Visa fullständig version : Reseledare i Grekland
Jag följer två bloggar av två unga tjejer som är reseledare i Grekland. Jag gör det för att få direktrapport på platsen jag är intresserad av. Dessa två tjejer är reseledare för ett var sitt känt resebolag.
Det som slår mig hos dessa två är att de bara skriver om PARTY! Deras sätt, foton mm går bara ut på fest, drinkar, shots, fylla, att vara sexig, killar osv osv. Klart det är ganska vanligt i den åldern (20 år) men hur kan de ena stunden vara representanter för ett resebolag och sedan festa i minimalt med kläder mm.
Lokalbefolkningen kan ju inte direkt få en seriös och bra bild av reseledare. Jag drar absolut inte alla över en kam! Det finns säkert många duktiga, seriösa och bra tjejer och killar som är reseledare också. Dessa två kanske gör ett bra jobb de med men jag tycker det ger en fel bild.
Vad tycker ni? Finns det någon som kan belysa mig hur resebolagen tycker i denna fråga?
Jag tycker att visst ska man få skriva vad man vill i sin blogg, göra vad man vill på sin fritid men bör man inte ha lite tankar med sig hur man ska föra sig? I respekt för sig själv, sin arbetsgivare, sina gäster och framförallt ortsbefolkningen!
Lite präktigt moralisk sådär men...
Jenny
Jag har sannolikt läst samma bloggar som du(vet inte riktigt varför men jag gissar att reseledarna är i Parga :D). Jag måste säga att jag reagerade precis som du. Hur i hela fridens namn kan resebyrån (Apollo) acceptera att reseledarna bloggar om sitt arbete på det viset!
För mig känns de väldigt, väldigt unga, yngre än sin ålder. (Har själv en 19-åring och en 16-åring) Och precis som du säger; vilket intryck gör de på lokalbefolkningen när de "super runt"? Inte direkt förtroendeingivande...
En av tjejerna hade hand om transfern från Parga till flygplatsen i Preveza när vi var där i juni. Hon uppförde sig helt klanderfritt, men självklart kunde jag inte låta bli att associera till den bild hon gett sig av sig själv på sin blogg. Och en stilla undrar väcks ju över, hur hon skulle ha hanterat en eventuell krissituation.
Ja du gissade rätt "Lovis"!:D Tänkte jag inte skulle vara så "uthängande" så jag skrev inte vilken ort det gällde men men!;)
Ja i krissituation, då vet jag inte heller! Fast det kanske går jättebra. De har ju haft utbildning i det och man hoppas de har tagit till sig allt. Fast man vet aldrig ändå, hur hjärna och kropp fungerar i nöd förrän nöden är där.
Någon mer som har haft samma funderingar?
Jag tycker nog inte att man ska moralisera över unga människor utifrån bloggar där de beskriver sitt privatliv.
Jag letade snabbt upp den ena bloggen och ser att den inte har någon som helst anknytning till Apollo, den beskriver en persons privata förehavanden. Åtminstone den bloggen verkade inte alls vara till för Apollos resenärer i Parga.
Hon är ju knappast anställd med dygnetrunt-tjänstgöring och har alltså rätt att göra vad hon vill på fritiden. Hon behöver inte ägna ledig tid åt att göra gott intryck på lokalbefolkningen. Däremot ska hon naturligtvis sköta sitt jobb gentemot både lokalbefolkning och gäster.
Researrangörerna anställer ju med förkärlek mycket unga människor och det är naturligtvis ingen hemlighet för Apollo m fl att de tar jobben för att ha kul ett tag, inte för att skaffa sig en gedigen yrkesmässig grund att stå på för framtiden.
Nektaria
2010-08-02, 16:07
Hon är ju knappast anställd med dygnetrunt-tjänstgöring och har alltså rätt att göra vad hon vill på fritiden. Hon behöver inte ägna ledig tid åt att göra gott intryck på lokalbefolkningen. Däremot ska hon naturligtvis sköta sitt jobb gentemot både lokalbefolkning och gäster.
Researrangörerna anställer ju med förkärlek mycket unga människor och det är naturligtvis ingen hemlighet för Apollo m fl att de tar jobben för att ha kul ett tag, inte för att skaffa sig en gedigen yrkesmässig grund att stå på för framtiden.
När vi började resa till Georgioupoli 1997 hade ett par av våra största resebyråer representanter i byn.
Det var långt ifrån ovanligt att vissa av "repsen" festade ganska ordentligt....
Visserligen var det på deras lediga tid, men eftersom byn är liten var dom ju lätta att känna igen!
Jag har svårt att tänka mig att researrangörerna tyckte det var särskilt bra reklam när deras representanter ibland var mer än onyktra ute i byn...
Men de flesta av "repsen" var jätteduktiga och skötsamma i sina jobb!
Med åren blev det lugnare och till slut finns ingen representant för researrangörerna kvar i byn - så det kan bli!!
Men orsaken till det var inte "repsens" festande, snarare researragörernas vinstintressen och bättre villkor på andra platser.... Ack ja!
Lena
Jag kan absolut hålla med dig till en viss del, Inkfish. Jag tror jag står för att jag moraliserar lite också.:D
Tittar du noga i båda bloggarna, så finns det foton med researrangörernas "uniformer" som tjejerna är klädda i.
Jag jobbar som kommunanställd. I vår kommuns policy står det klart och tydligt att jag även som privat ska vara ett gott ansikte utåt gentemot samhällsmedborgare mfl.
Så jag skulle nog få höra av min arbetsgivare om jag bloggade om blöta utekvällar, visade upp kondomer osv
Resebolagen vet säkert att personalen partajar och har kul och de missunnar säkert inte sina representanter heller men någon slags "profil" borde de nog hålla. Det är det jag menar.
Jag kan ju välja att inte läsa dessa bloggar, det är det fina med det hela MEN jag tappar lite förtroende, tyvärr, när jag väl dök på de här bloggarna!
Researrangörerna borde se över detta, tycker jag.
Jag håller med dej. Jag har inte läst dessa 2 bloggar, men jag har läst tidigare år. Och vet en kille från dessa trakter som var guide hos Apollo. Och det enda som han bloggade om var allt festande. Vet inte om det specifikt hos Apollo,
I vår kommuns policy står det klart och tydligt att jag även som privat ska vara ett gott ansikte utåt gentemot samhällsmedborgare mfl.
