Visa fullständig version : Att slå sina barn...
En kväll äter vi middag på taverna Aithrio i Tinos stad. På det lilla torget framför tavernan leker en grekisk pojke i 7/8-årsåldern i den torrlagda fontänen. Plötsligt trillar han och skadar sig mot en av stenarna runt fontänen. Det blir ett sår på ryggen och han börjar gråta. Det är inget allvarligt alls, ett skrubbsår som blöder lite och det blir en liten blodfläck på tröjan.
Vad händer då? Kommer mamma och tröstar? Nej, mamma far ut i en svavelosande utskällning och grabben får stryk!!:eek: Fyra-fem rejäla örfilar som hade gjort ont även på en vuxen. Pojken gråter ännu mer. Sedan släpar mamma med sig honom till pappa som lugnt sitter på en bänk och röker. Efter att hon (antagligen) berättat vad som hänt får pojken en rejäl smäll också av pappa. Pojken gråter ännu mer. Efter en stund går familjen iväg och mamma skäller oavbrutet...
Hade detta hänt här i Sverige hade jag (förhoppningsvis) ingripit. Men hur är det egentligen i Grekland? Är det tillåtet/vanligt/accepterat att slå sina barn? Detta var inte enda gången, en gång såg vi t.o.m. en unge i barnvagn få ett par rejäla örfilar.
/kimmen
Monica P
2010-07-24, 13:21
Det är inte ovanligt. Ibland räcker det med hot: tha fas ksilo! Det är nog inställningen generellt, har man inte agat barnet har man inte skött barnuppfostran ordentligt. Ibland verkar det som om man klipper till (det busiga) barnet för att folk ska se att man sköter sitt jobb. Det skriks en hel del också.
Att inte barnen tar skada kan man som mild svensk förvånas över. Men det är väl som med fattigdom, som säges fördragas om den delas av alla.
Grekiska barn har en kontrastrik uppväxt: fruktansvärt hårt hållna men totalt bortskämda, får ni ihop detta är ni duktigare än jag. - Strax efter dasken eller öfilen gör de samma busstreck igen, alt. rusar till mormor som tar deras parti och börjar skälla på mamman.
Inte lätt detta!
Att inte barnen tar skada kan man som mild svensk förvånas över.
Inte fysisk skada kanske...
Men den här grabben måste ju tänka: "Jag måste passa mig när jag leker så jag inte ramlar och skadar mig, för då får jag stryk...:("
/kimmen
Grekiska barn har en kontrastrik uppväxt: fruktansvärt hårt hållna men totalt bortskämda, får ni ihop detta är ni duktigare än jag. - Strax efter dasken eller öfilen gör de samma busstreck igen, alt. rusar till mormor som tar deras parti och börjar skälla på mamman.
Det där har jag också reflekterat över. Inte ovanligt heller att samma person som gett ungen en hurring i nästa ögonblick tröstar och gullar:confused:
När jag ser sånt där så inser jag alltid att våld verkligen inte löser några problem. Ofta fortsätter ju den lille battingen efter att den fått dask, precis som du säger.
Marielou
2010-07-24, 15:09
Kanske hade pojken fått förhållningsorder om att inte leka vid/i fontänen. Så vad gör man som förälder? pratar snällt med barnen som svenska föräldrar eller tar i lite mer som grekiska föräldrar? Vad jag vet så har inte svenska barn mer respekt för sina föräldrar än grekiska barn. Jag tror inte att en örfil eller en dask gör barn illa eller att svensk uppfostringsmetod är bättre än grekisk. Grekiska barn är nog lyckligare än svenska barn och får mycket uppmärksamhet och kärlek både från familjen, släkten och samhället för övrigt. Jag tror inte att vi skall förfasa oss så mycket över sådant på vår semesterresa och absolut inte lägga oss i, du skall inte titta för mycket på grekiska barn, då drar du onda ögat till dem;) Min svägerska daskar sin son, ja jag känner inte en grek som inte tillämpar lättare aga. Precis som Monica skriver, barnen är otroligt bortskämda och älskade och kanske är en dask eller örfil något som återställler balansen för stunden, svårt för milda svenskar att förstå. Kanske borde svenskar läsa på lite mer om kultur och seder i det land de reser till, så slipper de bli chockade och överraskade av vad de sedan ser på plats.Svenskar borde inse att Sverige är unikt när det gäller mycket och att vi inte kan tvinga på resten av världen våra synpunkter. Monica skriver ju mycket om livet i det grekiska samhället, kanske du skulle skriva om grekisk barnuppfostran också ; ) så får turister inte en chockupplevelse av det slag som Kimmen fick.
