen blir det lite av en dagbok även om jag inte skriver precis varje dag, kul att titta tillbaks själv också. Följer ett tiotal bloggar om sånt som intresserar mig, det tar inte många minuter varje dag.
Gunilla - som nästan varit i Chania en månad nu och har knappt tre månader kvar till hemresa
Tack vare alla er på Kreta som skriver så ökar längtan dit! Janne hade en tråd där man skulle säga om man föredrog Chania eller Rethymno. Jag, som då varit tre gånger i Chania och en gång i Rethymno röstade tveklöst Chania. Sen läste jag Yannas alla berättelser från Rethymno och jag hade ju lärt känna Git och Calle i R och efter vårt besök i Rethymno i somras så fick man ju ÄNNU en plats på Kreta att knyta an till...Ni alla bloggare på Kreta , ingen nämnd och och ingen glömd, bidrar verkligen till att många vill upptäcka ert paradis. MÅNGA TACK!!!
Lissi
Eva i Aten
2012-02-04, 00:47
Javisst är det synd att det inte fanns bloggande tidigare, Monika!...Jag tycker att det är så jätteroligt att skriva. I yngre dagar blev det massor av brev och kort, då satt man ju också ensam och skrev faktiskt. Ingenting går väl upp mot att få ett personligt brev i brevlådan, men samtidigt så glöms de ju bort snabbt...hamnar i en låda i bästa fall...Det är ju roligt att det man skriver finns kvar. Man lär sig oxå en massa saker verkligen. Det är så fantastiskt oxå att man kan få riktigt goda bloggvänner överallt i hela världen!
Men som sagt, bloggarna är oändligt många...man får ha en gräns för hur länge man får läsa!
Man kan verkligen förstå vilken funktion det kan ha för ensamma människor också.
Ha en fin helg!
Det är alltid så intressant och roligt att läsa det du skriver, Monika! Det var så länge sedan jag var på Kalymnos, längtar allt dit igen! Men nu för tiden blir det ju mest Kreta då vi åker till någon ö. Kram, kram
Monica P
2012-02-04, 08:21
Visst är det så, Eva. Det är ett helt nytt sätt att få uttrycka sig. Lite liknar det kanske att prata för sig själv...man slungar ut i världsrymden tankar, påståenden, fakta...och sen får det bli läst eller inte.
Ensamhet ! Man kan vara mitt i en folkhop och känna sig ensam. Mitt i en familjekrets och känna sig ensam. Ihop med sin partner och känna sig ensam. Får man ingen respons på sina utskickade signaler ....så tror jag det kan kallas ensamhet.
Bloggskrivandet skulle nog inte vara så utbrett om det inte fyller en funktion.
vBulletin® v3.8.8, Copyright ©2000-2025, Jelsoft Enterprises Ltd.