Hej alla Greklandsfantaster....
Ja,detta eviga frågande om vad som behövs! håller fullständigt med att de fullkomligt älskar stämplar i detta land...hehe
.
Jag och min sambo går i funderingar om att gifta oss i Grekland.
Han är halvgrek o varit bosatt i Aten. Både svensk o grekisk medborgare.
Våran dröm är att gifta oss på en ö utanför Aten.....Agistri.
Men hur skall man gå tillväga,för om jag fattar detta rätt så kan en grekisk präst ej viga oss,då jag ej är grek...eller?
Så hur gör man då?
Vill bara ha det enklaste av enkla,ett bröllop barfota på stranden..hmmm
Kan man få papper från Grekiska ambassaden här i Sverige eller hur gör man? Det blir liksom inte samma feeling här hemma,att gifta sig!
Våra hjärtan tillhör Grekland och vill gärna genomföra det där...om det går!
Svårt detta när man har en fot i varje land...
På tal om detta med papper,så var jag på Kreta 1997 och blev såpass illa sjuk att det blev transport till sjukhus i Chania.
Jag ramlade ihop på hotellet och hade kraftigt blodtrycksfall.
Läkare tillkallades och jag blev beordrad att ta mig till sjukhuset och vad jag då trodde var att nu kommer givetvis en ambulans...hehe.
Ne,då kom en taxi på utsidan och jag o min sambo fick gå genom hela baren och discot(kvällstid) och ut och taxichauffören satt o storrökte i en gammal merca o var mer intresserad av att sitta o prata me min sambo en att ta mig till sjukhus fort...hehe. Vilken resa!!
När jag väl kom fram så blev jag riktigt orolig...där var som ett förråd?
En ung grekisk läkare kom o tog in mig i det enklaste spartanska rum jag sett inom vården och sterilt,kan man bara glömma.
Där var urgamla undersöknings maskiner och sprutor mm stod i en gammal billy- hylla från Ikea.
Dator fanns inte där utan den största bok jag sett låg på skrivbordet,
a` la Kalles jul.
Jag blev kvar till min förskräckelse och blev inlagd på ett rum med en 90 år gammal kretensk kvinna med hela släkten runt sängen.
Min sambo var tvungen att åka,då barnen var kvar på hotellet.
Jag kände mig totalt utlämnad och damen i fråga låg o gorma på mig på grekiska.....
Sen kom ett gammal droppstång in med gamal plåsterbitar kvar och den skulle jag ha...hjälp!
Min tanke var att blir jag ej smittad av nåt nu,blir jag det aldrig.
Jag låg där under observation 1 dygn för att sedan få lämna detta ställe.
Dagen då jag skulle skrivas ut fick min sambo springa runt hela sjukhuset för alla dessa papper och stämplar som var tvunget att ha för försäkring och den sk lilla boken man har där inom vården.
Det tog halva dan bara det!!
Men trots ett dygn av skräck så var det en mkt bra vård och de brydde sig verkligen och tog alla tänkbara prover,de uteslöt inget!
De gav mig även en lång lista vad sjukvården i Sverige skulle göra när jag kom hem och vad dom redan gjort mm.
På sätt o vis var det en mkt bättre vård i en mening än vad vi har här...