Nu kommer det nog att bli liv i luckan Marielou;)
Ja, svenska föräldrar pratar med sina barn. Och jag håller nog på den metoden, hur etnocentriskt det än må vara;). I Sverige läser föräldrar böcker med titlar som Ditt kompetenta barn. I England sätter föräldrar ungar på the naughty spot. Och i Grekland ger föräldrar barnen en hurring.
Får jag välja så väljer jag nog första metoden. Och jag håller inte med dig om att svenska barn inte skulle ha mer respekt för sina föräldrar än vad grekiska barn har. Jag har sällan sett så mycket trots mot föräldrar som jag ser i Grekland, eller hört så uppkäftiga kommentarer från barnen när de tillrättavisas/ombeds göra något.
Och jag tycker kimmens reaktion är väldigt, väldigt sund.
Jag har fått stryk när jag var liten. Man slog mig med klädhängare tex. Jag var rädd. Jag lärde mig - att känna hat. Jag lärde mig också att göra saker i hemlighet, att bli listig, för att inte åka fast.
Jag har två barn, den ena lugn och den andra livlig. Den ena lillgammal och behaglig, den andra mer slarvig, egoistisk och "lyssnar inte", men väldigt charmig. Båda har sina sidor!
Jag har temperament och när det har blivit stressiga situationer när ungarna inte lyssnar, vad har jag gjort? Testat olika metoder! Det snabbaste och lättaste är ju att gorma och gapa, låta sin egen frustration komma ut. Bara förbjuda. Du får inte! Men det funkar inte så bra... i längden. Du skapar inget bra team på det sättet.
Det som har gett bäst resultat är att prata, förklara. Ställa ultimatum som man sen också håller. Visa orsak och verkan, "Nu gjorde du såhär och se hur det blev!". Förklara, förklara, och säga NEJ och sedan hålla fast i det.
Inte jamsa och ge efter, vara fast. Försöka vara rättvis och väcka empati, sympati hos ungarna. Att de skall också skämmas när de gör något dumt och ber om ursäkt.
Grannen har låtit sin flicka leva fritt utan gränser i 5 år och försöker nu "fostra" med gap och bannor. Barnet ylar och slår bakut. Herregud vilken cirkus!
Jag har också sett bevis på det "grekiska sättet" att fostra barn, tex en kille på 3-4 år som får "Nej, nej - gör inte det - annars går vi hem" och killen fortsätter, utmanar, kastar sand på sin mor. Och inget händer. Killen flinar och kastar lite till, på mor och syster. Man hotar, men sedan får barnet inget straff. Man gräver en grop åt sig själv, ungarna tar över.
Och sedan dessa örfilar som delas ut, vad lär man sig? Jo, att vara rädd. Barnet känner inte respekt, utan rädsla. För man får ingen förklaring, bara ett straff.
Ser jag någon slå sitt barn i Sverige så går jag fram och säger:"Det är förbjudet att slå sitt barn - jag kan anmäla dig för detta." Man blir inte poppis, men det struntar jag i.
Admirala
2010-07-24, 18:03
Jeg har heller ikke tro på at fysisk avstraffelse hjelper. Og jeg synes det er en uting å slå sine barn.