Så jag skulle nog få höra av min arbetsgivare om jag bloggade om blöta utekvällar, visade upp kondomer osv
Fast det är väl inte själva bloggandet som är i fokus här? Lokalbefolkningen läser ju knappast bloggar på svenska;). Jag fattade det som att det var tjejernas uppförande som skulle innebära att lokalbefolkningen inte hade förtroende för dem.
Om din kommun förbjöd dig att delta i blöta utekvällar så skulle jag säga att du är livegen;). Jag skulle faktiskt säga detsamma om du inte fick beskriva ditt festande i din privata blogg. Att det i vissa yrken skulle kunna anses omdömeslöst med festbloggande kan jag gå med på - men förbjudet kan det knappast vara för särskilt många.
Förresten, det slår mig - åtminstone på vissa resmål kanske researrangörerna rekryterar partyfolk medvetet?
I nån av kvällstidningarna i helgen beskrevs Rhodos som det nya Kos eller Ayia Napa, mer eller mindre. Ungdomspubliken festade loss gratis och dansade nakna osv.
Förresten, det slår mig - åtminstone på vissa resmål kanske researrangörerna rekryterar partyfolk medvetet?
I nån av kvällstidningarna i helgen beskrevs Rhodos som det nya Kos eller Ayia Napa, mer eller mindre. Ungdomspubliken festade loss gratis och dansade nakna osv.
Ja,ja jag är så pass gammal att jag var med på den tiden då grisfester på Mallorca var i ropet. Lär man sig aldrig. Att resa måste väl ändock vara mer än bara supandet, dansandet och nattsuddet. Även om "repsen" är privat på natten så sätter han/hon normen. Har under minst 45år rest runt i världen, och sett det mesta. Om representanten för arrangören på något sätt lever "extremt" så slår det tillbaka på arrangören själv. Detta hade vi med på kurserna redan på 80-talet.
Kan bara hålla med parga. Jobbar själv inom barnomsorgen i min kommun, hur skulle det se ut om jag gick på stan o var "dyngrak"? Om jag mötte brukarna, alltså föräldrarna till barnen jag har hand om, vad skulle jag ge för bild av mig. Skulle inte vilja möta dom på måndag morgon i tamburen o se dom i ögonen. Kan också tänka mig att det kanske kan komma ett o annat samtal till min chef.
Så nog är man ambassadör för sitt "skrå" och får föra sig därefter. Tycker jag ialla fall...
Irene
Så nog är man ambassadör för sitt "skrå" och får föra sig därefter. Tycker jag ialla fall...
Fast tror du inte att det där varierar med t ex yrke och ålder? Ställs samma krav på en 19-årig servitör och en medelålders begravningsentreprenör?
Jag frågade en begravningsentreprenör ungefär det en gång. Jag undrade om hans jobb ställde särskilda krav på hans uppförande privat. Och det gjorde det, sa han. Han gick inte ens till närmaste Ica utan att byta träningsbyxorna, som han bar hemma, till ordentliga byxor.
Det (självpåtagna) kravet är det nog inte många av oss som har. Så nog kan det variera. Och oftast är kravet just självpåtaget, det kan inte vara särskilt många arbetsgivare som ställer formella krav på sina anställda på deras fritid.
Om researrangörerna hade något emot sina anställdas partajande hade de förmodligen rekryterat 35-åringar och betalat ordentliga löner.
Nektaria
2010-08-02, 21:29
Om researrangörerna hade något emot sina anställdas partajande hade de förmodligen rekryterat 35-åringar och betalat ordentliga löner.
Ja, det låter ju cyniskt, men det tror jag inte researrangörerna är särskilt intresserade av. Det gäller nog att hålla kostnaderna nere så mycket som möjligt. Ungdomarna jobbar ju nästan gratis för att få uppleva äventyr utomlands. Sen kan man ju tolka äventyr på olika sätt.
Men visst vore det bättre om yrket fick högre status. Man jobbar ju med människor och det händer både olyckor och sjukdomsfall bland gästerna, där det gäller att fatta snabba och kloka beslut.
Jag tror inte att det är så många som missunnar "repsen" att roa sig på sin fritid. Men att visa sig riktigt fulla bland sina gäster oavsett om det är fritid eller ej tycker inte jag är okay oavsett om man har dåligt betalt och är ung.
Ja, det låter ju cyniskt, men det tror jag inte researrangörerna är särskilt intresserade av. Det gäller nog att hålla kostnaderna nere så mycket som möjligt. Ungdomarna jobbar ju nästan gratis för att få uppleva äventyr utomlands. Sen kan man ju tolka äventyr på olika sätt.
Japp, det håller jag med dig om. Det är synd att de inte tar sin service på tillräckligt stort allvar för att höja sin egen status som researrangör. Välutbildade, välavlönade, ansvarstagande reseledare skulle väl knappast göra nån ledsen.
Jag har själv jobbat för Apollo på Skiathos(dock rätt så länge sedan) och upplevde inte detta alls, i alla fall inte bland oss svenska reps. Säkert är det helt förändrat numera. Sedan hade jag fördelen att vara "lite äldre" när jag jobbade. Det kändes som om resenärerna uppskattade det.
Jag måste bara berätta om det gräsliga bemötande vi fick på Kefalonia när vårt väskproblem skulle lösas! Vi blev informerade om att vi skulle checka ut kl 10.00 och bli hämtade 18.15 för transfer till flygplatsen. Hotellet hade ingen reception och inget bagagerum. Vi frågade då om reseledaren kunde kolla om det fanns andra rum, annan möjlighet till bagageförvaring, men det fanns det inte. Då frågade vi vad hon skulle göra om hon var i vårt ställe. Fick svaret "det kan ni inte fråga mig,jag är inte så materialistisk". Jag trodde inte mina öron! Tilläggas kan att det inte långt därifrån fanns ett annat airtours hotell där stort bagage rum fanns, kunde vi inte fått dragit våra väskor dit? Vi var 5 personer som lämnade vårt hotellet.
Det här tycker jag är maken till dålig service. Sista dagen vill man ju bara njuta av solen om tid ges, inte släpa på en resväska!
Ni är inte dom enda som fått höra min klagan, även Airtours har hört den !!
Fast tror du inte att det där varierar med t ex yrke och ålder? Ställs samma krav på en 19-årig servitör och en medelålders begravningsentreprenör?
