Igår på Dimitris Basis konsert ...

[sjöborren]

Var det förvånansvärt få svenskar. Den fullsatta salongen tog
500 personer. Av dessa var kanske 10, 20, svenskar, resten
greker. På scenen fanns förutom Dimitris tre andra män: på gitarr,
bouzouki, samt dragspel. Dessutom den närmare 500 man
starka kör och som kunde alla Theodorakis texter. Magiskt!
Dimitris sjöng aldrig ensam utan alltid tillsammans med publiken.

Personligen behöver jag inte kunna språket för att tycka om grekisk
musik. Jag lyssnar med hjärtat. Som att tycka om fågelsång trots
att man inte förstår vad de sjunger. Under den tre timmar långa
konserten klev det vid flera tillfällen upp greker på scenen och började
dansa.

Där vi satt, nära scenen, observerade jag dom på första raden.
Ena halvan sjöng, klappade takten och "dansade med överkroppen".
På andra halvan där den grek-ortodoxa ärkebiskopen med sällskap
satt, var det något stillsammare.

Det enda tråkiga var att jag inte förstod vad som sades mellan sångerna.
Och att vi, till skillnad från Göteborg, inte kunde få något att äta. Önskat
jag kunnat fått njuta av ett glas Retsina eller en Ouzo.

Sjöborren.