UlfWiman
2011-10-25, 16:12
//Klipp ur dagens PT
GREKLAND Protesterna till följd av den internationella skuldkrisen sprider sig över världen. I USA samlar den så kallade Occupy Wall Street-rörelsen allt fler sympatisörer. I Grekland går folk ut i stora strejker för att protestera mot de neddragningar som regeringen föreslår. Folks ilska och förtvivlan över det orättfärdiga i att eliten roffar åt sig på ett allt mer girigt sätt medan arbetslöshet och fattigdom gör sig allt mer påminda i andra samhällslager måste få utlopp på något sätt.
Grekland är ett land som befinner sig i samhällsekonomiskt fritt fall. Efter årtionden av ekonomisk ansvarslöshet från de styrandes sida är det ekonomiska kaoset ett faktum. Landet kroknar under den skuldbörda man dragit på sig. Ansvarslöshet från de bluffande politikernas sida, korruption och dålig skattemoral som rått under lång tid har bidragit till de synder som nu ska sonas på kort tid. Hade de tyska och franska storbanker som lånat ut stora pengar till den grekiska staten till "fel" ränta varit mer ansvarsfulla hade kanske inte skuldernas omfattning varit riktigt så förödande stora som de är idag.
Det stålbad som detta ekonomiska saneringsarbete kräver drabbar de människor som har de minsta ekonomiska marginalerna hårdast. De offentliganställdas löner sänks drastiskt utan att hushållens utgifter sjunker. Levnadsstandarden sänks dramatiskt. Detta är en direkt följd av Euroländernas krav på Grekland för att betala ut de nödlån som landet är i behov av. Under sådana omständigheter är det inte underligt att människor protesterar vilt och strejkar. Landet står till stora delar stilla, vilket i sig inte bidrar till något förbättrat läge för landet.
Just nu befinner sig Grekland i en situation där man till stora delar är utlämnat till Euroländernas goda vilja, eller godtycke om man vill uttrycka det så. I mångt och mycket är det Tysklands förbundskansler Angela Merkel som dikterar villkoren för de svindyra nödlån som Grekland får från EU. Men tro inte att hon gör det av välvilja mot det grekiska folket. Det handlar helt enkelt om att se om sitt eget hus. De tyska storbankerna är medskyldiga till den situation som Grekland befinner sig och skulle den grekiska ekonomin fullständigt falla samman skulle dessa banker få kännas vid svidande förluster som skulle kunna försämra förutsättningarna för den tyska ekonomin. Så Angela Merkels kamp för att Grekland ska få tillgång till nödlån från EU:s sida handlar om att slå vakt om den tyska ekonomin och eurons fortlevnad. För att klara detta är hon beredd att låta den vanlige greken betala ett fruktansvärt högt pris.
Om Greklands kris ska kunna lösas på ett någorlunda vettigt sätt så måste alla de medskyldiga vara med och bidra till notan. Landet måste få en ordnad nedskrivning av statsskulden så att skuldbördan blir hanterbar. Detta skulle visserligen drabba de franska och tyska storbanker som lånat ut pengar till landet. Men ansvarslös utlåning måste också ha sitt pris. Det är inte rimligt att storbanker gång på gång ska räddas av medborgarna genom att de får betala för bankernas äventyr. Naturligtvis måste också de grekiska medborgarna dra sitt strå till skatten för den överkonsumtion som landet ägnat sig åt under lång tid. I slutändan kan man inte heller blunda för att euroanslutningen bidragit till att Grekland befinner sig i den situation man nu gör. Därför faller ett ansvar på de övriga euroländerna att bistå landet med hjälp. I sista hand kanske ett grekiskt utträde ur eurosamarbetet blir oundvikligt.
Just nu känns det mest som om alla försöker spela över Svarte Petter på någon annans hand. Så enkelt är det inte. Var och en måste ta ansvar för just den Svarte Petter som man sitter med på hand. Alla medskyldiga måste ta sitt ansvar. Annars kommer inte rekonstruktionen av den grekiska ekonomin att fungera.