Vet inte om du förstår vad jag menar riktigt, jag menar att man ska va stolt över sitt yrke, och visa respekt mot sin arbetsgivare och sina "kunder". I detta fallet alla resenärer som har betalat en hel del pengar för sin resa. JAG tror att JAG skulle tappa en del förtroende för reseledare om jag ser dom fulla på kvällen och åker med dom på en utflykt dagen efter t.ex. Eller att jag har ett problem som jag går till service-centret för att jag behöver få hjälp med, och där är en resledare som jag sett på en bar och som kanske gjort bort sig, kvällen innan. Då skulle jag nog undra om den personen var kapabel att hjälpa mig.
Men det är bara min personliga åsikt.
Sen håller jag med om att det finns olika sätt att se på en 19 årig reseledare och en medelålders begravningsent.
Jag går bara till mig själv, jag är rökare, och jag ogillar att gå på stan med en cigarett i handen. Tänk om jag möter nått av "mina" fritidsbarn på gatan, jag skulle känna mig jättedum inför dom. Sån är jagAng_elx
Irene
Jodå, jag tror nog att jag förstår vad du menar. Och även jag har ett yrke som medför att jag ställer vissa krav på mig även på fritiden. Min arbetsgivare ställer däremot inte de kraven - och så vitt jag vet ska det mycket till innan arbetsgivare FÅR lov att ställa krav på sina anställda på fritiden.
Det vi pratar om nu handlar ju snarare om "ålder och visdom" än formella krav. Och de partajande reseledarna i Grekland har inte samma "ålder och visdom" eller syn på sin yrkesroll som du och jag har. Men deras arbetsgivare ställer heller inte de kraven på dem, de är nöjda om de hittar unga som vill ha några kul år i sol och värme till dålig lön.
Jag har hellre en förlåtande än fördömande syn på unga människor, det var väl därför jag skrev nåt från början i den här tråden. Det är så enkelt att slå ner på tjejers festvanor, klädval osv - men jag tycker att vi vuxna bör tänka lite längre än så.
[quote=inkfish;Jag har hellre en förlåtande än fördömande syn på unga människor, det var väl därför jag skrev nåt från början i den här tråden. Det är så enkelt att slå ner på tjejers festvanor, klädval osv - men jag tycker att vi vuxna bör tänka lite längre än så.[/quote]
Jag håller absolut med! Läser mitt tidigare lilla inlägg och känner att jag är skyldig ett förtydligande eftersom jag var med och "outade" bloggarna. Jag har aldrig sett någon reseledare bära sig "olämpligt" åt, vare sig i Parga eller någon annanstans! Visst har jag reflekterat över att reseledarna många gånger är väldigt unga och oerfarna, men då alltid mest funderat över resebyråernas anställningspolitik.
Klart att människor ska få festa på sin fritid! Men kanske borde researrangörerna prata lite mer om internets genomslagskraft. När man bloggar bjuder man ju in precis alla i sin privata sfär. Många kommer in på sidan helt slumpmässigt. I mitt fall genom att googla på ett ortsnamn +väder... Skriver man sen om sitt jobb som reseledare OCH sitt nattliga "partande" är det ju ofrånkomligt att både arbetsgivare och ort associeras till bloggen.
Det finns ju lite mer privata sätt att kommunicera på nätet, där bara de som är inbjudna kommer åt det som skrivs.
Om researrangörerna hade något emot sina anställdas partajande hade de förmodligen rekryterat 35-åringar och betalat ordentliga löner.
eller såna tanter som mig med rejäl yrkeserfarenhet, krishanteringskompetens och gedigen akademisk utbildning men hu vad dyrt det skulle bli. flabb_flab
Eva
Det här blev intressant! Jag håller med många av ovanstående, särskilt IRSA. Jag tycker att ungdomar ska få vara ungdomar, få partaja och ha kul, men kanske att man bör tänka till trots att man är 19 år!? Jag menar man kan faktiskt vara proffsig och ansvarsfull fast man inte är krishanteringskompetent tant! Det tjatas ju om att man är sitt eget varumärke hela tiden, dags att börja leva upp till det också. Jag tror alla försöker göra sitt bästa men en del svävar ut i en tanke "jag jobbar som reseledare jag kan göra vad jag vill för sen åker jag hem och jag behöver aldrig träffa dessa människor igen".
Förresten så vet jag att alla på vår arbetsplats måste följa policyn även om man är städpersonal eller ekonomiassistent! Så om man är 19 eller 35 år som reseledare borde inte spela någon roll.
Jag googlade igår och läste bara en av de bloggar som nämns i början på tråden. Jag är egentligen inte ett dugg intresserad av vad de har för sig. Men måste säga att jag tycker hon var väldigt tydlig med att hon skulle ta det lugnt, skrev om nyktra kvällar för hennes del då hon hade uppdrag morgonen efter vilket jag tolkar som ansvarstagande, att hon gjorde skillnad på party och arbete.
Har inte läst bloggarna men har en dotter som jobbade som reseledare för Solresor några år. Kravet förutom reseledarkurs var att att de skulle vara minst 21 och haft körkort i 3 år. Så några duvungar var det inte precis.;)
Hårt arbete MINST 12 timmar om dagen (eller natten vid flygförseningar tex). HÖGST 1 dag ledigt i veckan.
Så visst kan man unna dom lite roligt också, men man behöver ju inte blogga om det!
Solresor var ganska stränga, de fick hårda förhållningsorder angående uppträdande, kläder och skor. Percingar och synliga tatueringar var förbjudet.
De fick ta hand om om både försvinnanden, sjukdom och dödsfall, så det är klart att det är ungdomar med skinn på näsan som jobbar som reseledare. När dottern blev anställd var det 3 av 500 sökanden som valdes ut!
Katitzi:)
Peter å Stina
2010-08-03, 12:36
Jag brukar också läsa om reseledare som bloggar. Visst nämns det om en del festande och billiga shots, drinkar och att man blir fyllehungrig. Men så länge tjejerna och killarna sköter sitt arbete och (kanske) tänker på sitt rykte så får dom festa varje dag.
Det kan ju bli lite för mycket av det goda men det är ju sånt man får lära sig när man är ung.
Hamnar jag på en reseblogg där det står mycket om festande och man kan tro att det är en fjortis som skriver så stänger jag den sidan. :)
// Stina
En intressant tråd. "Vad kan jag göra och hur kan jag uppträda på min fritid när jag är lätt igenkänd i min yrkessituation?" Det är en svår fråga!
