Det där med att lyssna på andra - det tål att vridas och vändas på.
Det finns en handfull andra som jag lyssnar mycket på. Det är människor som jag känner, som jag rest med eller träffat i Grekland, som jag pratat Grekland med i åratal och vars "koder" jag kan tyda. Och de känner mig väl. När de säger "nja, den ön är nog inget för dig" - då väger det enormt mycket tyngre än nåt som andra säger.
Men vad gäller "prat i allmänhet" om Grekland, som här på Kalimera, så är jag livlig anhängare av att var och en, i alla lägen, ska göra sina egna erfarenheter. Vi är så olika.
Tja, aviga öar, svårt. Tinos kan vara avig. Mitt första intryck var fy vilken ful stad och oj vad folk är lite engagerade i att jag är svensk turist här
Numera tycker jag ön är fantastisk och den ligger tvåa på min lista. Stan är fortfarande inte vacker, folk är som de är och det är en nyttig övning - och naturen och byarna är finast i hela ö-världen (that is, de 14 öar jag varit på
).
Nisyros kan vara en barsk bekantskap med sina dåliga bad och sin slutenhet. Men är en fantastiskt dramatisk ö som jag bara måste tillbaka till nån gång.
Anafi är jag nyfiken på, för mig har den också den där aviga utstrålningen även om jag inte kan säga varför. Donoussa också kanske - inte jätteavig, men lite sär.