Samtidig har jeg greske venner som gir sine barn et dask på rumpen hvis de er veldig ulydige. Jeg sier ikke noe om det, fordi jeg mener at så lenge de ikke fysisk skader sine barn er det ikke min bisniss hvordan folk velger å oppdra barna sine - men også fordi jeg kan se at de overøser sine barn med enormt flere kjærtegn og mye mer kos og gode ord enn hva mine norske venner (som aldri slår) gjør. Det siste kunne kanskje vi nordboere lære noe av?
Jag skulle då inte kunna hålla tyst om jag såg någon slå ett barn. Även om jag är i Grekland som turist så tänker jag inte ta "seden dit jag kommer"... :mad: Grekland har förbud mot barnaga (infördes 2006) och har skrivit under barnkonventionen precis som de flesta andra länder i europa. Barnaga är ett vidrigt brott och varje medmänniska måste ta sitt ansvar och både anmäla samt försöka förhindra om man ser. Man slutar väl inte vara medmänsklig för att man är på semester :eek: Det får mig att må illa att folk kan anse att en"dask" kan vara OK...__D__D
Malin
Monica P
2010-07-24, 20:41
Vi har tre barn , alla vuxna och utmärkta personer och goda medborgare... . Vi var strängast med nr 1, slappare med nr 2 och nr 3 fick växa upp med metoden" de andra två har blivit såna prima personer så det blir nog bra med sladden också".
Stryk stod inte på schemat men far har väldigt svarta ögonbryn, och dem drog han ner titt och tätt. Högljudd var han också ibland.
Man måste sätta gränser, inte klarar ett barn det. Men våld är totalt förkastligt.
Jag skulle då inte kunna hålla tyst om jag såg någon slå ett barn. Även om jag är i Grekland som turist så tänker jag inte ta "seden dit jag kommer"... :mad: Grekland har förbud mot barnaga (infördes 2006) och har skrivit under barnkonventionen precis som de flesta andra länder i europa. Barnaga är ett vidrigt brott och varje medmänniska måste ta sitt ansvar och både anmäla samt försöka förhindra om man ser. Man slutar väl inte vara medmänsklig för att man är på semester :eek: Det får mig att må illa att folk kan anse att en"dask" kan vara OK...__D__D
Malin
Jaa...vad är egentligen "att ta seden dit man kommer"? Inte kan det väl betyda att att man accepterar vilka dumheter som helst!?Om en liten världsmedborgare utsätts för kränkande behandling så är det väl helt normalt att reagera på detta.Hoppas som du att medmänskligheten följer med på semestern;) Carola
Detta är ju en väldigt svårt sak att diskutera. Och jag tänker inte hälla bensin på elden genom att kommentera tidigare inlägg.
Men jag har sett Stelios ge lille Nicko-sonen rejäla hurringar, och han var ett riktigt busfrö när han var liten, för att strax efter ta honom i famnen och trösta honom. Snacka om dubbla budskap.
Jag är uppvuxen på 50- och 60-talet och har smakat "Rottingen"... Ett antal gånger. Gjorde det mig till ett "bättre" barn? Knappast. Men det gjorde att jag funderade på om nästa bus verkligen var värt risken.... Som när jag kunde ha bränt ner hela huset eftersom jag försökte sätta eld på en Kälke i källaren...... Ang_elx snyft_drop
Barn är oslagbara. Som någon skrev för några år sedan. Men jag förstår föräldrar som tappar tålamodet och i frustration ger sitt barn en dask i ändan. Det är inte rätt, men jag kan förstå det.
Sedan finns det stora kulturella skillnader i barnuppfostran mellan Sverige och Grekland. Och det är svårt för oss att "lägga oss i" när vi är där som besökare några veckor om året....
Inte kan vi väl fostra människorna, men vi kan ju konstatera vilken väg vi skall gå, vad som känns rätt och riktigt.
Och nog kan man ingripa om man känner att det är väldigt fel, men är det någon som verkligen gör det?