Man måste nog till att börja med vara medveten om att i vissa yrken är man mer offentlig än i andra. Reseledare är ett exempel... Att mitt uppträdande på min fritid också KAN påverka min förmåga att utöva mitt yrke på ett respektingivande sätt. Och att det dessutom KAN påverka mina gäster/kunders, och även andras intryck av min arbetsgivare och de tjänster denne tillhandahåller... "Anställer det företaget sådana suputer så ska jag inte åka med/handla av dem framöver..." Det handlar om förtroende.
Då uppkommer frågan om arbetsgivaren har rätt att ställa krav på hur personen uppträder, eller vad den gör på sin fritid? Det finns företag idag i Sverige som kräver att all personal är helt rökfri. Även på fritiden!!! Det kallar jag ett allvarligt ingrepp i min personliga integritet.
En Polis här i Malmö fick sparken (har jag för mig) för ett par månader sedan för att han hade lagt ut tämligen olämpliga inlägg på sin Blogg. Han uttryckte saker och beskrev händelser som inte var förenliga med hans yrke. Tycker jag är riktigt.
Det finns företag i Sverige som har stränga regler för hur deras anställda ska uppföra sig i trafiken när de kör firmamärkta bilar. Trafikförseelser bestraffas med löneavdrag eller värre... Det finns en viss rimlighet i kraven. Men en privat bestraffning är tveksam.
Rätt eller fel? Det är ju inte bara det vi ser som ger oss möjlighet att värdera saker. Idag betyder kanske det vi läser ännu mer?
Man ska inte underskatta Internets och Bloggars genomslagskraft!!! På Internet blir vi ju matade med information! Vi behöver inte ens söka den!
Jag jobbade som säljare/marknadsförare under tämligen många år och jag såg mig alltid, även på min fritid, som representant för företaget. Så jag klädde och uppförde mig (nåja... Ang_elx) på ett vettigt sätt eftersom det alltid fanns en risk att springa på en kund.
Min gissning är att arbetsgivare vartefter kommer att ställa större krav på sina anställda vad gäller det de kan lägga ut på Bloggar osv. Och det har jag rätt stor förståelse för!
Det ligger en del i vad du säger Peter, men just i detta fallet så skriver ju tjejen inte om gäster.
Jo- det gör hon, iofs, hon berättar hur trevliga och glada de är. Hon berättar om hur hennes liv ser ut just nu.
En ung tjej som jobbar och gillar party, vem kan klandra henne för det?
Den blogg jag hänvisar till som också är en av dem som nämns i början av tråden finner man om man googlar reseledare i parga, första träffen på bloggarna syftar jag på.
Mara Therese- är det så att du läser här? : Go Girl!
Det ligger en del i vad du säger Peter, men just i detta fallet så skriver ju tjejen inte om gäster.
Läs mitt inlägg igen! Jag har aldrig påstått att hon gör det! Det hade ju varit förödande om hon kommenterat gäster i sin Blogg! Då skulle hon ha sparken direkt! Jag har inte läst Bloggen ens. Det är ointressant för diskutionen!
Vad jag säger är att i vissa yrken är det så att man, om man känner det ansvaret, representerar sin arbetsgivare även på sin fritid. Och att man i vissa lägen kanske BÖR ta hänsyn till det. Det är det enda jag säger! Men det är ju upp till var och en...!
En ung tjej som jobbar och gillar party, vem kan klandra henne för det?
Jag klandrar inte henne, eller någon annan, för det. Jag har för mig jag själv var ung en gång och festade något litet... Ang_elx flabb_flab Men om man är en mer eller mindre offentlig person, som en reseledare är, bör man kanske använda sin fingertoppskänsla för vad som är lämpligt att lägga ut på en Blogg. Inte bara för sin egen del utan även kanske för arbetsgivarens del?
När man lägger ut ett inlägg på en Blogg, ett Forum, egentligen i alla sammanhang, bör man ställa sig frågan: Hur kommer detta att uppfattas? På vilket sätt kommer det att påverka de som läser det... I princip så kan alla människor i hela världen läsa vad någon skriver på en Blogg!
Kastar sten i glashus.... snyft_drop Hmm... Ja, ja....
Party, party kan säkert attrahera vissa resenärer. Men samtidigt avskräcka andra...
Go Girl!
Klart hon ska. Med eftertanke.... ;)
Om man läser bloggen som tråden bl.a. handlar om så är det lättare att säga om man tycker hon har gjort fel/gått över gränsen/ eller vad man nu än tycker.
Du relaterade till en polis som fått sparken pga åsikter i sin blogg, om jag inte missminner mig alldeles så hade h*n skrivit om pågående ärende och namngivna personer, det var därför jag poängterade att så inte är fallet med den tjej som jag relaterar till.
Jag tycker också att man skall tänka på vad man skriver och hur man skriver, men man måste också kunna se skillnaden på när människan är privat och inte.
// Helénbye_bye
Jag tycker också att man skall tänka på vad man skriver och hur man skriver, men man måste också kunna se skillnaden på när människan är privat och inte.
// Helénbye_bye
Men är det inte ofta nu för tiden att arbete och fritid ofta går hand i hand, tyvärr. Arbetsgivaren finner anledningar att avskeda folk, som kanske inte kan representera företaget på ett bra sätt? Det finns alltid någon annan att anställa istället. En person som har, som någon skrev "fingertoppskänsla" för vad som krävs av mig.
Sen är inte jag en moraltant som tycker illa om att ungdomar åker utomlands o prövar sina vingar, och kanske festar då o då. Men att blogga om det, det ogillar jag. (Alltså som representant för ett researrangör, med bilder av uniformen på, och lättklädd/festklädd sida vid sida)
Nu tror inte jag att det är särskilt många som gör så här, men de som gör det KAN skada anseendet för resebolaget (kanske)
Irene
Anna Pernilla
2010-08-03, 23:05
Men är det inte ofta nu för tiden att arbete och fritid ofta går hand i hand, tyvärr. Arbetsgivaren finner anledningar att avskeda folk, som kanske inte kan representera företaget på ett bra sätt? Det finns alltid någon annan att anställa istället.
Irene
Precis! Facebook tex.. Visserligen inte med där men vet om folk som blivit sparkade för vad som skrivs där.
Läste en av bloggarna och tyckte den var riktigt oskyldig. Hon skriver nästan mera hur mycket hon tycker om sitt jobb tycker jag, än om hur ev full hon var :)
19-åringar festar. Spelar nog ingen roll var de jobbar. En i kassan här på Rema1000 pratar gärna om hur bakfull hon är framför sina kunder... Bryr mig inte. Så länge hon gör sitt jobb.
