Fina Stränder

[Elisabet]

Jodå, jag har dåligt minne, men inte SÅ dåligt. Jag MINNS att denna fråga har diskuteras förr, flera gånger till och med. Men vadå, fina stränder är ju en viktig del i greklandsvistelsen för många!

Men vad är då en Fin Strand?

Sand, grus, sten, klippor, stor, liten, smal, bred, långgrund, tvärdjup, taverna, strandbutik, solstolar, parasoll, vattensport, musik, enslig, tom, välbesökt, omgiven av berg, skog, öppet landskap, lättillgänlig eller svåråtkomlig?

OJ vad jag önskar att det fanns ett kodsystem som inte går att missförstå när man pratar om Fina Stränder

[Admirala]

Bra spørsmål, Elisabet!

Fin strand for meg er:
Sand, langgrunn, solstoler, parasoll, lettilgjengelig og et sted hvor man i det minste får kjøpt vann. Trenger ikke ha den for meg selv, men den må ikke være full heller, særlig ikke av hylende, sandsparkende unger og folk som spiller ymse ballspill over hodet på meg (eller med hodet mitt).
Får jeg dette, er jeg fornøyd.
Store krav? Neida Har en sånn strand like i nabolaget

Klippor eller sten, ej långgrund, kringliggande natur med doftande pinjeträd. En bra taverna i närheten med grekisk, lågmäld musik. Solstolar är ett måste, det blir så hårt att ligga annars, likaså parasoll (den grekiska solen är stark och farlig). Helst så lite folk som möjligt, men på tavernan får det gärna sitta några gubbar och spela tavli.

[Riitta]

En fin strand för mig är:
Inte för stor,men inte jätteliten heller.
Det får gärna vara andra människor där också,men inte för många. Man skall kunna hitta en liten plätt för sig själv.Gärna några träd för att finna lite skugga. Gärna bra miljö för snorkling. Inte för långgrunt.
Det får finnas någon trevlig taverna i närheten också.

Riitta

[Lindiz]

En bra strand har fin sand att bygga med. Stranden ska helst ligga skyddad från vind. Långrund, gärna lite växtlighet så man kan hitta skugga åtminstone för ryggan med vatten i. Vi är så korta perioder på stranden så vi kan ha sol den tiden vi vistas där. Det gör inget om man kan köpa glass eller så nära, men jag tar lika gärna en ensligt belägen strand.

Bäst mår jag om det är LÅÅÅÅNGT till närmsta "granne" men om folk promenerar förbi där vi vistas - vi har ändå nåt att titta på.

Tidigare brydde jag mig inte om långgrund, finkornig sand, skugga etc. Men med Junior i släptåg har det blivit viktigare än bra snorkling.
Fast nu blir han fyra till sommaren så snart är han väl snorkare han med!

[Assar]

En fin strand är själva vattnet. Sand, sten, grus eller s k pebbles är ointressant. Det är vattnet, det ska vara turkost, grönt, blått eller något mittemellan. Det ska vara vågigt, klart och bränningarna ska slå in mot land.

Ett bra exempel på bra stand är västra Lekfas (bäst), Fallasana på Kreta, Sydvästra Naxos, norra Samos och många på Skiathos/Skopelos t ex.
Det vilda, blåa ibland småsteniga...

Vattnet ska vara klart, med flera meters sikt, som på nordspesten på Kefallionia.

Varför är vattnet så klart o blått o vildt vid Porto Katsikti, Ergemmi och Kathtisma och vid Fiskardo i Joniska havet?
Bara Gud vet sa en grekiskt reseguide..............

[Gita]

Och då säger jag - ingen sandstrand - för då blir det grumligt vatten och inga fiskar. Stenstrand, klippor, helst en vik. Inga vågor - då blir vattnet oroligt, grumligt. Stilla, klart vatten. Fiskar...

Några få solstolar, inga busande barn (förlåt!), bara lugn och ro. En parasoll, så man kan ligga och läsa en bra bok på eftermiddan, när man har ätit en god lunch på tavernan. En kylväska med en kall Mythos i!

Och ingen radio/bandspelare, inga bananbåtar, ingen strandtennis.

Lakki beach på Karpathos.