Monica P
2009-09-29, 13:43
Aten 1967, -68, -69...inte är det så länge sen, egentligen, och stadens puls fanns då, finns nu. Ingen svår stad att hitta i eller känna sig hemma i. Den har växt ofantligt, har en alldeles omöjlig stadsplan för att rymma så mycket folk och bilar , men i små portioner är det en jätteintressant stad med allt inom gångavstånd.
När vi ville roa oss blev det oftast bio eller utflykter. Endast penningstarka kunde gå på bouzoukiklubb eller liknande. Bio var däremot mycket billigt och populärt. TV fanns fortfarande inte i alla hem, och bara svart-vit sådan om man hade råd att skaffa en.
På sommaren gick man helst på en utomhusbio. Filmduken var en husvägg, salongen en rivningstomt eller ett platt tak. Omkringboende satt på sina balkonger och tittade. Kanske de tröttnade snart, eftersom filmerna kördes non-stop, man kunde se slutet först om man ville och sitta hela kvällen om man ville.
Vanliga biosalonger fanns också i massor, med olika klassificering efter tjusighetsgrad och färskhetsgrad på filmerna.
Vi såg Mandomsprovet, Fantasia, Bonny and Clyde, Krakatua, Dr Zjivago...
Ibland tog vi färjan till Salamina. Vi packade en utflyktskorg och åkte iväg över hela dan, badade och fiskade medan svärfar fick sin retsina på tavernan. Vilken otur att jag inte har något kort på S med en massa bläckfiskar som han i brist på väska stoppade in i badbyxorna!
Ett annat blygsamt nöje var att åka buss. Lillan och jag klev på en av de många bussar som gick förbi vårt hus, sa "terma" och åkte till sluthållplatsen. Klev av, gick en sväng, åt glass eller yoghurt, for hem igen.
Vi gick längs stränderna: Faliron, Tsitsifies, Edem, Kalamaki, Agios Kosmas, Glyfada, Voula, Vouliameni, Varkiza. De var inte inhägnade och entrébelagda då. Inte särskilt rena heller, men miljö var ett ord som inte var i folks medvetande då, inte i Sverige heller.
Vi såg stora delar av Aten på detta sätt, billigt och bra.
Gamla flygplatsen Ellinikon var en stor transithamn förut. Där kunde man stå på taket och titta på flygplan eller beundra vackra kvinnor i sari eller arabisk utstyrsel - eller le åt rödbrända nordiska turister...
När vi ville roa oss blev det oftast bio eller utflykter. Endast penningstarka kunde gå på bouzoukiklubb eller liknande. Bio var däremot mycket billigt och populärt. TV fanns fortfarande inte i alla hem, och bara svart-vit sådan om man hade råd att skaffa en.
På sommaren gick man helst på en utomhusbio. Filmduken var en husvägg, salongen en rivningstomt eller ett platt tak. Omkringboende satt på sina balkonger och tittade. Kanske de tröttnade snart, eftersom filmerna kördes non-stop, man kunde se slutet först om man ville och sitta hela kvällen om man ville.
Vanliga biosalonger fanns också i massor, med olika klassificering efter tjusighetsgrad och färskhetsgrad på filmerna.
Vi såg Mandomsprovet, Fantasia, Bonny and Clyde, Krakatua, Dr Zjivago...
Ibland tog vi färjan till Salamina. Vi packade en utflyktskorg och åkte iväg över hela dan, badade och fiskade medan svärfar fick sin retsina på tavernan. Vilken otur att jag inte har något kort på S med en massa bläckfiskar som han i brist på väska stoppade in i badbyxorna!
Ett annat blygsamt nöje var att åka buss. Lillan och jag klev på en av de många bussar som gick förbi vårt hus, sa "terma" och åkte till sluthållplatsen. Klev av, gick en sväng, åt glass eller yoghurt, for hem igen.
Vi gick längs stränderna: Faliron, Tsitsifies, Edem, Kalamaki, Agios Kosmas, Glyfada, Voula, Vouliameni, Varkiza. De var inte inhägnade och entrébelagda då. Inte särskilt rena heller, men miljö var ett ord som inte var i folks medvetande då, inte i Sverige heller.
Vi såg stora delar av Aten på detta sätt, billigt och bra.
Gamla flygplatsen Ellinikon var en stor transithamn förut. Där kunde man stå på taket och titta på flygplan eller beundra vackra kvinnor i sari eller arabisk utstyrsel - eller le åt rödbrända nordiska turister...