Som gammal reseledare själv på nämnt företag men då för ca 20 år sedan.... MEN då upmanade man sina anställda att INTE festa på tex det hotell som man hade sina gäster, man skulle tänka på VAD man sa till gästerna på sin fritid, vi skrev på "sekretess" papper där man åtog sig att INTE prata om gästerna inför andra gäster, tala illa om företaget etc.... Jag har inga direkta åsikter om just nämnd blogg MEN tycker rent generellt att man bör tänka sig för vad man lägger ut på nätet och det säger jag till mina 3 barn som är 20, 19 och 17 år...hur VILL dom bli uppfattade av andra? I min position i arbetslivet så anställer jag folk lite då och då till reception och det första jag gör är "googla" på personen vilket ju blir mer och mer vanligt idag! I och med internet så kommer mycket mer upp till ytan, det du Peter nämnde ang Polisen som fick sparken har oxå läst om det, eller ta narkosläkaren som la upp operations bilder, eller en bekant till mig som skrev om gäster-kunder på facebook och fick sparken därefter...ja listan kan nog göras lång, men det ämnet är iofs en helt annan sak.
Camilla
Båda bloggarna som det syftas till i början av tråden är superbra:DTjejerna gör ett bra jobb tycker jag, jag hade en av dem som reseledare i våras och hon skötte sig utmärkt, att man såg henne på en bar senare på kvällen gjorde absolut ingen skillnad för mig:) Kul att se att de kan roa sig lite utöver jobben oxå...:p
Jag tycker många här har så kloka och tänkvärda åsikter!
Det jag fortfarande undrar är om vad resebolagen säger i den här frågan. Jag lär nog inte få svar på det här, om det inte råkar vara någon som är representant från något av resebolagen.bye_bye
Jag tycker i varjefall att det är roligt att mina funderingar har fått hela två sidor redan!:D
Jenny
Egentligen är det ju så att det jag säger och gör på min fritid är min ensak. I alla fall borde det vara så.
Om jag på en fest för 20 år sedan sade något ofördelaktigt om min arbetsgivare var det kanske 20 - 30 pers som fick reda på det. Om jag skriver samma sak idag på min hemsida, min blogg, facebook etc så kan hela världen läsa det. Inklusive min arbetsgivare. Verkligheten har förändrats och genom det också kraven på vad jag skriver i offentliga sammanhang. Det som skrivs idag har så otroligt mycket större spridning och genomslagskraft än tidigare.
Så på det sättet suddas linjen mellan arbete och fritid ut till viss del. Då förändras också kraven. Jag menar då ansvaret för hur jag uttrycker mig om min arbetsgivare tex. Den här förändringen har gått väldigt fort och jag är inte helt säker på att vi har hunnit med att ta till oss detta.
Oavsett om man är offentlig person eller inte måste man idag vara beredd att ta konsekvenserna av det man skiver så att alla kan läsa det.
Det är något man kanske bör ha i åtanke om man skriver om sitt jobb, men även vilka saker man skriver om i sitt privatliv.
Peter, jag kunde inte ha sagt det bättre själv!
I min position i arbetslivet så anställer jag folk lite då och då till reception och det första jag gör är "googla" på personen vilket ju blir mer och mer vanligt idag! I och med internet så kommer mycket mer upp till ytan
Vad tittar du efter? Vad gör du med ansöknngen om man (som jag tex.) inte dyker upp när du googlar.
Funderar på om man i dagens samhälle ses som lite underlig för att man väljer att inte "fläka ut" sitt liv på Internet?!
Så på det sättet suddas linjen mellan arbete och fritid ut till viss del. Då förändras också kraven. Jag menar då ansvaret för hur jag uttrycker mig om min arbetsgivare tex. Den här förändringen har gått väldigt fort och jag är inte helt säker på att vi har hunnit med att ta till oss detta.
Oavsett om man är offentlig person eller inte måste man idag vara beredd att ta konsekvenserna av det man skiver så att alla kan läsa det.
Det är något man kanske bör ha i åtanke om man skriver om sitt jobb, men även vilka saker man skriver om i sitt privatliv.
Egentligen håller jag med dig - men ser det som en generationsfråga. Ditt sätt att resonera är vårt sätt, vi som är medelålders. Men för yngre människor är det inte alls lika dramatiskt att vika ut sig i bloggar eller i sociala medier.
Vid ett tillfälle såg jag en blogg som en av våra semestervikarier hade. Och det första jag såg var "Brr, då har man vaknat bakfull ännu en gång..."
Vilken tur då, tänkte jag, att jag redan kände honom som intelligent, trevlig, begåvad, yrkesskicklig och socialt kompetent. Hade jag sett bloggen innan hade jag kanske omedvetet ratat hans ansökan. Och jag tycker inte att det är han som gör fel i det läget, det är jag. Jag går miste om en bra vikarie för att jag är så gammal att jag förutsätter att man är en slarver om man skriver sånt på nätet.
Men om inte lång tid alls är det dagens unga som är beslutsfattarna och makthavarna, de kommer inte att välja bort folk för att de beskriver sig som partyprinsessor på nätet.
Vad tittar du efter? Vad gör du med ansöknngen om man (som jag tex.) inte dyker upp när du googlar.
Funderar på om man i dagens samhälle ses som lite underlig för att man väljer att inte "fläka ut" sitt liv på Internet?!
Vad jag tittar efter..? jo om det som står i CV stämmer ? Få det bekräftat via nätet eller Har man gjort något som inte står med i CV man kanske har någon talang kan vara allt från vad vet jag?? deltagit i Idol eller haft utställning för att man målar eller skriver lyrik eller vad som helst. Men framförallt det du gör på din fritid visar på många sätt på vad för person man är eller vill visa upp i både gott och ont. Jag kollar upp personer efter den personliga intervjun alltså inte innan och om det inte finns något? inget konstigt med det skulle jag vilja säga vi alla väljer faktiskt vad som skall synas eller inte..
Men det är ju ändå det personliga mötet som är avgörande och din kompetens så klart men skulle jag hitta diverse inte så trevliga saker på nätet skulle jag nog bli misstänksam, tex att man är väldigt rasistiskt och finns med i någon grupp och detta jobb är beläget Dubai tex skulle jag inte tveka utan den personen skulle inte få någon anställning...så är det. Jag vill vara tydlig att när det gäller "partyprinsar eller prinsessor" är det inget skäl till ett jobb! Utan det skall nog vara större grejer man hittar om personerna på nätet. Men återigen det man utger sig för på internet "stämplar" en som person..