Bengt-Urban Fransson
//Slut klipp
//Uffe
GREKLAND Protesterna till följd av den internationella skuldkrisen sprider sig över världen. I USA samlar den så kallade Occupy Wall Street-rörelsen allt fler sympatisörer. I Grekland går folk ut i stora strejker för att protestera mot de neddragningar som regeringen föreslår. Folks ilska och förtvivlan över det orättfärdiga i att eliten roffar åt sig på ett allt mer girigt sätt medan arbetslöshet och fattigdom gör sig allt mer påminda i andra samhällslager måste få utlopp på något sätt.
Grekland är ett land som befinner sig i samhällsekonomiskt fritt fall. Efter årtionden av ekonomisk ansvarslöshet från de styrandes sida är det ekonomiska kaoset ett faktum. Landet kroknar under den skuldbörda man dragit på sig. Ansvarslöshet från de bluffande politikernas sida, korruption och dålig skattemoral som rått under lång tid har bidragit till de synder som nu ska sonas på kort tid. Hade de tyska och franska storbanker som lånat ut stora pengar till den grekiska staten till "fel" ränta varit mer ansvarsfulla hade kanske inte skuldernas omfattning varit riktigt så förödande stora som de är idag.
Det stålbad som detta ekonomiska saneringsarbete kräver drabbar de människor som har de minsta ekonomiska marginalerna hårdast. De offentliganställdas löner sänks drastiskt utan att hushållens utgifter sjunker. Levnadsstandarden sänks dramatiskt. Detta är en direkt följd av Euroländernas krav på Grekland för att betala ut de nödlån som landet är i behov av. Under sådana omständigheter är det inte underligt att människor protesterar vilt och strejkar. Landet står till stora delar stilla, vilket i sig inte bidrar till något förbättrat läge för landet.
Just nu befinner sig Grekland i en situation där man till stora delar är utlämnat till Euroländernas goda vilja, eller godtycke om man vill uttrycka det så. I mångt och mycket är det Tysklands förbundskansler Angela Merkel som dikterar villkoren för de svindyra nödlån som Grekland får från EU. Men tro inte att hon gör det av välvilja mot det grekiska folket. Det handlar helt enkelt om att se om sitt eget hus. De tyska storbankerna är medskyldiga till den situation som Grekland befinner sig och skulle den grekiska ekonomin fullständigt falla samman skulle dessa banker få kännas vid svidande förluster som skulle kunna försämra förutsättningarna för den tyska ekonomin. Så Angela Merkels kamp för att Grekland ska få tillgång till nödlån från EU:s sida handlar om att slå vakt om den tyska ekonomin och eurons fortlevnad. För att klara detta är hon beredd att låta den vanlige greken betala ett fruktansvärt högt pris.
Om Greklands kris ska kunna lösas på ett någorlunda vettigt sätt så måste alla de medskyldiga vara med och bidra till notan. Landet måste få en ordnad nedskrivning av statsskulden så att skuldbördan blir hanterbar. Detta skulle visserligen drabba de franska och tyska storbanker som lånat ut pengar till landet. Men ansvarslös utlåning måste också ha sitt pris. Det är inte rimligt att storbanker gång på gång ska räddas av medborgarna genom att de får betala för bankernas äventyr. Naturligtvis måste också de grekiska medborgarna dra sitt strå till skatten för den överkonsumtion som landet ägnat sig åt under lång tid. I slutändan kan man inte heller blunda för att euroanslutningen bidragit till att Grekland befinner sig i den situation man nu gör. Därför faller ett ansvar på de övriga euroländerna att bistå landet med hjälp. I sista hand kanske ett grekiskt utträde ur eurosamarbetet blir oundvikligt.
Just nu känns det mest som om alla försöker spela över Svarte Petter på någon annans hand. Så enkelt är det inte. Var och en måste ta ansvar för just den Svarte Petter som man sitter med på hand. Alla medskyldiga måste ta sitt ansvar. Annars kommer inte rekonstruktionen av den grekiska ekonomin att fungera.
Bengt-Urban Fransson
//Slut klipp
//Uffe