Monica P
2011-11-04, 09:53
Det finns trevligare saker att hålla på med än politik och ekonomiska katastrofer. Rodia, tillexempel. Det är det grekiska namnet på granatäpplen, och de har högsäsong just nu.
Min man är totalt oförmögen att köpa bara en kasse frukt, nej, så många som han överhuvud taget kan lasta på moppen ska det vara, hängande i karbinhakar från metallöglor han skruvat fast i moppestammen, och fruktkassarna hänger och pöser över så att han inte har nånstans att sätta fötterna.
Därför har vi nu hela köket fullt av rodia, nåja, hela svalen och några hyllor i kylskåpet och på en stor bricka på bänken. De håller sig bra. Lite pilligt är det att få ut kärnorna utan att de spills över hela köket. Jag brukar ta en bra liten fruktkniv, skära bort blomdelen och skaftdelen, sen snitta lätt i skalet på många sidor, som klyftor, och sen försiktigt bryta upp frukten över en skål.
Det behövs, för den heter ju inte granatäpple utan orsak: den mogna frukten riktigt tar i för att komma ut när spänningen i skalet lättar. Pfiuuu!
Hos oss föredrar vi att mumsa i oss skedvis av de rubinröda eller blekare små frukterna och (inte särskilt diskret) spotta ut de hårda inre kärnorna. Sitter man ute i trädgården är det extra praktiskt. Andra pressar dem till saft, och jag har sett på olika sajter att det finns fina pressar där man trycker ihop en halva i taget, en sån skulle jag vilja ha. Den duger till apelsiner också.
De lär ska vara väldigt bra mot en lång rad av sjukdomar, så nu känner jag mig på den säkra sidan.
Kavafa se man sällan i Sverige, den tål inte transporter så bra.
Guava heter den enligt min växtbok. Gulgrön, smörliknande konstistens, full med kärnor c:a 3 mm stora. Jag tycker jättemycket om kavafa. Min granne har ett träd och bjuder, annars finns de att köpa den här tiden på året.
Mandarinia, de förtjänar ett eget kapitel...vi har massor från en trädgård inte långt härifrån, och just nu börjar de att mogna. Det är sötmandariner, som man säger här, sen finns det gammaldags lite gulare, syrligare och kärnrikare arter också. Apelsinerna mognar lite senare. Ingen C-vitaminbrist här!
Kokkinochorta är rödbetor, och vi äter blasten kokt med olja och vinäger, med lite annat tilltugg. Patzaria är ett annat namn. Själva rödbetan brukar jag lägga in i vinäger och nejlikspik , som i Sverige.
Grönsakshandlaren igår hade jättefin blast med pyttesmå betor på. Han sa att det är en annan sort som ger stora betor men torr blast.
Så där ja, nu ska jag ta och skala mig några mandariner.
Min man är totalt oförmögen att köpa bara en kasse frukt, nej, så många som han överhuvud taget kan lasta på moppen ska det vara, hängande i karbinhakar från metallöglor han skruvat fast i moppestammen, och fruktkassarna hänger och pöser över så att han inte har nånstans att sätta fötterna.
Därför har vi nu hela köket fullt av rodia, nåja, hela svalen och några hyllor i kylskåpet och på en stor bricka på bänken. De håller sig bra. Lite pilligt är det att få ut kärnorna utan att de spills över hela köket. Jag brukar ta en bra liten fruktkniv, skära bort blomdelen och skaftdelen, sen snitta lätt i skalet på många sidor, som klyftor, och sen försiktigt bryta upp frukten över en skål.
Det behövs, för den heter ju inte granatäpple utan orsak: den mogna frukten riktigt tar i för att komma ut när spänningen i skalet lättar. Pfiuuu!
Hos oss föredrar vi att mumsa i oss skedvis av de rubinröda eller blekare små frukterna och (inte särskilt diskret) spotta ut de hårda inre kärnorna. Sitter man ute i trädgården är det extra praktiskt. Andra pressar dem till saft, och jag har sett på olika sajter att det finns fina pressar där man trycker ihop en halva i taget, en sån skulle jag vilja ha. Den duger till apelsiner också.
De lär ska vara väldigt bra mot en lång rad av sjukdomar, så nu känner jag mig på den säkra sidan.
Kavafa se man sällan i Sverige, den tål inte transporter så bra.
Guava heter den enligt min växtbok. Gulgrön, smörliknande konstistens, full med kärnor c:a 3 mm stora. Jag tycker jättemycket om kavafa. Min granne har ett träd och bjuder, annars finns de att köpa den här tiden på året.
Mandarinia, de förtjänar ett eget kapitel...vi har massor från en trädgård inte långt härifrån, och just nu börjar de att mogna. Det är sötmandariner, som man säger här, sen finns det gammaldags lite gulare, syrligare och kärnrikare arter också. Apelsinerna mognar lite senare. Ingen C-vitaminbrist här!
Kokkinochorta är rödbetor, och vi äter blasten kokt med olja och vinäger, med lite annat tilltugg. Patzaria är ett annat namn. Själva rödbetan brukar jag lägga in i vinäger och nejlikspik , som i Sverige.
Grönsakshandlaren igår hade jättefin blast med pyttesmå betor på. Han sa att det är en annan sort som ger stora betor men torr blast.
Så där ja, nu ska jag ta och skala mig några mandariner.