Camilla
Jag tycker nog inte att det är riktigt så enkelt. Det är inte bara den stämplade som bär ansvaret för stämplingen - utan också den som stämplar.
Jag kan jämföra med något annat som vår generation ofta har problem med: omfattande piercingar. Ska jag rekrytera och det dyker upp en ung förmåga med vad jag betraktar som järnskrot i hela ansiktet så skulle jag ju kunna tänka: "nope, så omdömeslös att man kommer till en jobbintervju - eller ett jobb - på det där viset... Den sorterar vi bort"
Men i det läget tycker jag att jag får skärpa till mig. Att jag förkastar piercingar är en åldersfråga, jag kan inte straffa de yngre som piercar sig som ett rent mode.
Det är alltså inte så enkelt så att det är den piercades ansvar att ta ut sina piercingar - det är också mitt ansvar att inte dra några slutsatser om henne/honom baserat på att h*n har "järnskrot i ansiktet".
Och på motsvarande vis är det inte bara vissas ansvar att inte vika ut sig på nätet, det är också andras ansvar att inte döma dem för att de gör nåt som i deras ålder anses helt naturligt.
BrittMarie
2010-08-21, 01:01
En gång i tiden gick jag Apollos Reseledarskola. Bland mycket annat fick vi lära oss att "hålla låg profil" även om vi var lediga.
Britt-Marie
En mycket tänkvärd och bra artikel Anoula. Hoppas alla som läser den här tråden också läser artikeln.
Jag har ingen hemsida. Jag bloggar inte, jag twittrar inte... Jag har inget behov av att hänga ut mitt privatliv på nätet. Där allt jag skriver och publicerar finns kvar i evinnerlig tid... Även om jag ångrar och raderar det jag skrivit! Detta gäller ju även det alla skriver på Kalimera!!!
En av anledningarna är att jag tidigare under ett antal år har jobbat med datasäkerhet. Bl a det Engelska systemet MLS.
Det är nog få här som inser hur sårbara de flesta system är. Eller hur enkelt den information som läggs ut kan användas i felaktiga eller brottsliga syften.
Fast vi är ju några miljarder människor som har tillgång till nätet, och det ska ju en jäkla otur till för att just "jag" ska råka ut för identitetsstöld eller att någon såg att jag åker på semester och insåg att huset är tomt... Eller...?
Jag finns inte att finna på nätet idag. De få som skulle kunna söka på mitt namn hittar en symfonimusiker som tydligen är rätt duktig.... Men det är inte jag... :D
Jag var i Gbg i helgen som gick och träffade goda vänner som frågande sade att "Du finns ju inte på Facebook? T o m min gamla mamma är ju med...!"
Det verkar som att det börjar bli socialt oaccepterat att INTE vara med...? Man är tydligen lite konstig då? Det börjar verka som ett tvång att vara med där? Och det gillar jag inte....
Fast det slutar väl med att jag också reggar mig... Måste väl. För att inte verka totalt socialt inkompetent.
Jag förstår betydelsen av det sociala nätverk Facebook kan ge. Hitta gamla kompisar eller släktingar osv... Eller bara hålla kontakt. Men det har mindre betydelse för mig. De jag vill ha kontakt med har jag via mail, telefon eller Skype. Och helst genom besök. Speciellt när det gäller vänner utomlands... ;)
Men den dag jag reggar mig kommer det att ske väldigt försiktigt...
Ja, barnen har ju definitivt inte själva valt all info som läggs ut om dem..
Det är en stor skillnad tycker jag, att skriva om sig själv alltså vuxenblogga om vad man själv pysslar med, än att skriva om sina barn.
Nätet är fantastiskt rätt brukat!!
Men naturligtvis skall det användas på rätt sätt, sunt förnuft helt enkelt. Att ha all information tillgänglig för vem som helst gör det säkerligen lätt för skumma människor att ta sig in i mitt hem. Jag jämför det med att ha sitt telefonnummer på nyckelknippan Ang_elx:D
Skillnaden mellan FB och Kalimera är bl.a (det finns mycket som skiljer) att på FB kan jag själv gå in och ta bort allt jag skrivit på ALLA sidor jag besökt. På Kalimera har jag 1h på mig, därefter finns det kvar för evigt :D
Skillnaden mellan FB och Kalimera är bl.a (det finns mycket som skiljer) att på FB kan jag själv gå in och ta bort allt jag skrivit på ALLA sidor jag besökt. På Kalimera har jag 1h på mig, därefter finns det kvar för evigt :D
Tja, det är en sanning med modifikation. Till att börja med så finns det du skrivit kvar på minst en back-up hos Facebook. Sedan finns det kvar i div olika så kallade cachminnen på olika ställen som kan vara sökbara om man vet vad man letar efter.
Tja, det är en sanning med modifikation. Till att börja med så finns det du skrivit kvar på minst en back-up hos Facebook. Sedan finns det kvar i div olika så kallade cachminnen på olika ställen som kan vara sökbara om man vet vad man letar efter.
Att det finns på någon back-up hos Facebook betyder inte att det är sökbart per automatik. Det enda cashade resultaten som kommer upp vid Googling på mig kommer från Kalimera. Och då har jag bläddrat x-antal sidor på Goggle.
Men det beror säkert på att jag i min facebook-profil angett att jag inte skall vara sökbar via sökmototrer, och jag tänker inte ändra för att testa :eek::D
Att det finns på någon back-up hos Facebook betyder inte att det är sökbart per automatik.
Nej, naturligtvis inte. En back-up ska inte vara sökbar utifrån. Men däremot så finns med största sannolikhet ditt inlägg i andra cachar hos operatörer tex.
Jag ville bara påpeka att ALLT som publiceras på nätet finns kvar under överskådlig framtid även om man raderat det man ursprungligen skrev. Och det går oftast att leta rätt på. Däremot tror jag inte att det är speciellt sannoligt att någon sitter och letar efter raderade inlägg från Facebook, Kalimera mm... ;) Då har man för lite att göra... Ang_elx :D
Det enda cashade resultaten som kommer upp vid Googling på mig kommer från Kalimera.
OM man nu ville leta efter raderade saker söker man inte via sökmaskinerna. Man söker i deras och andra cachar direkt. Detta för att det du letar efter kanske kommer näst sist i en sökning som gav 50.000 resultat..... Google har tex en mycket omstridd relevans-rating när de presenterar en sökning.
