Monica P
2009-10-05, 07:47
Upptagen av familj och jobb- jag hade inte så stor möjlighet att träffa andra svenska ungdomar. Det fanns en Monica i Pireus, gift med en kapten, henne besökte jag nån gång. Så var det journalisten Ariadne Wahlgren, men hon var alltid på språng.
Göteborgska Anita bodde ganska nära. Hon hade också småbarn, så vi möttes ofta halvvägs och gick långa barnvagnspromenader tillsammans. Det kändes skönt att få prata svenska ibland. - Gissa om vi hade gemensamma erfarenheter...småbarn...svärmödrar...äkta män...
Anitas man hade bott i Göteborg också, och talade svenska med göteborgsbetoning, det lät faktiskt festligt.
Vi har fortfarande en hel del kontakt, nu när vi är stadgade mormödrar.
Jag ser på ett foto där jag just klippt av mig mitt långa hår. Anita ser belåten ut, det var hon som fick mig till det.
I Sverige och på andra håll höll modet på att ändras: kvinnor slängde BH-arna och hårrullarna, männen blev skäggiga och långhåriga. Afghanpälsar sågs överallt. Vi i Grekland höll fortfarande en stramare stil. Det var ju juntan som styrde och "vanligt folk" gjorde helst inget som kunde väcka misstankar om opposition.
Göteborgska Anita bodde ganska nära. Hon hade också småbarn, så vi möttes ofta halvvägs och gick långa barnvagnspromenader tillsammans. Det kändes skönt att få prata svenska ibland. - Gissa om vi hade gemensamma erfarenheter...småbarn...svärmödrar...äkta män...
Anitas man hade bott i Göteborg också, och talade svenska med göteborgsbetoning, det lät faktiskt festligt.
Vi har fortfarande en hel del kontakt, nu när vi är stadgade mormödrar.
Jag ser på ett foto där jag just klippt av mig mitt långa hår. Anita ser belåten ut, det var hon som fick mig till det.
I Sverige och på andra håll höll modet på att ändras: kvinnor slängde BH-arna och hårrullarna, männen blev skäggiga och långhåriga. Afghanpälsar sågs överallt. Vi i Grekland höll fortfarande en stramare stil. Det var ju juntan som styrde och "vanligt folk" gjorde helst inget som kunde väcka misstankar om opposition.