Detta må vara kontroversiellt men... Om ett barn i Grekland får en uppfostrande hurring är det inget mot de 7- 8- 9-åriga barn som tvingas till prostitution i vissa Asiatiska länder. Eller alla de barn som svälter ihjäl i Afrika... Oavsett hur illa man tycker om en hurring i Grekland så finns det viktigare saker att fokusera på!
Jag har heller inte någon förståelse för att man blir så chockad över att barnaga fortfarande existerar, herregud, då vet man väldigt lite om världen.
Vem är det som är "chockad"???
Ja, barnaga existerar på många håll i världen. Det betyder inte att jag måste tycka att det är okej för att det "tillhör" en viss "kultur". Då är man väldigt farligt ute...:eek:
Den som tycker att det är okej att klappa till sitt barn om det inte lyder, bör ju i konsekvensens namn även tycka att det är okej att klappa till sin fru/man/sambo om hon/han inte gör som man vill...
För den delen förekommer barnaga även i Sverige, i svenska familjer.
...att så många verkar helt okunniga om seder och bruk i andra länder.
Är man "okunnig" om man tycker illa om en av ett annat lands "seder"?
/kimmen
Den som tycker att det är okej att klappa till sitt barn om det inte lyder, bör ju i konsekvensens namn även tycka att det är okej att klappa till sin fru/man/sambo om hon/han inte gör som man vill...
Vilket ju också många gör, både i Grekland och i Sverige.
Vad gäller barnaga: Jag brukar anklagas för att vara kulturrelativist men i fallet med barnaga tycker jag att det är så jätteenkelt:
Det är ALDRIG rätt att bära hand på ett barn. Inte i någon kultur över huvud taget. Alvedonreklamen har helt rätt: Är man stor måste man vara snäll.
Och för min del har det inget att göra med "Jag är svensk och vet bäst" - inte heller jag gillar den attityden. Men frågan om barnaga är tack och lov väldigt lätt att ta ställning till. Och jag förstår din reaktion kimmen helt och fullt.
Athanasia
2010-07-25, 13:08
Sorry
Marielou
2010-07-25, 13:22
Har jag skrivit att det är okey med barnaga för att det tillhör en viss kultur? Du är ute och cyklar!
Då förstår ni mig inte alls, tyvärr. Att jag skrev att jag hellre diskuterar med greker än svenskar beror helt på kommentarer som Athanasias.
Inte har jag heller skrivit att man är okunnig för att man inte tycker om andra länders seder. Ni tar ju inte till er vad jag skriver. Det var absolut inte så jag skrev.
Nu framstår jag som någon som är för barnaga, herregud hur kan det spåra ur så här?
Det är typiskt svenskt om någon har ett annat sätt att se på något då blir man nästan mobbad för detta och framställd som något monster.
Hoppas verkligen präktiga kimmen att du nästa gång i Grekland och ser barnaga lägger dig i, men det är svenskar för fega att göra? eller hur? eller varför gjorde du ingenting? Skall du nu behöva leva med den här upplevelsen resten av ditt liv, stackare.
Förrästen Nilam, vad gör du om du befinner dig i ett land där en kvinna stenas till döds? rusar du fram och försöker avbryta? Det kanske låter helt absurt, men ibland måste man lägga band på sina känslor, speciellt om du gästar ett annat land. Det är inte samma sak som att man accepterar handlngen, eller hur? och inte samma sak som att man tycker att handlingen är aldrig så avskyvärd, eller hur?
Jag skulle aldrig besöka ett land där sådant händer...:mad: Och jag förstår faktiskt inte varför man ska "lägga band på sina känslor" om man ser ett barn fara illa...Det är fegt och ynkligt anser jag.
Malin
Nu framstår jag som någon som är för barnaga, herregud hur kan det spåra ur så här?
Det är typiskt svenskt om någon har ett annat sätt att se på något då blir man nästan mobbad för detta och framställd som något monster.