Här är en artikel som har väldigt stor bäring i denna tråd. Speciellt med tanke på vem som uttalar sig... :D:
http://www.e24.se/business/internet-och-teknik/google-chefens-basta-rad-byt-identitet_2247527.e24
Har läst inläggen ang. reseledarnas bloggar och måste få säga mitt.
Jag vet att dessa två reseledare är proffsiga, sociala och väldigt ansvarsfulla när det gäller deras jobb som reseledare. Vad de gör på sin fritid är väl ändå deras ensak även om de dricker shots och dansar på bardisken. I fråga om deras lätta halvnakna klädsel, so what. Det är fina tjejer med mycket bra klädsmak, det är sommar och varmt, klänningar, linnen, shorts och korta kjolar har väl ändå alla unga tjejer i sommarvärmen. Det är väl ändå deras ensak hur de klär sig, tror inte ni som har något emot detta har tjocka höghalsade tröjjor och långa varma byxor på er sommartid. Bikini använder de endast på fritid och strand. ortsbefolkningen är nog mer bestörta över turister som kommer och svinar ner, gapar, gormar och super än de är över dessa söta rara tjejer. De har förövrigt blivit mycket goda vänner med de flesta som bor på orten och de är högt respekterade och omtyckta av dessa.
Jag själv jobbar inom ett serviceyrke som några av er som uttalar sig här och jag tror inte ett skit på att ni aldrig träffat på nån förälder eller brukares anhörig när ni varit ute och festat. Ska vi isolera oss helt på fritiden, vår egen tid, bara för att vi jobbar i ett serviceyrke???? Skulle aldrig falla mig in. Ingen arbetsgivare har något som helst att säga till om vad jag gör eller hur jag gör det på min fritid. Blogg eller inte så väljer man själv vad som skrivs där, så länge man inte skadar någon annan...
Dessa två tjejer sköter sitt arbete fläckfritt, de är ALDRIG onyktra eller otrevliga på sitt arbete. När de har service så tar de alltid det lugnt ute på barerna, vad de sen gör på sina kvällar före lediga dagar har inte någon med att göra.
Nä skaffa er ett eget liv, sluta vara avundsjuka och klanka ner på dessa unga tjejer som gör något av sitt liv.:mad:
Låt dessa tjejer leva sitt liv som de vill så länge det inte skadar någon annan.
Ojojoj, ett pekoral, till och med gränsande till ädelpekoral.
Det var länge sedan.
Arne
Athanasia
2010-11-27, 16:49
Ojojoj..klapp_klap,,Ingen har att göra med vad folk gör på fritid efter sitt jobb!
Ojojoj, ett pekoral, till och med gränsande till ädelpekoral.
flabb_flab Det är ju frågan om det inte är en partsinlaga...? Ang_elx
Vad de gör på sin fritid är väl ändå deras ensak även om de dricker shots och dansar på bardisken....
...Ingen arbetsgivare har något som helst att säga till om vad jag gör eller hur jag gör det på min fritid. Blogg eller inte så väljer man själv vad som skrivs där, så länge man inte skadar någon annan....
Om det du gör, eller skriver på en (din) Blogg, påverkar eller skadar din arbetsgivare kan du ge dig tusan på att denna har något att säga om det. Och med all rätt tycker jag. Idag kan man, om man vill, vara väldigt offentlig med saker genom nätet. Om man väljer att vara det tycker jag att man får ta ansvar för vad och hur man skriver. Precis som man bör ta samma ansvar i sitt personliga uppträdande när man på fritiden träffar kunder eller gäster som man kanske ska träffa nästa dag. Genom att välja att vara offentlig, både under fritiden och på nätet, har man också gjort gränsen mellan privat- och arbetstid betydligt mer diffus.
Nä skaffa er ett eget liv, sluta vara avundsjuka och klanka ner på dessa unga tjejer som gör något av sitt liv.:mad:
:eek: Wow... :D Jag tycker du skjuter rätt långt vid sidan av målet... flabb_flab Jag tror flesta här tycker att tjejerna, och alla andra för den delen, kan och ska ha kul. Både ute på stan och på nätet. Men med det förbehållet att man tänker på att det man gör kan reflektera på arbetsgivaren. Och på en själv inte minst! Och ta ansvar för det! Är det så fel?
Och har man inte lust med det kanske man borde byta arbetsgivare...? Fast. Gör man bort sig tillräckligt mycket så löser det sig säkert per automatik... Ang_elx
Låt dessa tjejer leva sitt liv som de vill så länge det inte skadar någon annan.
Precis. Absolut! Då är vi ju överens! flabb_flab Frågan är bara vad som händer OM någon annan skadas? Arbetsgivaren tex....
När tråden var aktiv förra gången var det ett antal artiklar i tidningarna om folk som fick ta ansvar för vad de skrivit i bloggar osv. Och jag läste senast idag om någon biskop i England som fick krypa till korset (flabb_flab) och be om ursäkt för något han skrivit på sin blogg.
Så kom inte och säg att man inte måste ta ansvar för det man gör eller skriver bara för att man gör det på sin fritid!
Nu blir jag väl rökt igen men jag kan inte låta bli... flabb_flab
Min gissning är att du är Mamma, äldre syster eller på något annat sätt har anknytning till någon av tjejerna det ursprungligen gällde. En kollega hade sannoligt inte uttryckt sig på det sättet... Gick det dig förresten helt förbi att tråden utvecklades till att gälla övergripande hur man beter sig eller skriver på bloggar? Ähhh, och Forum.... Ang_elx (Jag är ju verkligen den rätte att påpeka det... :D)
Jag vet att dessa två reseledare är proffsiga, sociala och väldigt ansvarsfulla när det gäller deras jobb som reseledare.
Och det vet du hur? Genom att vara en väldigt flitig gäst där de arbetar? Eller för att de har talat om det för dig? Var har du den informationen ifrån?
ortsbefolkningen är nog mer bestörta över turister som kommer och svinar ner, gapar, gormar och super än de är över dessa söta rara tjejer.
Att vissa turister inte kan uppföra sig är nog något man är rätt van vid. Men jag tror att ortsbefolkningen har lite högre förväntningar på de som är där som reseledare. Jag ser inte riktigt hur man vinner respekt hos ortsbefolkningen, eller hos gästerna man ska ha ansvar för senare, genom att slänga i sig ett antal shots och sedan dansa på bardisken...? Det hade inte varit speciellt respektingivande för mig kan jag säga... Men jag är väl en gammal tråkig stofil... :rolleyes:
"...söta rara tjejer." :) Tja. Du ger intryck av att känna dem rätt väl...
