Monica P
2009-09-16, 09:42
Sonen M och hans jättetrevliga älskade K gifte sig i februari i Sverige.Vi kunde inte åka ifrån en sjuk släkting, och så blev det bestämt att vi skulle fixa bröllop och fest här på Kalymnos i september i stället.
Εnkelt.
Nej.
Sonen är visserligen döpt här som barn, enligt konstens alla regler. Men då var det 1974, Cypernkris, vi drog iväg från Grekland så fort vi hade möjlighet, och han blev aldrig registrerad i de officiella registren här. Alltså kunde vi inte utverka papper på att han var ogift enligt den ortodoxa ordningen...som inte godtar vigslar efter annan ordning...
Sonhustrun, döpt i Sverige enligt protestantisk ordning, var efter bröllopet i februari alltså gift, alltså kunde hon inte få papper på att hon var ogift, och inga kyrkor gillar bigami....
Sonhustrun utverkade svenska papper på dem båda från skattemyndighet och pastorsämbete och jag vet inte vad, fick dessa översatta till engelska, fars namn, mors namn, alla tänkbara uppgifter, stämplar, stämplar. Jag fick dessa engelska papper översatta till grekiska av en advokat här på ön, underskrifter, stämplar, fler stämplar, 70 euro tack...
Vi gick till lokala pastorsämbetet med alla dessa papper och förklarade situationen. Total förvirring. Dom är ju gifta? Då kan dom inte gifta sig igen. Eller???
Vi vecklade in "despoti", den högste kyrkochefen, i problemet. Efter flera ingående diskussioner lovade han personligen att utverka vigseltillstånd under två förutsättningar:
Αtt K skulle skriva under en försäkran att framtida barn ska döpas enligt ortodox ordning
Att M skulle skriva under en försäkran att han inte var gift under ortodox ordning annorstädes
Något osäker började jag förbereda allt omkring: Vilken kyrka, präst och restaurang som skulle bli aktuell, lång lista på inbjudna...inget man fuskar ifrån sig här när man har stor släkt och många vänner.
Så snart ungdomarna kom hit i förra veckan drog vi till pastorsämbetet igen med den präst vi vidtalat. Säkert två timmar tog det innan allt var klart, för översättaren hade gjort ett dåligt jobb och blandat ihop en del namn. En ung datorkunnig präst fixade slutligen till dokumenten som undertecknades av ungdomarna och två betrodda vittnen. Ett antal stämplar, 53 euro, skatt , 18 euro - KLART!!!!
Sen gick allt som på räls. Restaurangen bokad sen tidigare, men nu visste jag att c:a 200 personer skulle komma, och bestämde menyn.
På bröllopsdagens morgon åkte två tonårsflickor ur bekantskapakretsen, brudgummen och jag till kyrkan och dekorerade lite, med blommor och tyll en av kyrkans vita mattor - det tilldrog sig utomhus på gården utanför Agios Jannis i Masouri med en bedövande utsikt mot Telendos och havet- sen till restaurangen Drosia i Melitsaha och dekorerade även där. Vi strödde ut stora olikfärgade glaspärlor på borden och satte upp blommor här och var, enkelt men det blev mycket vackert.
Bruden och hennes följe - mest svenskar- kom i en blomsterprydd tutande bil till torget i Masouri, gick sen uppför den långa trappan till svensk fiolgånglåt, möttes på krönet av brudgummen med stor bukett. Själva vigselakten var mycket vacker med två alternerande präster och en mängd ritualer som vi inte har i svenska kyrkan. Efteråt ställde vi opp oss i rad, alla anhöriga och pusskalaset tog vid.
Festen blev jättelyckad med mat och grekisk musik och svenska inslag av stämningsfull fiol och ā capellasång, och hur mycket dans som helst.
Som ganska lättade brudgumsföräldrar var vi de sista som lämnade restaurangen, och det surrar fortfarande i mina öron....
Roligt var det och jag tror att alla var eniga om att det var en fin tilldragelse.
Εnkelt.
Nej.
Sonen är visserligen döpt här som barn, enligt konstens alla regler. Men då var det 1974, Cypernkris, vi drog iväg från Grekland så fort vi hade möjlighet, och han blev aldrig registrerad i de officiella registren här. Alltså kunde vi inte utverka papper på att han var ogift enligt den ortodoxa ordningen...som inte godtar vigslar efter annan ordning...
Sonhustrun, döpt i Sverige enligt protestantisk ordning, var efter bröllopet i februari alltså gift, alltså kunde hon inte få papper på att hon var ogift, och inga kyrkor gillar bigami....
Sonhustrun utverkade svenska papper på dem båda från skattemyndighet och pastorsämbete och jag vet inte vad, fick dessa översatta till engelska, fars namn, mors namn, alla tänkbara uppgifter, stämplar, stämplar. Jag fick dessa engelska papper översatta till grekiska av en advokat här på ön, underskrifter, stämplar, fler stämplar, 70 euro tack...
Vi gick till lokala pastorsämbetet med alla dessa papper och förklarade situationen. Total förvirring. Dom är ju gifta? Då kan dom inte gifta sig igen. Eller???
Vi vecklade in "despoti", den högste kyrkochefen, i problemet. Efter flera ingående diskussioner lovade han personligen att utverka vigseltillstånd under två förutsättningar:
Αtt K skulle skriva under en försäkran att framtida barn ska döpas enligt ortodox ordning
Att M skulle skriva under en försäkran att han inte var gift under ortodox ordning annorstädes
Något osäker började jag förbereda allt omkring: Vilken kyrka, präst och restaurang som skulle bli aktuell, lång lista på inbjudna...inget man fuskar ifrån sig här när man har stor släkt och många vänner.
Så snart ungdomarna kom hit i förra veckan drog vi till pastorsämbetet igen med den präst vi vidtalat. Säkert två timmar tog det innan allt var klart, för översättaren hade gjort ett dåligt jobb och blandat ihop en del namn. En ung datorkunnig präst fixade slutligen till dokumenten som undertecknades av ungdomarna och två betrodda vittnen. Ett antal stämplar, 53 euro, skatt , 18 euro - KLART!!!!
Sen gick allt som på räls. Restaurangen bokad sen tidigare, men nu visste jag att c:a 200 personer skulle komma, och bestämde menyn.
På bröllopsdagens morgon åkte två tonårsflickor ur bekantskapakretsen, brudgummen och jag till kyrkan och dekorerade lite, med blommor och tyll en av kyrkans vita mattor - det tilldrog sig utomhus på gården utanför Agios Jannis i Masouri med en bedövande utsikt mot Telendos och havet- sen till restaurangen Drosia i Melitsaha och dekorerade även där. Vi strödde ut stora olikfärgade glaspärlor på borden och satte upp blommor här och var, enkelt men det blev mycket vackert.
Bruden och hennes följe - mest svenskar- kom i en blomsterprydd tutande bil till torget i Masouri, gick sen uppför den långa trappan till svensk fiolgånglåt, möttes på krönet av brudgummen med stor bukett. Själva vigselakten var mycket vacker med två alternerande präster och en mängd ritualer som vi inte har i svenska kyrkan. Efteråt ställde vi opp oss i rad, alla anhöriga och pusskalaset tog vid.
Festen blev jättelyckad med mat och grekisk musik och svenska inslag av stämningsfull fiol och ā capellasång, och hur mycket dans som helst.
Som ganska lättade brudgumsföräldrar var vi de sista som lämnade restaurangen, och det surrar fortfarande i mina öron....
Roligt var det och jag tror att alla var eniga om att det var en fin tilldragelse.