Monica P
2011-01-08, 11:40
Vi fick anledning att besöka Rodos i förra veckan, kom hem i går kväll. Av privata skäl vill jag inte gå in på orsaken, bara att det blev akut behov av mer kvalificerad sjukvård än som kan erbjudas på Kalymnos.
En vecka hemifrån, det känns som en månad. Katterna blev tokglada att se oss. Mat har de fått av grannen, men som små barn visade de med lustiga spratt att de saknat oss.
Samma granne har också lagat mat och pysslat om svärmor, en sån underbar granne skulle alla ha! -Svärmor deklarerade med emfas att grannen lagar bättre mat än jag. Kanske vi ska byta hushåll...
Rodos är , som många erfarit, en stor och grön ö. Jag besökte ön första gången 1965, en vecka som gick i sparsamhetens tecken eftersom jag gjort av med nästan alla pengar veckorna innan. Lyckligtvis var frukosten inbakad i charterpriset , det var att klämma i sig så mycket man kunde på morgonen.
Några turer runt ön blev det förstås.
Nu, så många år efteråt, är det väl mest bara Mandrakiområdet och riddarborgen som är igenkännerligt för återbesökaren. Jag blev minst sagt imponerad av grönskan , vi på Kalymnos är inte bortskämda med sån yppig växtlighet. Bananträd och julrosor upp till balkonger på andra våningen, jättehöga kaktusar, massor av blommande buskar- i januari. Utsikten från sjukhusfönstret var bedårande: havet i väster med Turkiet och Symi, Tilos och Chalki i synranden, Ialyssos vid stranden, gröna backar med gethjordar, blånande berg mot söder.Helikoptrar kom flera gånger och landade nedanför vårt fönster, alltid lite förströelse i den enahanda sjukhusdagen.
Medpatienterna var - slumpmässigt??- från ungefär samma byar fem mil söderut: Embonas och Agios Isidoros. Jag hade oerhört roligt åt deras dialekt- nog för att kalymnosborna har märklig dialekt, men de här personerna slog alla rekord. Enda jämförelsen är nog älvdalsmål eller jämtska.
Jag får anledning att återkomma om sjukhuset, för det har nog sitt intresse för den som behöver söka vård vid resa eller annan vistelse.
En vecka hemifrån, det känns som en månad. Katterna blev tokglada att se oss. Mat har de fått av grannen, men som små barn visade de med lustiga spratt att de saknat oss.
Samma granne har också lagat mat och pysslat om svärmor, en sån underbar granne skulle alla ha! -Svärmor deklarerade med emfas att grannen lagar bättre mat än jag. Kanske vi ska byta hushåll...
Rodos är , som många erfarit, en stor och grön ö. Jag besökte ön första gången 1965, en vecka som gick i sparsamhetens tecken eftersom jag gjort av med nästan alla pengar veckorna innan. Lyckligtvis var frukosten inbakad i charterpriset , det var att klämma i sig så mycket man kunde på morgonen.
Några turer runt ön blev det förstås.
Nu, så många år efteråt, är det väl mest bara Mandrakiområdet och riddarborgen som är igenkännerligt för återbesökaren. Jag blev minst sagt imponerad av grönskan , vi på Kalymnos är inte bortskämda med sån yppig växtlighet. Bananträd och julrosor upp till balkonger på andra våningen, jättehöga kaktusar, massor av blommande buskar- i januari. Utsikten från sjukhusfönstret var bedårande: havet i väster med Turkiet och Symi, Tilos och Chalki i synranden, Ialyssos vid stranden, gröna backar med gethjordar, blånande berg mot söder.Helikoptrar kom flera gånger och landade nedanför vårt fönster, alltid lite förströelse i den enahanda sjukhusdagen.
Medpatienterna var - slumpmässigt??- från ungefär samma byar fem mil söderut: Embonas och Agios Isidoros. Jag hade oerhört roligt åt deras dialekt- nog för att kalymnosborna har märklig dialekt, men de här personerna slog alla rekord. Enda jämförelsen är nog älvdalsmål eller jämtska.
Jag får anledning att återkomma om sjukhuset, för det har nog sitt intresse för den som behöver söka vård vid resa eller annan vistelse.