De har förövrigt blivit mycket goda vänner med de flesta som bor på orten och de är högt respekterade och omtyckta av dessa.
Det är bra jobbat! Att bli vänner med de flesta på en ort. Bortsett från det. Igen. Du vet det hur? Du har varit där och frågat alla?
Ingen arbetsgivare har något som helst att säga till om vad jag gör eller hur jag gör det på min fritid.
Du kanske tror det. Men om du gör eller skriver något som skadar din arbetsgivare tror jag att du kan få ett rätt så brutalt uppvaknande....
När de har service så...
Det där är ett fackuttryck som tyder på att du har nära kontakt med en eller kanske båda tjejerna! Du säger inte att du själv jobbat i branschen så det är sannoligt att du har lärt dig det av dem! Avslöjad skulle jag vilja påstå! Ang_elx flabb_flab
MEN. Jag vill påpeka att jag har egentligen inte ont av deras sätt.
1. Jag åker sällan charter. Och vid de få tillfällen jag gjort det så har jag ytterst sällan utnyttjat reseledarnas tjänster. Så jag bryr mig inte.
2. Om de, och arbetsgivaren, tycker att det är OK. Vad ska då jag säga? Fine by me! Men det stämmer inte med mina värderingar...
Jag bara tycker att man bör reflektera över vilka konsekvenser mitt uppförande, eller det jag skriver, kan medföra för mig själv och för andra!
Jag missunnar inte dem, eller någon annan att ha kul en kväll på Baren... Och i vissa lägen kan det vara helt OK att dansa på bardisken... Säg att det är 5 - 10 av tjejens gäster på samma bar den kvällen. Man tar några shots och stämningen är god och så blir det lite dans på bardisken... Inget ovanligt i Grekland... flabb_flab Rätt gjort så bjuder hon på sig själv och höjer säkert stämningen ytterligare. Och gästerna bjuder säkert på ett par shots... Men gjorde hon det som privatperson eller som reseledare för att peppa gästerna...? En intressant fråga! Ser du nu hur hur gränsen mellan fritid och arbete suddas ut? Och det är just där problemet ligger. Vara glad och ha kul men samtidigt uppträda så att jag fortfarande har gästerns/kundens respekt. Det är som att balansera på ett rakblad. Jag vet. Jag har jobbat som säljare sedan -75....
Men jag är inte äldre än jag kommer ihåg min egen ungdom... flabb_flab Den delen jag inte lyckats förtränga vill säga... Ang_elx Och jag har nog gjort värre grejer än så! MEN! Då hade jag inget ansvar för gäster eller kunder eller behövde tänka på någon form av offentlighet. Där kan det vara en helt annan situation idag!
Jag ser verkligen fram mot ditt svar hur det kommer sig att du har så ingående information om dessa tjejer! flabb_flab
reseledare
2010-11-28, 12:55
Jag forstar ju inte direkt grejen med att sitta och skriva om sana har grejer pa internet med manniskor man inte ens kanner.. Om ni tycker det ar sa illa, skriv och klaga till foretaget om hur deras reseledare bloggar istallet for att sitta och muttra over det hemma..
Men jag haller med er till bada delar, visst ska man kanske inte skriva for mycket om ens privatliv nar man arbetar for ett resebolag som reseledare.. Vissa resenarer kan ta illa upp.. Men man maste ju fa ha sitt eget liv utanfor jobbet ocksa, oavsett om man jobbar som reseledare, kassorska, industriarbetare osv.. Sa lange man inte beter sig ohyfsat, illa eller full infor gasterna eller skadar arbetsgivaren..
Vi som arbetar som reseledare alskar vart jobb, vi ar till for att gora alla resenarers semester till deras dromsemester.. Vi svarar pa bade glada samtal och skrikande klagomal.. Men nar vart arbete sedan ar slut for dagen, ska vi da lasa in oss pa vart rum alldeles ensamma och sitta och muttra over hur trakigt vi har det? Vi gar ut och ater tillsammans, vi gar till nagon bar och tar en drink tillsammans och pratar om vart liv.. Men vi som alltid ar kontakt med vara gaster dygnet runt valjer sjalva att inte vistas bland gasterna utanfor var arbetstid..
Vi gar hellre till en restaurang och ater dit vara gaster inte gar, vi gar hellre till en bar som vara gaster inte besoker.. Just for att vi ska kunna fa slappna av och ha roligt for oss sjalva..
Nu talar jag inte for alla reseledare, men jag dricker aldrig fore flygplatsdag, aldrig nar vi ska aka pa utflykt, aldrig nar vi jobbar tidigt och ska mota gaster.. Det ar sa respektlost for gasterna, och om en krissituation skulle uppsta ska man kunna hantera den PROBLEMFRITT, darfor ar det viktigt att alltid vara pa topp pa arbetstid! Inte full, inte bakis, pa TOPP! Just for att kunna ge det basta for gasterna och for att kunna hanter alla siutationer..
Men sen ska vi ocksa kunna ha ett liv utanfor arbetet, dar vi kan roa oss, dar vi kan ga ut och ta nagra drinkar, ha kul och dansa och umgas med lokalbefolkningen..
Jag sager som jag alltid sagt, som mina kollegor alltid sager, som alla andra mina kompisar i lokalinvanarna att sa lange man skoter sitt jobb problemfritt, kan hantera alla situationer, inte paverkar arbetsgivaren.. Sa ar man fri att gora vad man vill pa sin fritid!
Visst tjejerna kanske skriver mycket om att de festar och har kul pa sin fritid.. Men so what?? Det har val alla ungdomar pa helgerna i skandinavien ocksa? Det ar ju inte bara reseledarna som haller pa sa..
Det hade varit en annan sak om tjejerna skrev om hur trakigt och besvarligt jobbet var, hur irriterande alla gaster ar som klagar, eller nagot illa om foretaget eller arbetsgivaren.. Da hade det kunnat ga riktigt illa for tjejerna.. Men det enda dom gor ar att skriver om baksidan for en reseledares arbete..
Och om ni inte gillar det dom skriver om, varfor inte skriva direkt till dessa tjejer och lat dom sta till svars for vad dom skrivit istallet for att prata pa detta sett om dom..
Nog for att tjejerna sakert redan vet om denna trad, men sa har dom nog sakert annat for sig an att sitta har och forsvara sig sjalva.. Som t ex skota sitt jobb dom har! :-)
vBulletin® v3.8.8, Copyright ©2000-2025, Jelsoft Enterprises Ltd.