Hoppas verkligen präktiga kimmen att du nästa gång i Grekland och ser barnaga lägger dig i, men det är svenskar för fega att göra? eller hur? eller varför gjorde du ingenting? Skall du nu behöva leva med den här upplevelsen resten av ditt liv, stackare.
Hur tycker du själv att du framställt dig? :confused:
Malin
Hoppas verkligen präktiga kimmen att du nästa gång i Grekland och ser barnaga lägger dig i, men det är svenskar för fega att göra? eller hur? eller varför gjorde du ingenting?
Ja, jag kanske är för feg. Jag är kanske inte lika fantastiskt modig som du.
Jag gjorde ingenting för att jag inte visste vad jag skulle göra. Vad skulle du gjort??
Skall du nu behöva leva med den här upplevelsen resten av ditt liv, stackare.
Nej, det behöver jag inte. Jag har sett mer bråk, slagsmål och misshandel än vad du tror.
/kimmen
Marielou
2010-07-25, 13:37
Skall man lägga band på sina känslor om ett barn far illa?
VEM i H.....e har sagt att man skall göra det? Citera mig inte och påstå något sådant precis som om det förknippas med mina åsikter! Jag har inga sådana åsikter, det här är helt sjukt. Jag är nog den förste av er alla som skulle anmäla eller blanda mig i gatuvåld eller annat, jag tror ni är för fega för detta "stor i orden, liten i handling" vilket den som förfasade sig och inte ingrep har visat.
Gå in på ett grekiskt board och ge uttryck för era åsikter om att grekiska barn far illa för att de får en dask eller örfil. Det skulle vara intressant att se vilket mottagande era åsikter får, de kanske inte är lika lätta att sätta sig på som någon som "borde" vara svensk i sina tankegångar.
Lycka till!
Athanasia
2010-07-25, 13:42
Har Du barn själv ?
MarieLou, läs igenom vad du själv skriver...du pratar emot dig själv hela tiden.
Anledningen till att jag startade den här tråden var inte att jag "förfasade" mig, utan för att jag undrade om det är tillåtet/vanligt/accepterat att slå sina barn. Det har jag fått svar på.
/kimmen
Marielou
2010-07-25, 14:00
Du Kimmen, det är det jag menar, vad skulle du egentligen ha gjort? Jag menar inget illa i min diskussion. Många här är dock stora i orden och små i handling. Du undrade vad jag skulle ha gjort? jag har lagt mig i (inom familjen) och blivit tillrättavisad, jag är svensk och borde inte lägga mig i, försök så får du se! Det jag skriver är inte bara taget utifrån luften. Jag hade inte lagt mig i den episoden du bevittnade och det har inget med mod eller brist på empati att göra. Ingen skall behöva lägga band på sina känslor, men vi kan inte bara rusa fram och påstå saker som att greker "misshandlar" sina barn för att de får en örfil. Jag är emot misshandel och våld, ingen skall påstå något annat. Jag skiter fullständigt i hur jag har framställt mig, ni får tycka vad ni vill. Tål ni inte att höra mina åsikter, kanske ni skulle pröva med ett par grekers, eller ett par arabers!
TAck för mig!
. Många här är dock stora i orden och små i handling.
men vi kan inte bara rusa fram och påstå saker som att greker "misshandlar" sina barn för att de får en örfil.
Hur vet du att vi är "små i handling" :confused: Jag har ett yrke som kräver att jag reagerar och agerar.
Men du skriver ju klart och tydligt här att en örfil inte är misshandel enligt dig :mad:
Marielou
2010-07-25, 14:40
Hur vet du att vi är "små i handling" :confused: Jag har ett yrke som kräver att jag reagerar och agerar.
Men du skriver ju klart och tydligt här att en örfil inte är misshandel enligt dig :mad:
Tänker inte fortsätta den här diskussionen, tänker inte ens läsa mer. Jag avsåg inte att skriva en följetång om detta.
Vi diskuterar Grekland, eller är det där du agerar?
Här i Sverige har vi förbud mot barnaga det behöver vi inte ens diskutera.
Är örfil misshandel? Jag har inte ens påstått att det är rätt i Grekland, vad jag påtalade var de kulturella skillnaderna i uppfostran och att en örfil inte behöver betyda att greker misshandlar sina barn.
Som sagt, mina svägerskor daskar sina barn och jag har inte sett att de far illa, de växer upp till härliga grekiska barn trots en eller annan dask/örfil. Svenskar har alltid en tendens till att överdriva allting.
Det är väl det som vi diskuterade, en örfil eller en dask? eller var det misshandel och våld vi diskuterade? jag tror inte att vi ligger på samma nivå i diskussionen.
[quote=Marielou;214941Det är väl det som vi diskuterade, en örfil eller en dask? eller var det misshandel och våld vi diskuterade? jag tror inte att vi ligger på samma nivå i diskussionen.[/quote]
Nej, vi ligger nog inte på samma nivå alls...
Enligt mig är örfil/dask lika med misshandel/våld.
Som jag skrev tidigare så har även Grekland en lagstiftning från 2006 där barnaga är förbjudet...
spartacus
2010-08-24, 20:09
Jag fick stryk när jag var liten. Men stryk menar jag inte hänsynslös misshandel, utan helt enkelt en tillrättanvisning. Jag blev varken kriminell eller misshandlar folk, inte heller har jag psykiska problem. Jag fick värre slag på mig när jag tränade kampsport eller spelade fotboll.
De gångerna min far agade mig hade han fog för iaf i mina ögon. Jag var en sk ζωηρο παιδη:D, eller som min pappa kallade mig καρνιβαλος:p
Bara grejen är föräldrar som slår sina barn sedan överröser dem med kärlek och presenter, så inser de väl innerst inne att de har gjort fel.
/Netwolf
Vad jag har forstatt sa har barnagan borjat avta lite i Grekland. T.ex de flesta som ar i 30-arsaldern (som jag traffat) sager att de blev slagna som barn men att "det var pa den tiden det" och att de flesta inte tanker sla sina egna barn nar de far. Min man som ar 35 blev slagen nar han var barn men hans syster tex som ar mycket yngre, runt 20, blev inte slagen nar hon vaxte upp. Da hade uppfostringsmetoderna andrats lite.
Jag blev verkligen beklämd senast vi var i Grekland, över hur flera grekiska föräldrar behandlade sina barn. Jag såg flera exempel på föräldrar som satt och läste sina tidningar eller tittade på teve, och då barnen kom fram för att säga något fick de en örfil eller blev bortsläpade till andra sidan bordet, dragna i håret. Barnen hade på inget sätt betett sig illa. Det här var små barn. 2-5 år gamla. På en långtråkig färgetur.
Mina egna 5-åringar frågade med tårar i ögonen "varför gjorde mamman så?".
Det här handlade inte om barn som gjorde bus och fick en örfil för det. Det värsta var den lille pojken i 3-års åldern, som gick fram till sin mamma när hon läste en tidning, fick en örfil och sedan kissade på sig. Jag misstänker att det var det han vill säga till sin mamma. När han kissat på sig började pappan gapa och skrika och så fick pojken ytterligare en örfil för att byxorna var blöta.
Den båtresan var ingen vidare inledning på semestern. Fick verkligen magont. Det värsta var att dom var inte ensamma att bete sig som svin mot sina barn. Vid bordet bredvid blev en två-åring släpad i håret när han reste sig ur sin stol (där han suttit i ca 20 minuter) och gick fram till föräldrarna. Släpad i håret tillbaka till stolen och sedan bryskt nedtryckt i stolen igen. Den lille skrutten grät hejdlöst, ingen tröstade.
Det var då mina egna barn tårögda frågade varför mamman gjorde så.
Men fy så hemskt! Det är jag glad att jag aldrig har sett, jag hade blivit skogstokig. Stackars ungar:(
vBulletin® v3.8.8, Copyright ©2000-2024, Jelsoft Enterprises Ltd.